Kompetens- och kvalitetskrav (Sömn- och andningscentrum)

Bör kunna

1. Observera, utvärdera och mäta andningsfunktionen (mikrospirometer, MIP, MEP, PCF, 6-minuters gångtest, mätning av bröstkorgens rörlighet, andningsfrekvens, andningsdjup, diafragmaandning), samt funktions- och rörelseförmåga med hänsyn till patientens grundsjukdom och dess krav/begränsningar.
2. Instruera om normal och "ekonomisk" andning och hjälpa patienten att skilja på att vara andfådd och att uppleva andnöd.
3. Instruera användning av utrustning för slemborttagning (enligt sjukhusets tillgängliga utrustning), träningsredskap för inandning (enligt sjukhusets tillgängliga utrustning) och tekniker (lägesbehandling, vatten-PEP, bukandning, Acapella®, Cough Assist®, Coach2, Cliniflo, NIV-apparat mm.).
4. Ge vägledning i avslappningsmetoder och positioner för att lindra andnöd
5. Ge råd om fysisk rehabilitering för att upprätthålla allmänkondition och lindra andnöd.
6. Utvärdera behovet av hjälpmedel och ge råd om deras användning för att klara vardagen hemma.
7. Motivera till rörelse och styrketräning.
8. Ge handledning till patienter med hyperventilation.

Kompetenskraven gäller läkare oberoende av specialistområde som utför eller tolkar dessa undersökningar. 

Universitetssjukhus

Kompetenskrav för KNF-specialistläkare som arbetar som ansvarig läkare vid universitetssjukhus:

• Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
• Omfattande teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av KNF-diagnostik av sömn- och vakenhetsstörningar, inklusive:
  • Minst 100 analyserade och tolkade polysomnografier.
  • Minst 100 analyserade och tolkade undersökningar av varje annan typ av undersökning som enheten erbjuder (t.ex. nattpolygrafi, MSLT, MWT, aktigrafi).

Centralsjukhus

1. Om endast minimiresurser finns: Kompetenskrav är KNF-specialistläkare.
2. Om polysomnografi och/eller MSLT och/eller aktigrafi utförs: Ansvarig läkare ska vara KNF-specialist med särskild kompetens inom sömnmedicin, vilket innebär:
   1. Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
   2. Teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av KNF-diagnostik av sömn- och vakenhetsstörningar, inklusive minst 50 analyserade och tolkade undersökningar av varje typ som enheten erbjuder.
3. Om endast nattlig polygrafi utförs: Ansvarig läkare ska vara KNF-specialist eller specialist inom annat relevant område med särskild kompetens inom sömnmedicin, inklusive minst 50 analyserade och tolkade nattliga polygrafier.

Grundläggande nivå

Den läkare som ansvarar för upphandling av tjänster ska vara specialist inom ett relevant område och ha:

• Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
• Omfattande teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av diagnostik och behandling av sömn- och vakenhetsstörningar, inklusive minst 12 månaders arbete vid en enhet som undersöker eller behandlar patienter med sömnstörningar.

Om dessa krav inte uppfylls ska KNF-sömnansvarig läkare vid ett universitetssjukhus eller centralsjukhus utvärdera kvaliteten på de beställda sömnundersökningarna och tolkningarna.

Universitetssjukshus

1. Kompetenskrav för KNF-specialistläkare som är ansvarig läkare vid universitetssjukhus: 
   • Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
   • Omfattande teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av KNF-diagnostik av sömn- och vakenhetsstörningar hos barn, inklusive
     • Minst 100 analyserade och tolkade polysomnografier på barn, varav minst 50 undersökningar av spädbarn under 6 månaders ålder.
     • Minst 50 analyserade och tolkade undersökningar av varje annan typ av undersökning som enheten erbjuder (MSLT, MWT, aktigrafi).
2. Specialistläkare inom ett annat relevant område, som i särskilda fall delar ansvaret för sömnundersökningar:
   • Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
   • Omfattande teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av sömndiagnostik hos barn, inklusive minst 100 analyserade och tolkade undersökningar av de sömn- och vakenhetsundersökningar som omfattas av ansvarsdelningen.

Centralsjukhus

1. Om endast minimiresurser finns: Kompetenskrav är specialist inom klinisk neurofysiologi.
2. Om polysomnografi, MSLT, aktigrafi eller nattlig polygrafi utförs för barn över 12 år: Ansvarig läkare ska vara KNF-specialist med särskild kompetens inom sömnmedicin, vilket innebär:
   • Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
   • Teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av KNF-diagnostik av sömn- och vakenhetsstörningar, inklusive minst 50 analyserade och tolkade polysomnografier på barn, samt minst 50 analyserade och tolkade undersökningar av varje annan typ som enheten erbjuder (MSLT, MWT, aktigrafi), där dessa kan vara utförda på antingen vuxna eller barn.

Grundläggande nivå

Den läkare som ansvarar för upphandling av tjänster ska vara specialist inom ett relevant område och ha:

• Specialkompetens i sömnmedicin eller europeisk somnologexamen, eller
• Omfattande teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av diagnostik och behandling av sömn- och vakenhetsstörningar, inklusive minst 12 månaders arbete vid en enhet som undersöker eller behandlar patienter med sömnstörningar.

Om dessa krav inte uppfylls ska KNF-sömnansvarig läkare vid ett universitetssjukhus eller centralsjukhus utvärdera kvaliteten på de beställda sömnundersökningarna och tolkningarna.

Universitetssjukhus

Ansvarig fysiker: KNF-specialist sjukhusfysiker eller sjukhusfysiker med europeisk somnologexamen, eller tillräcklig erfarenhet av sömn- och vakenhetsundersökningar, inklusive minst 6 månaders arbete i ett sömnlaboratorium eller en enhet som utför sömnundersökningar.

Centralsjukhus

Sjukhusfysiker med erfarenhet inom KNF och möjlighet att konsultera fysiker vid universitetssjukhus.

1. Legitimerad hälso- och sjukvårdsutbildning och praktisk erfarenhet av heltidsarbete som sömnapnéskötare i mint ett år. 2 års erfarenhet om arbetstiden till 50-75% omfattar sömnrelaterat arbete och 3 års erfarenhet om mindre än 50% av arbetstiden omfattar sömnrelaterat arbete. 
2. Minst 40 timmars verksamhetsrelaterad eller specialiserad utbildning
3. Genomfört kardiovaskulär polygrafi (nattpolygrafi) på minst 100 patienter, antingen polikliniskt eller på sjukhus. Om detta inte utförs i organisationen ska sökanden självständigt ha initierat, analyserat och kvalitetssäkrat nattpolygrafier för minst 10 patienter.
4. Startat behandling för 150 patienter med sömnapnéutrustning. Det ska klargöras vilken behandling (CPAP, APAP, NIV, ASV, högflödesbehandling) som det finns omfattande erfarenhet av och vilken som det finns begränsad erfarenhet av. Minst 10 patienter ska ha behandlats med NIV- eller ASV-behandling.
5. Genomfört Moodle-kursen om sömnapné och godkänts i tentamen.
6. Känner till och har kunskap om:
   • Grunderna i sömn- och andningsfysiologi
   • De frågeformulär som används för sömnapnépatienter på kliniken
   • Grundprinciperna för diagnostisering av sömnapné
   • Sömnapnétyper samt hur patofysiologi och fenotyp påverkar behandlingen
   • Olika behandlingsmetoder för sömnapné och deras indikationer
   • Alkoholens och rökningens påverkan på sömnapné
   • De viktigaste läkemedlens effekt på sömn och andning under sömn
   • Vanliga sjukdomar som leder till andningssvikt
   • Differentialdiagnoser för sjukdomar som orsakar symtom liknande sömnapné
   • Indikationer för långvarig syrebehandling, NIV-och ASV-behandling (dvs. när CPAP-behandling inte längre räcker)
   • Olika typer av filter, slangar och masker som används med CPAP-apparater och deras underhåll
   • Betydelsen av användning av luftfuktare
   • Relevanta God medicinsk praxis-rekommendationer: Övervikt (vuxna), fysisk aktivitet, nikotinberoende och rökavvänjning, , sömnapné (sömnapné hos vuxna) och sömnlöshet.
   • Relevanta nationella och lokala riktlinjer, inklusive de från Traficom om körhälsa och regionala vårdkedjor
   • När en läkare ska konsulteras enligt överenskomna kriterier
   • Låne- och leveransprinciper för andningshjälpmedel och andra förnödenheter enligt lokala rutiner.
7. Bör kunna
   • Handleda, initiera, ladda upp och säkerställa kvaliteten på kardiorespiratorisk nattpolygrafi
   • tolka resultaten av frågeformulär som används för sömnapnépatienter vid den egna enheten
   • handleda och motivera patienter att engagera sig i behandlingen
   • handleda livsstilsbehandling, positionsbehandling och CPAP-behandling (beaktande av olika indeldningsmetoder) samt informera om kriterier för användning av sömnapné-skena och kirurgisk behandling. 
   • välja och justera en passande mask för patienten
   • handleda användning av luftfuktare
   • handleda patienten i underhåll av andningsapparater, filterbyten, mask och slang
   • handleda sömnhygien och känna till de grundläggande principerna för icke-medicinsk behandling av sömnlöshet
   • justera självständigt de olika CPAP-apparater som används inom sitt arbetsområde
   • misstänka andningssvikt baserat på symptom eller förändringar i användningstimmarna vid långvarig CPAP-behandling hos riskpatienter, där sömnapné förekommer tillsammans med andra sjukdomar som påverkar andningen. Konsultera läkare vid behov 
   • granska de behandlingsdata som lagras av andningshjälpmedel och tolka dessa för att vid behov göra justeringar i inställningarna
   • kontrollera och handleda inhalationstekniken för inhalationsläkemedel vid lungsjukdomar
   • initiera fjärruppföljning, tolka fjärruppföljningsdata och justera inställningar baserat på dessa
   • utveckla behandlingsprocesser och utbilda annan vårdpersonal, exempelvis genom att hålla föreläsningar.

Grundutbildning för att uppnå kompetenskraven

1. Moodle sömnapné nätkurs (teori och tentamen)

2. Arbetsplatsutbildning

1. Apparattillverkarnas andvändarutbildningar
2. Utbildning av läkare som är specialiserade på behandling av sömnapné vid den egna enheten
3. Utbildning av erfarna sjuksköterskor som är specialiserade på behandling av sömnapné vid den egna enheten
4. När man ska konsultera läkare enligt särskilt avtalade kriterier
5. Låne- och leveransprinciper för andningshjälpmedel och andra tillbehör enligt lokala rutiner
6. Tolkning av frågeformulär för sömnapnépatienter vid den egna enheten
7. Justering av CPAP-enheter och fjärrövervakning inom det egna arbetsområdet för behandling av sömnapné
8. Vårdnivåer inom det egna verksamhetsområdet
9. Val av passande mask och justering samt handledning om skötsel av apparat, luftfuktare, mask och slangar.
10. Handledning av inhalationsteknik för inhalationsläkemedel vid lungsjukdomar.

3. Självstudier (Moodle nätkurs)

1. God medicinsk praxis-rekommendationer: Övervikt (vuxna), Fysisk aktivitet, Nikotinberoende och rökavvänjning, Sömnapné (obstruktiv sömnapné hos vuxna), sömnlöshet.
2. Lokala och nationella riktlinjer för ämnet samt innehållet i arbetsplatsens behandlingsprocesser och regionala vårdkedjor
3. Sömn- och andningscentrets material i ämnet
4. Hälsobyns material I ämnet
5. Utrustningsutbildningar från Oppiportti särskilt om CPAP-behandling (Andningens anatomi och fysiologi, CPAP- och NIV-behandling vid akutvård, CPAP- och NIV-behandling vid långtidsvård)
6. Kapitel relaterade till ämnesområdet i boken Keuhkosairaudet (Kaarteenaho R, Halme M, Koskela H, Saaresranta T toim). Duodecim 2021 (senaste upplagan) 
7. Följande finskspråkiga artiklar:
   • Anttalainen U. Naisten uniapnea - tunnistammeko sen erityispiirteet? Suom Lääkäril 2011;66(10):819-825
   • Anttalainen U, Kalleinen N. Uniapnea ja sydän- ja verisuonisairaudet. Suom Lääkäril 2014;69(48):3267-3272.
   • Aro M, Korenius M, Anttalainen U, Saaresranta T. Sentraalisen uniapnean syyt ja hoito aikuisilla -perussairauksien hoito avainasemassa. Lääkärilehti 2022;7:e31761 www.laakarilehti.fi/e31761
     (Julkaistu 9.5.2022)
   • Aro M, Myllylä M, Anttalainen U, Saaresranta T. Uniapneaepäily. Duodecim 2019;135(17):1627
   • Järnefelt H. Psykologiset hoitomuodot tehoavat unettomuuteen.
   • Kroneld L, Polo P, Saaresranta T, Anttalainen U, Jokimaa V. Munasarjojen monirakkulaoireyhtymä ja unihäiriöt. Duodecim 2021;137(13):1391-8
   • Lassila K, Jernman R, Uotila J, Mäenpää J, Polo O. Unenaikaiset hengityshäiriöt raskauden aikana - preeklampsian enne? Duodecim 2014;130(22-23):2290-4.
   • Lyyra O, Lammintausta A, Ulla Anttalainen U, Saaresranta T. Ikääntyminen ja uniapnea. Duodecim 2021;137(21):2271-7 
   • Markkula J, Lamusuo S. Unen erityishäiriöt – miten tutkin, miten hoidan? 
   • Polo P. Unenaikaiset hengityshäiriöt ja seksuaalisuus. Duodecim 2021;137(20):2175-9
   • Saaresranta T, Anttalainen U. Uniapneaepidemia – mitä hoidolla saavutetaan? Duodecim 2022; 138(5):377-9
   • Traficoms aktuella riktlinjer för bedömning av körhälsa för hälso- och sjukvårdspersonal avseende sömnapné
   • Tillämpning av Traficoms riktlinjer för bedömning av körhälsa vid bedömning av körhälsa för patienter med sömnapné

Arbetar självständigt med: nattpolygrafi, sömnpolygrafi, MSLT, MWT, aktigrafi, omfattande video-sömnpolysomnografi enligt 10-20-systemet samt vid behov CPAP-initiering.

Godkänd kompetens av Suomen unitutkimusseura och Suomen unihoitajaseura eller arbetsplatsutbildad KNF-sköterska med:

1. Arbetserfarenhet vid ett sömnlaboratorium
2. Arbetsplatsutbildning och vidareutbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning inom sömndiagnostik.
3. Känner till och har kunskap om:
   • De fysiologiska grunderna för sömn och andning.
   • Sömnstörningstyper och grundprinciper för deras diagnostik.
   • De centrala behandlingsmetoderna för sömnstörningar.
   • De centrala effekterna av läkemedel och substanser på sömn och sömnrelaterad andning.
   • Lokala och nationella riktlinjer inom ämnesområdet, inklusive Traficoms riktlinjer för körhälsa, samt regionala vårdkedjor.
   • När det är lämpligt att konsultera läkare enligt överenskomna kriterier.
4. Bör kunna
   • Självständigt initiera, övervaka och ladda upp sömnpolysomnografi, nattpolysomnografi, MSLT- och MWT-undersökningar, aktigrafi-undersökningar samt vid behov handleda initiering av CPAP-behandling.
   • Tolka resultaten från de använda frågeformulären.
   • Vid behov förbehandla natt- och sömnpolysomnografier (t.ex. klassificera andningsepisoder, benrörelser och sömnstadier).
   • Klassificera vakenhetstester i sömnstadier.
   • Vid behov justera olika CPAP-apparater som används inom sitt verksamhetsområde för behandling av sömnapné.

Teoretisk utbildning

1. Regionala vårdkedjor för sömnstörningar.
2. Lokala och nationella riktlinjer relaterade till ämnesområdet.
3. Kapitlen i läroboken för klinisk neurofysiologi (senaste upplagan) som är relevanta för ämnesområdet.

Praktisk utbildning

1. Utbildningar från apparatstillverkare.
2. Utbildning från läkare specialiserade på sömnstörningar.
3. Utbildning från erfarna sjuksköterskor som är specialiserade på sömnstörningsdiagnostik.

Arbetar självständigt med: nattpolysomnografi och vid behov CPAP-initiering.

Godkänd certifiering som sömnapnéskötare enligt Suomen Unitutkimusseura och Suomen Unihoitajaseura eller

1. Lämplig hälso- och sjukvårdsutbildning.
2. Arbetsplatsutbildning och vidareutbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning inom sömndiagnostik.
3. Känner till och har kunskap om
   • Grundprinciper för diagnostik av sömnapné.
   • Sömnapnétyper och hur typen påverkar behandlingen.
   • De centrala effekterna av läkemedel och substanser på sömn och sömnrelaterad andning.
   • När det är lämpligt att konsultera läkare enligt överenskomna kriterier.
4. Bör kunna
   • Initiera och ladda upp nattpolysomnografiska undersökningar.
   • Vid behov klassificera andningsepisoder och benrörelser i nattpolysomnografi.
   • Vid behov justera olika CPAP-apparater som används inom sitt verksamhetsområde för behandling av sömnapné och handleda initiering av CPAP-behandling.

Teoretisk utbildning

1. Regionala vårdkedjor för sömnapné.
2. Lokala och nationella riktlinjer relaterade till ämnesområdet.
3. Kapitlen i läroboken för klinisk neurofysiologi (senaste upplagan) som är relevanta för ämnesområdet.
4. Relaterade utbildningstillfällen på enhets-, regional, nationell eller internationell nivå.

Praktisk utbildning

1. Utbildningar från apparatstillverkare.
2. Utbildning från läkare specialiserade på sömnapné.
3. Utbildning från erfarna sjuksköterskor som är specialiserade på sömnapnésdiagnostik.

1. Hälso- och sjukvårdsyrkesexamen och minst ett års arbetslivserfarenhet inom specialistområdet för lungsjukdomar, som inkluderar daglig behandling av andningssviktspatienter med syreberikare och NIV, eller motsvarande längre period om patienterna inte behandlas dagligen.
2. Arbetsplatsutbildning och vidareutbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning inom ämnesområdet, minst 40 timmar
3. Har initierat APAP- eller CPAP-behandling för 50 patienter, initierat eller justerat behandlingsmål för 80 patienter (eller 80 behandlingsperioder) med NIV, samt 20 patienter med ASV-behandling och 20 med behandling. Det ska klargöras vilken behandling (CPAP, APAP, NIV, ASV, högflödesbehandling) som det finns omfattande erfarenhet av och vilken som det finns begränsad erfarenhet av.
4. Har genomfört teoridelen och tentamen i andningssviktshantering i Moodle.

Känner till och har kunskap om:

• Känner till typerna av andningssvikt, dess patofysiologi och kan identifiera ökad andningsarbete.
• Känner till de vanligaste sjukdomarna som leder till andningssvikt.
• Förstår kriterierna för att initiera långvarig syrgasbehandling och NIV.
• Behärskar metoder för sekretmobilisering.
• Har kunskap om egenskaper, funktionsprinciper och inställningsmöjligheter för olika apparater som används för syrgas- och icke-invasiv andningsstöd på sin enhet, samt förstår vikten av att fukta inandningsluften.
• Känner till olika typer av slangar, näskanyler och masker som används vid syrgas- och NIV-behandling, samt deras underhåll.
• Förstår fördelarna och riskerna med syreberikare, högflödesbehandling och NIV.
• Känner till principerna för vård av trakeostomi.
• Behärskar praktiska procedurer och risker vid provtagning för arteriell blodgasanalys.
• Förstår principerna för fysisk rehabilitering för patienter med andningssvikt.
• Är insatt i relaterade God medicinsk praxis-rekommendationer (t.ex. COPD, Akut andningssvikt, Sömnapné, nedre luftvägsinfektioner hos vuxna, Symptomlindring hos döende patienter).
• Känner till lokala och nationella riktlinjer inom ämnesområdet.
• Har kunskap om sjukhusets vårdprocesser för andningssvikt och sömnapné samt regionala vårdkedjor.
• Vet när konsultation med lungläkare krävs enligt överenskomna kriterier.
• Känner till principerna för utlåning av andningshjälpmedel och andra relaterade förbrukningsartiklar.
• Förstår betydelsen av vårddirektiv, DNR-beslut och vård i livets slutskede.
• Behärskar principerna för vården i livets slutskede vid andningssvikt, inklusive läkemedelsbehandling och palliativ sedering.

Bör kunna

• Självständigt justera syreberikare, högflödesbehandling och olika apparater som används för behandling av andningssvikt på arbetsplatsen för att uppnå de mål läkaren har satt upp.
• Ta arteriella blodgasprover med spruta eller från en artärkanyl.
• Tolka resultaten från arteriell blodgasanalys och kapillärblodgas och göra nödvändiga justeringar i syrgas- eller NIV-behandling för att uppnå de mål läkaren har satt upp.
• Tolka resultat från oximetriövervakning och transkutan koldioxidmätning samt göra lämpliga ändringar i andningsstödutrustningens inställningar baserat på dessa för uppnå de mål som läkare har satt upp.
• Granska behandlingsdata som lagrats av andningsstödutrustningen, tolka dem och vid behov justera inställningarna för att uppnå de mål som läkare har satt upp.
• Välja och anpassa en lämplig mask för en patient som får andningsstöd.
• Instruera patienten i användning av utrustning för hemmabehandling.
• Kontrollera och instruera korrekt inhalationsteknik för läkemedel som används vid lungsjukdomar.
• Identifiera undernäring samt ge kost- och träningsråd till både undernärda och överviktiga patienter.
• Tolka data från fjärrövervakning och vid behov göra ändringar i inställningarna för att uppnå de mål läkaren satt upp.
• Diskutera med patienten och deras anhöriga om vårddirektiv, samt betydelsen av beslut om DNR, palliativ vård eller vård i livets slutskede.
• Stödja patienten och deras anhöriga i frågor relaterade till vården i livets slutskede och existentiella frågor samt vid behov hänvisa dem till specialister eller en palliativ enhet.
• Ge grundläggande rådgivning om rökavvänjning till patienten.
• Informera läkaren om eventuella körhälsoproblem som observerats.
• Utbilda och utveckla behandling av andningssvikt inom sin arbetsplats.

En andningssviktspecialist som arbetar på en övervakningsenhet för lungsjukdomar ska dessutom kunna:

• Identifiera normala och onormala andningsljud med hjälp av stetoskop.
• Känna igen hjärtarytmier och kan urskilja livshotande förändringar.
• Observera medvetandenivå och vitala funktioner, identifiera förändringar och agera i enlighet med situationens.
• Använda övervakningsmonitorer.
• Assistera patientens andning med hjälp av andningsblåsa.
• Utföra vård av patienter med trakeostomi.
• Förstå behandlingen med sederande läkemedel och genomföra palliativ sedering enligt läkarens anvisningar.
• Assistera vid intubation.
• Assistera vid bronkoskopi för sekretmobilisering.
• Assistera vid inläggning och byte av artär-, subklavia- och trakealkanyler samt pleuradränage.
• Ta blodprov från en subklaviakanyl, samt avlägsna subklaviakanyl och pleuradränage.
• Initiera och genomföra invasiv blodtrycksmätning samt identifiera förändringar.
• Använda infusionspumpar, dropphastighetsregulatorer och smärtpumpar.
• Förstå och tillämpa specifika aspekter av läkemedelsbehandling som stabiliserar hemodynamiken.
• Utföra avancerad övervakning och reglering av vätskebalansen.
• Genomföra och utvärdera parenteral och enteral nutritionsbehandling.
• Behandla smärta och andnöd med olika metoder
• Utveckla arbetsrutiner och utbilda annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Grundutbildning för att uppnå kompetenskraven (30 sp)

1. Moodle-nätkursen Vård av andningssvikt

Vård av andningssvikt 1, 2 ja 3 (kurs för övervakningsenhet)

2. Arbetsplatsutbildning

1. Egenskaper, funktionsprinciper och justeringsmöjligheter för olika vård- och övervakningsutrustningar som används för syrgasbehandling och icke-invasiv andningsstöd på den egna enheten, samt instruktioner för underhåll av utrustning, fuktare, mask och slangar.
2. Självständig provtagning av arteriella blodgaser (med spruta/arteriakanyl) och tillhörande risker.
3. Val och anpassning av lämplig mask för patienter som får andningsstöd.
4. Handledning i korrekt inhalationsteknik för läkemedel som används vid lungsjukdomar.
5. Assistera patientens andning med hjälp av andningsblåsa.
6. Assistera vid intubation.
7. Assistera vid bronkoskopi för sekretmobilisering.
8. Assistera vid inläggning och byte av artär-, subklavia- och trakealkanyler samt pleuradränage.
9. Provtagning från subklaviakanyl, samt borttagning av subklaviakanyl och pleuradränage.
10. Invasiv blodtrycksmätning.
11. Användning av infusionspumpar, dropphastighetsregulatorer och smärtpumpar.
12. Övervakning och reglering av avancerad vätskebalans.

3. Självstudier (material från Moodle-nätkursen)

1. God medicinsk praxis-rekommendationer: COPD, Sömnapné (obstruktiv sömnapné hos vuxna), Förebyggande och behandling av tobak- och nikotinberoende, Nedre luftvägsinfektioner (vuxna) samt Palliativ vård och vård i livets slutskede.
2. Lokal och nationell handledning  inom ämnesområdet samt innehållet i arbetsplatsens vårdprocesser och regionala vårdkedjor.
3. Sömn- och andningscentrets material i ämnet
4. Terveyskylän aihepiiriin liittyvä materiaali
5. Utrustningsutbildningar från Oppiportti (Andningens anatomi och fysiologi, CPAP- och NIV-behandling vid akutvård, CPAP- och NIV-behandling vid långtidsvård och högflödesbehandling)
6. Kapitel relaterade till ämnesområdet i boken Keuhkosairaudet (Kaarteenaho R, Halme M, Koskela H, Saaresranta T toim). Duodecim 2021 (senaste upplagan)
7. ERS Practical Handbook of Noninvasive Ventilation. Toim. Anita K. Simonds 2015. DOI: 10.1183/9781849840767.eph01 ISBN (electronic): 978-1-84984-076-7
8. Non-invasive respiratory support A practical handbook. Toim. Anita K Simonds (3. painos).ISBN-10: 0340925604. ISBN-13: 978-0340925607.
9. Följande artiklar på finska:
   • Anttalainen U. Hengitysvajaus. Lääkärin käsikirja 21.8.2016
   • Hirvonen O, Pöyhiä R. Palliatiivisessa hoidossa olevan potilaan DNR-päätös - uskallanko ottaa puheeksi? Duodecim 2016;132:844-9.
   • Lehto J, Toikkanen V, Saarto T. Hengenahdistuksen palliatiivinen hoito. Lääkärilehti 2011;66(13):1089
   • Leivo-Korpela S, Piili R, Lehto J. Keuhkoahtaumataudin palliatiivinen hoito. Lääkärilehti 2022; 77;49-52.
   • Saaresranta T, Anttalainen U, Polo O: Kaksoispaineventilaatio kroonisessa ventilaatiovajauksessa. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2011;127(17):1797-807.
   • Uusaro A, Okkonen M. Miten hoidan akuuttia hengitysvajausta? Duodecim 2018;134:183-9.
     • Traficoms aktuella riktlinjer för bedömning av körhälsa för hälso- och sjukvårdspersonal avseende andningssvikt
     • Bedömning av körhälsan hos patienter med andningssvikt
     • Vård av patienter med trakeostomi (Terveysportti)
     • Oppiporttis nätkurser: Tunnistatko vajaaravitsemuksen?
     • Apparatutbildning: Valvontamonitorit: perusmonitorointi (Oppiportti)
     • Apparatutbildning: Valvontamonitorit: valvontatason monitorointi (Oppiportti)

Arbetar självständigt med: nattpolysomnografi, sömnpolysomnografi, MSLT, MWT, aktigrafi.

Godkänd sömnundersökningsskötare enligt Suomen Unitutkimusseura och Suomen Unihoitajaseura eller arbetsplatsutbildad EEG-kompetent KNF-skötara som har:

1. Arbetslivserfarenhet från sömnlaboratorium
2. Arbetsplatsutnbildning och vidareutbildning eller yrkesinriktade specialiserade studier i barnens sömndiagnostik
3. Känner till och har kunskap om:
   • Grunderna i sömnfysiologi hos barn
   • Typer av sömnproblem hos barn och de grundläggande principerna för deras diagnostik
   • Huvudsakliga behandlingsmetoder för barns sömnproblem
   • När en läkare ska konsulteras enligt fastställda kriterier
4. Bör kunna
   • Självständigt initiera och ladda upp undersökningar som används
   • Vid behov förbehandla natt- och sömnpolysomnografier (klassificera t.ex. andningshändelser, benrörelser och sömnstadier)
   • Klassificera vakenhetstester i sömnstadier.

Teoretisk utbildning

1. Regionens vårdkedjor för barns sömnproblem
2. Lokala och nationella riktlinjer relaterade till ämnet
3. Relevanta kapitel från läroboken i klinisk neurofysiologi (senaste upplagan)

Praktisk utbildning

1. Utbildning från apparattillverkare
2. Utbildning från läkare som är specialiserade på barns sömnproblem
3. Utbildning från erfarna sjuksköterskor som är specialiserade på barns sömnproblem.

Arbetar självständigt med: nattpolygrafi.

Godkänd certifiering som sömnapnéskötare eller sömnundersökningsskötare enligt Suomen Unitutkimusseura och Suomen Unihoitajaseura, eller

1. Relevant utbildning inom hälso- och sjukvård
2. Arbetsplatsutbildning och vidareutbildning eller yrkesinriktade specialiserade studier i sömndiagnostik
3. Känner till och vet grundprinciperna för barnens sömnapnédiagnostik och när en läkare ska konsulteras enligt fastställda kriterier
4. Kan initiera och avsluta nattpolygrafiundersökningar och vid behov klassificera andningshändelser och benrörelser.

Teoretisk utbildning

1. Regionens vårdkedjor för barns sömnapné
2. Lokala och nationella riktlinjer relaterade till ämnet
3. Relevanta kapitel från läroboken i klinisk neurofysiologi (senaste upplagan)
4. Relevanta utbildningstillfällen på arbetsplatsen, regionala, nationella eller internationella utbildningar.

Praktisk utbildning

1. Utbildning från apparattillverkare
2. Utbildning från läkare som är specialiserade på barns sömnproblem
3. Utbildning från erfarna sjuksköterskor som är specialiserade på barns sömnproblem.

Teoretisk kompetens

Känner till grundprinciperna för diagnostik av sömnapné samt de olika behandlingsmetoderna för sömnapné.

Förstår principerna för användning av en sömnapnéskena, inklusive vilka indikationer som gäller för användning av en skena och vilka funktioner skenan har. 

• Vet hur behandling med sömnapnéskena kan påverka olika typer och grader av sömnapné.
• Vet när avtryckstagning är kontraindicerad.
• Är bekant med funktionsmekanismerna för de skenmodeller som används på kliniken..
• Har tillräcklig kunskap om anatomi och terminologi för mun och käkområdet som är relevant för behandling med skena.
• Känner till de möjliga biverkningarna av behandling med sömnapnéskena.
• Vet när det är lämpligt att konsultera en läkare om en patient upplever problem relaterade till användning av sömnapnéskena.
• Är insatt i specialsjukvårdens och hälsocentralens roller i vårdprocessen för patienter med sömnapnéskena.

Klinisk kompetens

• Kan ta avtryck med en intraoral skanner eller alginat.
• Kan individuellt välja en lämplig skenmodell för olika patienter tillsammans med tandläkaren.
• Behärskar anpassning och justering av en sömnapnéskena.
• Identifierar biverkningar av sömnapnéskenan i mun- och käkregionen.
• Kan utföra kontroller relaterade till skenan, såsom att kontrollera bettet och käkrörelser.
• Kan läsa och tolka data från en skena med chip.
• Ansvarar för att boka tider för patienterna.

Handlednings- och undervissningskompetens

• Kan vägleda och motivera patienten till att följa behandlingen.
• Vägledning i frågor relaterade till användning av skena:
  • Behandlingens effektivitet och eventuella biverkningar
  • Användning, rengöring och förvaring
  • Justering av protrusion
  • Hantering av problem som uppstår.
• Kan informera patienten om hur livsstilsfaktorer och viktkontroll påverkar sömnapné.
• Vägledning i sömnhygien och rådgivning om icke-farmakologisk behandling av sömnlöshet i stora drag.
• Efter avslutad skenbehandling ger instruktioner för fortsatt vård inom öppenvården
• Informerar och föreläser vid utbildnings- och informationstillfällen om sömnapné.

PP & KV 24.5.2024

Teoretisk kompetens

1. Sömnens mekanismer
2. Sömnstörningar
3. Psykiatriska samsjukdomar och deras identifiering
4. Hänsyn till psykiatriska sjukdomar vid behandling av sömnlöshet och andra sömnstörningar
5. Somatiska samsjukdomar och deras identifiering
6. Grundläggande kunskaper om farmakologi relaterad till sömn
7. Läkemedel kopplade till sömnstörningar och deras effekter
8. Grundläggande principer för behandling av sömnstörningar
9. Icke-farmakologisk behandling av sömnlöshet
10. Icke-farmakologisk behandling av andra sömnstörningar
11. Kronobiologiska behandlingar
12. Påverkan inom en klinisk vårdrelation
13. Utmaningar i den kliniska vårdrelationen
14. Grupper och gruppdynamik

Klinisk kompetens

1. Kan genomföra grundläggande utredning av patienter med sömnstörningar (anamnes, frågeformulär, intervjuer, mätningar).
2. Har förmåga att självständigt upprätthålla en terapeutisk relation och hantera de vanligaste problemsituationerna.
3. Kan självständigt genomföra icke-farmakologiska behandlingshelheter för sömnstörningar.
4. Kan identifiera läkemedelsbiverkningar och följa upp effekten av läkemedelsbehandling enligt anvisningar.
5. Vet när det är nödvändigt att konsultera en läkare enligt överenskomna kriterier.
6. Känner till principerna för de vanligaste sömnutredningarna och kan självständigt utföra de undersökningar som används på enheten.
7. Förstår grunderna i gruppdynamik och kan hantera de vanligaste problemsituationerna i gruppsammanhang.

Handlednings- och undervisningskompetens

1. Kan leda behandlingsgrupper för sömnlöshet och andra sömnstörningar.
2. Kan instruera i avslappningsövningar.
3. Behärskar principerna för kognitiva metoder och kan använda de viktigaste verktygen på ett ändamålsenligt sätt.
4. Kan ge information och undervisning om sömn och sömnstörningar till arbetsgemenskapen, samarbetspartners, patienter och deras anhöriga.

Dessa krav gäller både arbete med vuxna och barn, i den mån det ingår i arbetsbeskrivningen.

Teoretisk kompetens

• Känner till och förstår grunderna i sömnens och andningens fysiologi
• Har grundläggande kunskaper om de vanligaste sömnstörningarna och undersökningsfynden.
• Vet vilka de viktigaste behandlingsmetoderna för sömnstörningar är.
• Är bekant med de frågeformulär som används på kliniken.
• Har kunskap om olika sömnstörningar, deras symtom, skillnader och fynd.
• Känner till och förstår hur viktiga läkemedel och njutningsmedel påverkar sömn och andning under sömn.
• Känner till och förstår lokala och nationella riktlinjer inom området, inklusive Traficom:s riktlinjer för körhälsa och regionala vårdprocesser.
• Känner till sensorer och deras funktioner
• Känner till kriterierna för olika de sömnfaserna.
• Deltar i fortbildningar och ser till att hålla sin kompetens uppdaterad.

Klinisk kompetens

• Kan självständigt starta, övervaka och ladda upp nattpolygrafi, sömnpolygrafi, MSLT, MWT, aktigrafi samt omfattande video-sömnpolygrafi enligt 10-20-systemet.
• Behärskar genomförandet av undersökningar i speciella situationer.
• Behärskar föranalys av MSLT, MWT eller PSG-undersökningar samt nattpolygrafi (behärskar sömnfasklassificering och kan bestämma sömnlatens).
• Kan tolka resultaten från de använda frågeformulären.
• Tillämpa teoretisk kunskap i genomförandet av undersökningar och patientvägledning.
• Vet när det är lämpligt att konsultera en läkare enligt överenskomna kriterier.
• Behärskar användning av programvara och PSG-tillbehör.
• Bedömer utrustningens funktionsduglighet och upptäcker sensorfel.

Handlednings- och undervisningskompetens

• Vägleder patienten med hänsyn till deras personliga egenskaper (barn, äldre, utvecklingsförseningar, etc.).
• Kan vägleda patienten att självständigt fästa nattpolygrafiutrustningen.
• Kan vägleda patienten under olika sömnutredningar på ett sätt som ger bästa och mest pålitliga resultat.
• Kan hantera problematiska situationer på närliggande sjukhus och känner igen behovet av hjälp från leverantören.

Teoretisk kompetens

• Känner till de vanligaste sjukdomarna som leder till andningssvikt och deras behandling.
• Känner till och förstår kriterierna för att initiera långvarig syrebehandling och NIV-behandling
• Förstår principerna och behandlingsprocesserna för läkemedelsbehandling vid andningssvikt.
• Behärskar särskilda egenskaper hos hemodynamiskt stabiliserande läkemedel.
• Kan tekniker för slemborttagning.
• Känner till de olika enheter som används på arbetsplatsen för syrgasbehandling och icke-invasiv andningsstödbehandling, deras egenskaper, funktionsprinciper och justeringsmöjligheter, och förstår vikten av att fukta andningsluften.
• Kan de olika typerna av slangar, grimmor och masker som används vid syrgas- och NIV-behandling samt deras skötsel.
• Förstår fördelar och risker med syreberikare och NIV-ventilation.
• Behärskar principerna för behandling av trakeostomi.
• Behärskar praktiska åtgärder och riskerna vid arteriell blodgasanalys.
• Känner till principerna för fysisk rehabilitering av patienter med andningssvikt.
• Vet när det är lämpligt att konsultera en lungläkare enligt överenskomna kriterier.
• Känner till principerna för utlåning av andningshjälpmedel och andra tillbehör.
• Förstår betydelsen av vårddirektiv, DNR-beslut och vård i livets slutskede.
• Känner till principerna för vård i livets slutskede vid andningssvikt och läkemedelsalternativ, inklusive palliativ sedering.

Klinisk kompetens

• Kan självständigt justera syreberikare, högflödessyrgasapparater och andra enheter som används för behandling av andningssvikt på arbetsplatsen.
• Kan behandla smärta och andnöd med olika metoder.
• Kan ta arteriell blodgasprov med spruta och/eller från en artärkanyl.
• Kan tolka resultaten av arteriell blodgasanalys och kapillär blodgasanalys och göra nödvändiga justeringar av syrgasbehandling eller NIV-inställningar för att uppnå läkarens mål.
• Kan tolka resultat från oximetriövervakning och transkutan koldioxidmätning och göra lämpliga ändringar i inställningarna för andningsvårdsutrustningen.
• Kan granska, tolka och vid behov justera inställningar på basen av behandlingsdata som registrerats av andningsstödutrustning.
• Kan välja och anpassa en lämplig mask för patienter som får andningsstödbehandling.
• Kan instruera hemvårdens patienter i användning av utrustning
• Kan tolka fjärrövervakningsdata och justera inställningarna vid behov.
• Kan identifiera undernäring och förstår principerna för fysisk rehabilitering av patienter med andningssvikt.

Handlednings- och undervisningskompetens

• Kan vägleda patienten i frågor relaterade till sjukdomen.
• Kan boka nödvändiga undersökningar och tider för patienten samt ge vägledning i samband med detta.
• Kan instruera i genomförandet av läkemedelsbehandling och korrekt inhalationsteknik.
• Kan ge instruktioner om munvård.
• Kan instruera i tekniker för slemberttagning.
• Kan lära patienten att utföra underhåll av utrustning och tillbehör.
• Kan vägleda patienter med andningssvikt i frågor som rör kost och fysisk aktivitet.
• Kan förmedla grundläggande kunskaper om rökavvänjning.
• Kan samtala med patienten och deras närstående om betydelsen av vårddirektiv, DNR-beslut eller beslut om vård i livets slutskede.
• Kan stödja patienten och deras närstående i frågor relaterade till vården i livets slutskede och vid behov hänvisa patienten till specialister eller palliativa vårdenheter.
• Kan informera och föreläsa vid utbildningar och informationstillfällen om andningssvikt.

Kompetens inom övervakningsenehet

• Kan skilja normala andningsljud från onormala med hjälp av stetoskop.
• Kan identifiera hjärtrytmier och urskilja livshotande förändringar.
• Kan övervaka medvetandenivå och vitala funktioner, känna igen förändringar och agera på lämpligt sätt utifrån situationen.
• Kan hantera övervakningsmonitorer.
• Kan assistera patientens andning med andningsblåsa.
• Kan ge vård till patienter med trakeostomi.
• Har kunskap om särskilda aspekter av behandling med sederande läkemedel och kan utföra palliativ sedering enligt läkarens anvisningar.
• Kan assistera vid intubation.
• Kan assistera vid bronkoskopi för slemborttagning.
• Kan assistera vid insättning och byte av artärkanyl, subclaviakanyl, trakeakanyl och pleuradrän.
• Kan ta blodprover från subclaviakanyl och artärkanyl samt avlägsna dessa och pleuradrän.
• Kan initiera och genomföra invasiv blodtrycksmätning och identifiera förändringar.
• Kan använda perfusorer, infusionspumpar och smärtpumpar.
• Behärskar avancerad övervakning och reglering av vätskebalans.
• Kan genomföra och utvärdera parenteral och enteral nutritionsterapi.

Teoretisk kompetens

• Känner till de vanligaste sjukdomarna som leder till andningssvikt och deras fysioterapi.
• Behärskar de överenskomna rutinerna för fysioterapi vid andningssvikt.
• Har kunskap om människans anatomi, andningens fysiologi och metoder för att styra andningen samt kan bedöma behovet av och hantera utlåning av andningsträningsutrustning.
• Känner till olika metoder för slemborttagning och kan välja nödvändiga hjälpmedel. 
• Kan principerna för fysioterapi vid trakeostomi.
• Behärskar patientens fysiska rehabilitering och kan ge nödvändiga instruktioner. 
• Kan bedöma behovet av hjälpmedel för funktion och rörelse samt hantera utlåning av dessa hjälpmedel. 
• Behärskar nödvändig dokumentation inom fysioterapi.
• Förstår vikten av att befukta andningsluften.
• Har kunskap om hur syrgasutrustning fungerar och behärskar användningen av extra syrgas som stöd vid rörelse.
• Vet när det är lämpligt att konsultera en lungläkare i frågor som rör patientens fysioterapi.
• Är medveten om betydelsen av vårddirektiv, DNR-beslut och vård i livets slutskede
• Känner till principerna för vård i livets slutskede vid andningssvikt.
• Deltar regelbundet i vidareutbildning.

Klinisk kompetens

• Kan mäta andningsfunktion med mikrospriometer (andningsvolymer och PCF-hostkraft) och RPM-mätare (MIP och MEP).
• Kan genomföra ett 6-minuters gångtest (6 MWT) med rumsluft samt med extra syrgas (flytande syrgas eller syrgas på gasform), analysera testet och utvärdera resultaten.
• Kan mäta bröstkorgens rörelseomfång med måttband och bedöma flexibiliteten genom palpation, räkna andningsfrekvensen samt observera andningens djup, diafragmaandning, sidoutvidgning och användning av hjälpmuskler.
• Kan observera andning, andningsljud, förekomst av slem, spänning, trängsel och vid behov auskultera lungorna med stetoskop.
• Kan observera hållning/allmänt utseende, bukfetma/BMI.
• Kan bedöma behovet av hjälpmedel för att klara sig på sjukhus och i hemmet.
• Samarbetar vid behov med patientens öppenvårdsfysioterapeut.

Kompetens inom vägledning och handledning

• Kan vägleda patienten om sin sjukdom med hjälp av fysioterapeutiska metoder.
• Kan instruera i grundläggande andningstekniker och "ekonomisk" andning samt hjälpa patienten att skilja mellan andfåddhet och andnöd.
• Kan instruera i läppandning och dess användning för att lindra andnöd, både i vila och vid ansträngning.
• Kan vägleda i användning av andningsövnings- och slemborttagningsutrustning utifrån sjukhusets utrustningsutbud:
  • Utrustning för slemborttagning: Vatten-PEP, uppblåsbar ring, Acapella Choice, Shaker/Flutter, Ba-tube, Threshold-PEP, andningsblåsa
  • Inandningsträningsutrustning: Cliniflo, Coach2, Ba-tube, Threshold-IMT, andningsblåsa.
  • Hostmaskin: Cough Assist/E70 användning på sjukhuset.
• Kan instruera i andra slemlindringsmetoder, såsom tömnings- och positioneringstekniker.
• Kan instruera i avslappningstekniker och avslappnande positioner.
• Kan vägleda i fysisk rehabilitering och muskelträning med hänsyn till patientens sjukdomar, för att upprätthålla allmän hälsa och lindra andnöd.
• Kan instruera i användning av hjälpmedel för rörelse, både på sjukhuset och för hemmabruk.
• Kan använda fysioterapi-instruktioner från Hoito-ohjeet.fi och separata utrustningsmanualer vid patienthandledning.
• Kan vid behov ge hälsofrämjande rådgivning.
• Kan instruera anhöriga/assistenter, exempelvis i användning av andningsblåsa.
• Kan motivera och uppmuntra patienten till aktiv egenvård.
• Kan informera och föreläsa vid utbildnings- och informationstillfällen om andningssvikt.

Teoretisk kompetens

• Känner till de vanligaste sjukdomarna som leder till andningssvikt och deras behandling.
• Har kunskap om principerna för läkemedelsbehandling vid andningssvikt.
• Behärskar metoder för slemborttagning.
• Känner till egenskaper, funktionsprinciper och betydelsen av luftfuktning för de olika apparater som används vid syrebehandling och icke-invasiv andningsstöd på sin arbetsplats.
• Kan hantera de olika typerna av slangar, näsgrimma och masker som används vid syrebehandling och NIV-behandling.
• Förstår fördelarna och riskerna med syreberikare och NIV-behandlingar.
• Behärskar principerna för vård av trakeostomi.
• Har kunskap om praktiska procedurer och risker i samband med arteriell blodgasanalys och syrabas-balans
• Känner till principerna för fysisk rehabilitering för patienter med andningssvikt.
• Vet när det är lämpligt att konsultera en barnläkare eller en sjuksköterska från andningsstödenheten.
• Känner till principerna för utlåning av andningsapparater och andra hjälpmedel.
• Förstår betydelsen av vårddirektiv, DNR-beslut och palliativ vård.
• Har kunskap om principerna för vård i livets slutskede vid andningssvikt och läkemedelsalternativen för detta.

Klinisk kompetens

• Kan vid behov självständigt justera syreprocent och flöde på de apparater som används på arbetsplatsen vid behandling av andningssvikt.
• Behärskar olika metoder för att behandla smärta och andnöd.
• Kan ta blodgasprov från en arteriell kanyl eller kapillärastrup.
• Kan tolka resultaten av blodgasanalys och kapillärprov och bedöma nödvändiga ändringar i syrebehandling eller inställningar på NIV-apparaten samt informera läkare.
• Kan tolka resultaten från oximetriövervakning och transkutan koldioxidmätning.
• Kan utvärdera maskens lämplighet för patienter med andningsstöd.
• Identifierar undernäring och förstår principerna för fysisk rehabilitering av patienter med andningssvikt.

Kompetens inom vägledning och handledning

• Kan vägleda patienten i frågor som rör sjukdomen.
• Kan boka nödvändiga undersökningar och tider åt patienten samt ge vägledning kring dessa.
• Kan instruera i genomförandet av läkemedelsbehandling och tekniken för att använda inhalationsläkemedel.
• Kan ge råd om munvård.
• Kan vägleda om metoder för slemborttagning
• Kan ge råd till patienter med andningssvikt om kost och fysisk aktivitet.
• Kan vid behov instruera i grundläggande tobaksavvänjning.
• Kan samtala med patienten och deras närstående om vårdvilja samt förklara betydelsen av ett DNR-beslut eller beslut om vård i livets slutskede.
• Kan stödja patienten och deras närstående i frågor som rör vården i livets slutskede och vid behov hänvisa patienten till specialister eller en palliativ vårdenhet.

Kompetens inom intensivvårdsavdelning för barn

• Kan skilja mellan normala och onormala andningsljud med hjälp av stetoskop.
• Kan identifiera hjärtarytmier och särskilja livshotande förändringar.
• Kan övervaka medvetandenivå och vitala funktioner, känna igen förändringar och agera enligt situationen.
• Behärskar användning av övervakningsmonitorer.
• Kan assistera patientens andning med andningsblåsa.
• Behärskar vård av patienter med trakeostomi.
• Kan hantera särskilda aspekterna av sederande läkemedelsbehandling.
• Kan assistera vid intubation.
• Kan vid behov assistera vid insättning och byte av trakealkanyl.
• Kan ta blodprover från subclavia- och arteriell kanyl, samt avlägsna subclavia- och arteriell kanyl samt pleuradrän.
• Kan påbörja och genomföra invasiv blodtrycksmätning och känna igen förändringar.
• Behärskar användning av perfusorer, infusionspumpar och smärtpumpar.
• Kan genomföra och reglera avancerad vätskebalansövervakning.
• Kan utföra och utvärdera parenteral och enteral nutritionsterapi.

Teoretisk kompetens

• Känner till och förstår grunderna för fysiologin kring sömn och andning.
• Känner till de frågeformulär som används på kliniken för patienter med sömnapné.
• Behärskar grundprinciperna för diagnostik av sömnapné.
• Känner till olika typer av sömnapné samt patofysiologiska fenotypers inverkan på behandling.
• Kan de olika behandlingsmetoderna för sömnapné och deras startkriterier.
• Är medveten om alkoholens och rökningens påverkan på sömnapné.
• Känner till hur centrala läkemedel påverkar sömn och andning under sömn.
• Känner till de vanligaste sjukdomarna som leder till andningssvikt.
• Identifierar differentialdiagnostiska sjukdomar som orsakar symtom som liknar sömnapné.
• Behärskar kriterierna för att påbörja långvarig syrgasbehandling, NIV-behandling och ASV-behandling (när CPAP-behandling inte längre är tillräcklig).
• Deltar i vidareutbildningar och ser till att hålla sin kompetens uppdaterad.

Klinisk kompetens

• Känner till olika typer av slangar, näsgrimma och masker som används med CPAP-enheter samt deras underhåll.
• Vet när det är nödvändigt att konsultera en läkare enligt överenskomna kriterier.
• Behärskar principerna för utlåning och direktleverans av andningsapparater och andra tillbehör enligt lokala rutiner.
• Kan tolka resultaten av frågeformulär som används för sömnapnépatienter på arbetsplatsen.
• Kan självständigt justera olika CPAP-enheter som används inom sitt verksamhetsområde för behandling av sömnapné.
• Kan misstänka andningssvikt baserat på symtom eller förändringar i användningstimmar hos riskpatienter som genomgår långvarig CPAP-behandling och har andra andningsrelaterade sjukdomar, och konsultera läkare vid behov.
• Kan granska och tolka behandlingsdata som sparats i apparater för andningsstöd och vid behov justera inställningarna.
• Kan välja och passa en lämplig mask för patienten.
• Kan tolka fjärrövervakningsdata och justera inställningarna vid behov.

Kompetens inom vägledning och handledning

• Kan instruera patienten i underhåll av andningsapparat och mask i hemmet.
• Kan kontrollera och instruera korrekt användning av inhalationsläkemedel för lungsjukdomar.
• Kan vägleda livsstilsbehandlingar, positionsbehandling och CPAP-behandling för sömnapné samt informera om kriterier för bettskena och kirurgisk behandling av sömnapné.
• Kan ge råd om sömnhygien och de huvudsakliga principerna för kognitiv beteendeterapi vid sömnlöshet.
• Kan informera och föreläsa vid utbildnings- och informationstillfällen om sömnapné.

Patienter med medelsvår och svår sömnapné som behandlas inom specialsjukvården, samt lindriga fall om patienten är yrkeschaufför eller har en allvarlig sjukdom, t.ex. hjärtsjukdom.

Fördröjnigar

• Från första besök till tillverkning av bettskena av orsaker som inte beror på patienten <90 dagar (Kan överskridas om tandvård pågår. Om omfattande behandlingar, kan bettskena göras även om behandlingen inte är avslutad.)
• Yrkeschaufför vanligtvis <30 dagar
• Kontroll av bettskena efter initiering av behandling <60 dagar
• Nattpolygrafi efter kontroll av bettskena <60 dagar.

Minimimål

• Använda nätter minst 5 nätter/vecka för 95% av patienterna

Utvärdering av bettskenans effektivitet

• Residual AHI <10/h eller halvering av AHI i diagnostisk registrering hos 100%

Uppföljningskriterier

• Öppning av bettet på området för sidotänder
• Temporomandibulär dysfunktion:
  • TMJ- eller tuggmuskelsmärta i mer än 1 månad
  • Begränsad öppning av käken
• Utvärdering av behandlingssvar eller beslut om byte av behandlingsmetod <60 dagar från kontrollerad nattpolygrafi.

Ställningstagande angående konsumentapparater som mäter sömnkvalitet

10.12.2019

Resultaten från olika appar som mäter sömnkvalitet, smartklockor och liknande enheter bör inte rutinmässigt kontrolleras med natt- eller sömnpolygrafi. Dessa metoder är avsedda för långsiktig uppföljning och kan användas för att följa till exempel effekterna av förändringar i sömnvanor på sömnkvaliteten. Deras fynd innebär dock inte direkt att den undersökta personen har eller inte har någon egentlig fysiologisk sömnstörning. Beroende på metod kan till exempel medicinering påverka fynden avsevärt.

Oavsett resultaten från dessa metoder ska patienten skickas för natt- eller sömnpolygrafi om det finns tecken på en fysiologisk sömnstörning i anamnesen och/eller statusen.

Arbetsgrupp

• Sari-Leena Himanen, pj, professori, yl, Kliinisen neurofysiologian yksikkö, TAYS, PSHP
• Anniina Alakuijala, LT, vs oyl, Kliininen neurofysiologia, Jorvin sairaala, HUS
• Mika Kallio dosentti, yl, toimialueen johtaja, Kliininen neurofysiologia, OYS, PPSHP
• Sanna Leivo, lbh, TtM, KHA, Kliinisen neurofysiologian yksikkö, Tyks, VSSHP
• Anu Muraja-Murro LT, el, Kliininen neurofysiologi, Kuvantamiskeskus, KYS, PSSHP
• Esa Rauhala, dosentti
• Mirja Tenhunen, dosentti, apulaisylifyysikko, Kliinisen neurofysiologian yksikkö, TAYS,
• PSHP
• Irina Virtanen, dosentti, ayl, Kliinisen neurofysiologian yksikkö, Tyks, VSSHP

På grund av den kontinuerliga utvecklingen av registreringsutrustningen bildar KNF-sömnutbildare och sömnfysiker från universitetssjukhusen en arbetsgrupp som utvärderar utrustningen.

KNF-sömnansvariga vid universitetssjukhusen

• HUS: Anniina Alakuijala
• ÅUCS: Irina Virtanen
• Tays: Sari-Leena Himanen
• Kys: Anu Murja-Murro
• Oys: Mika Kallio

Allmänt om resurser

Multiple sleep latency test (MSLT) kan endast utföras i de KNF-enheter där föregående natts sömnpolygrafi finns tillgänglig. Om frågeställningen är narkolepsi kan föregående natts sömnpolygrafi, beroende på fall, vara en ambulatorisk sömnpolygrafi.

Universitetssjukhusnivå – resurser

Förutom kliniskt arbete testar och implementerar man ny diagnostik.

Undersökningar: Natt- och sömnpolygrafi, mätning av insomningstid (MSLT), vakenhetsstudie (MWT), aktigrafi, omfattande video-sömnpolygrafi enligt 10-20-systemet.

Personal:

• Läkare: Ansvarig läkare för KNF-sömnunderökningar
• Skötare: sömnundersökningsskötare
• Fysiker: Ansvarig fysiker för sömnundersökningar.

Centralsjukshus – resurser

Undersökningar 1: KNF-enhetens minimikrav: sömnpolygrafier, MWT.

Personal:

• Läkare: KNF-specialläkare
• Skötare: sömnundersökningsskötare
• Fysiker: sjukhusfysiker.

Undersökningar 2: Om specialkunskap finns: sömnpolygrafi, MSLT, aktigrafi.

Personal:

• Läkare: KNF-specialläkare med specialkompetens om sömn
• Skötare: sömnundersökningsskötare   
• Fysiker: sjukhusfysiker.

Undersökningar 3: Ifall enbart nattpolygrafi

Personal:

• Läkare: ansvarig läkare för nattpolygrafi
• Skötare: nattpolygrafiskötare.

Grundnivå – resurser

Undersökningar: nattpolygrafi (som köptjänst)

Personal:

• Läkare: Ansvarig läkare för köptjänster
• Skötare: nattpolygrafiskötare.

En arbetsgrupp bestående av KNF-sömnutbildare från universitetssjukhusen ser till att alla läkare som utfärdar utlåtanden om barns sömnutredningar deltar i peer review. På grund av den kontinuerliga utvecklingen av registreringsutrustningen bildar KNF-sömnutbildare och sömnfysiker från universitetssjukhusen en arbetsgrupp som utvärderar utrustningen.

KNF-sömnansvariga vid universitetssjukhusen

• HUS: Anniina Alakuijala
• ÅUCS: Irina Virtanen
• Tays: Sari-Leena Himanen
• Kys: Anu Murja-Murro
• Oys: Mika Kallio

I barnens peer review-grupp ingår även Turkka Kirjavainen (HUS).

Allmänt om resuser

Nattpolygrafi bör endast göras för barn över 12 år efter noggrant övervägande.

Narkolepsiutredning med sömnlatensmätning (MSLT) kan endast utföras i de KNF-enheter där föregående natts sömnpolygrafi finns tillgänglig. Om frågeställningen är narkolepsi, kan föregående natts sömnpolygrafi vid behov vara en ambulatorisk sömnpolygrafi. I sådana fall kan det vanligtvis inte mätas koldioxidnivåer, vilket bör beaktas vid andningsstörningsdiagnostik.

Universitetssjukhus – resurser

Förutom kliniskt arbete testar och implementerar man ny diagnostik.

Undersökningar: Natt- och sömnpolygrafi, mätning av insomningstid (MSLT), vakenhetsstudie (MWT), aktigrafi, enligt lokala omständigheter omfattande video-sömnpolygrafi enligt 10-20-systemet.

Personal:

• Läkare: Ansvarig läkare för KNF-sömnundersökningar, I särskilda fall kan ansvaret delas med en annan lämplig specialistläkare
• Skötare: sömnundersökningsskötare
• Fysiker: Ansvarig fysiker för sömnundersökningar.

Centralsjukhus – resurser

Undersökningar 1: KNF-enhetens minimikrav: MWT.

Personal:

• Läkare: KNF-specialläkare.
• Skötare: sömnundersökningsskötare.
• Fysiker: sjukhusfysiker.

Undersökningar 2: Om specialkunskap finns: sömnpolygrafi, MSLT, aktigrafi. Sömnpolygrafier för barn över 12 år endast efter noggrant övervägande.

Personal:

• Läkare: KNF-specialläkare, med specialkompetens om sömn
• Skötare: sömnundersökningsskötare
• Fysiker: sjukhusfysiker.

Grundnivå – resurser

Undersökningar: Sömnpolygrafier för barn över 12 år endast efter noggrant övervägande (som köptjänst)

Personal:

• Läkare: Ansvarig läkare för köptjänster
• Skötare: sömnpolygrafiskötare.