Länkstig Hem Patienter och anhöriga Vård och undersökningar Kvinnosjukdomar Vanliga frågor: Behandling av kvinnosjukdomar Vanliga frågor: Behandling av kvinnosjukdomar På den här sidan hittar du svar på vanliga frågor om behandlingen av kvinnosjukdomar. Frågorna är indelade i olika kategorier så att det ska vara lättare att hitta svar på din fråga. Allmänna frågor Var hittar jag min patientjournal och uppgifter om min vårdtid? Den här informationen finns i MittKanta. Observera att uppgifterna godkänns och arkiveras med en viss fördröjning. Vad kostar vistelsen på sjukhuset? Du betalar en avgift för varje vårddag på sjukhuset. Kundavgifterna grundar sig på lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Var kan man parkera och vad kostar det? Det finns avgiftsbelagd parkering kring sjukhuset. Parkeringen kostar 2 euro/timme och 10 euro/dygn. Du kan betala parkeringen med mynt, kort eller Easypark-appen. När kan man besöka avdelningen? Besökstiderna står på varje avdelnings egen webbsida: Avdelningen för kvinnosjukdomar Förlossningsavdelningen Avdelningen för familjer och nyfödda Uppföljningsavdelningen för gravida Vad ska jag ta med mig till sjukhuset? Du får allt du behöver på sjukhuset. Om du vill kan du ta med dig egna hygienartiklar och inneskor/tofflor. Behandling av kvinnosjukdomar Hur får jag tid till en mottagning för kvinnosjukdomar? Din läkare skriver vid behov en remiss till mottagningen. I vissa fall kan du också hänvisas till oss från andra enheter inom ÅUCS eller från ett annat sjukhus. Våra läkare bedömer hur brådskande ditt vårbehov är. Deras bedömning kan skilja sig från bedömningen av läkaren som skrivit remissen. Även jourpatienter kommer till oss i regel med remiss. Du får ett brev hem som anger din tid för mottagning eller ingrepp. Om vårdbehovet är brådskande kan vi också ringa dig. Jag vill göra en abort, vad ska jag göra? Gör såhär om du vill göra abort (Hälsobyn.fi): läs våra anvisningar. Boka en tid till mottagningarna för kvinnosjukdomar. Hur vet jag om jag har en infektion efter ett missfall eller en abort? Tecken på infektion kan vara illaluktande flytningar smärta i nedre delen av magen feber. Om du misstänker en infektion ska du kontakta din vårdande enhet. Hur ska jag förbereda mig inför besöket på mottagningen? Läs i god tid igenom anvisningarna och blanketterna som du fick i samband med kallelsebrevet. Blanketterna är viktiga med tanke på din vård. Fyll i blanketterna och ta med dem till mottagningen. Gör de undersökningar som står i anvisningarna innan du kommer till mottagningen. Anvisningar för hur du ska förbereda dig inför undersökningarna skickas med kallelsebrevet. Menstruation är inget hinder för undersökning om det inte uttryckligen står så i anvisningarna. Vad händer på läkarmottagningen? På en mottagning för kvinnosjukdomar ingår vanligen följande: diskussion om din anamnes och din nuvarande situation gynekologisk undersökning vid behov undersökning med vaginalt ultraljud vid behov mikroskopisk undersökning dvs. kolposkopi (Hälsobyn.fi) av yttre könsorgan, slida och livmodermun, I vissa fall kan du direkt få en tid för ingrepp. Sådana ingrepp är till exempel undersökning av livmodermunnen poliklinisk operation av framfall och inkontinens (Hälsobyn.fi). Menstruation är inget hinder för undersökning om det inte uttryckligen står så i anvisningarna. Vad ska jag göra om jag vill flytta min bokade tid? Kontakta tidsbokningen om du vill flytta din bokade tid. Meddela oss gärna så tidigt som möjligt så att vi kan hitta en nyt tid som passar dig. Om du har förhinder och inte kan komma på den bokade tiden ska du meddela om det till polikliniken för kvinnosjukdomar senast kl. 15 dagen innan. En avgift debiteras för uteblivet besök som inte avbokats. Vart ska jag vända mig om jag har frågor om min vård? Du kan kontakta någon av mottagningarna för kvinnosjukdomar. En sjukskötare eller barnmorska bedömer ditt vårdbehov och svarar på dina frågor. Vid behov konsulterar vi en läkare och bokar en telefon- eller mottagningstid. Telefonnummer direkt till din vårdande enhet kan också finnas i patientinformationen som har skickats till dig. Vart ska jag vända mig om jag vill förnya mina recept? Recept förnyas vanligen inom primärvården. Vad ska jag göra om jag misstänker att jag har ett missfall? Blodiga flytningar under början av graviditeten kan kännas skrämmande, men är sällan farliga så länge blödningen är liten och smärtfri. Om du blöder under graviditeten eller misstänker missfall ska du kontakta din läkare eller hälsocentral. Om du inte blöder mer än vad du brukar vid menstruation och magsmärtan känns rimlig, räcker det med att du uppsöker läkare inom några dagar efter att symtomen började. Läkaren inom primärvården bedömer ditt vårdbehov och skriver vid behov en remiss till polikliniken för kvinnosjukdomar. Om har kraftig blödning och svåra smärtor och ditt allmäntillstånd försämras ska du kontakta ÅUCS Akuten. Mer information om blodiga flytningar i början av graviditeten (Hälsobyn.fi) missfall (Hälsobyn.fi). Jag står på väntelistan för operation, hur lång är väntetiden? Operationen genomförs inom vårdgarantin, det vill säga inom sex månader från det att behovet för operation konstaterats. Här kan du läsa mer om vårdgarantin (SHM). Du kan också fråga om kösituationen eller om avbokningar av vår operationskoordinator. Du kan meddela koordinatorn om du har möjlighet att ta en återbudstid med kort varsel. Observera att sterilisering av kvinnor inte omfattas av vårdgarantin. När och hur kan jag få behandling för ofrivillig barnlöshet? En fertilitetsutredning görs med remiss, vanligen efter ungefär ett års försök att bli gravid. Utredningen börjar redan vid den enhet som skriver remissen. På ÅUCS ger vi också behandlingar med donerade spermier. Behandling med donerade äggceller är däremot inte möjligt på ÅUCS. Vi tar också emot ensamstående kvinnor och kvinnopar. Jag kommer på mitt första besök för ofrivillig barnlöshet, vad ska jag beakta? Vid det första besöket diskuterar vi din och din eventuella partners hälsa och levnadsvanor, och hur de påverkar era möjligheter att bli gravid. Före ert besök har ni fått fylla i ett formulär med förhandsinformation. Vi gör också en gynekologisk undersökning och en undersökning med vaginalt ultraljud. Mannens sperma analyseras och testiklarna undersöks vid behov. Läkaren tar nödvändiga prover och schemalägger blod- och urinprover eller andra undersökningar. Vi berättar om olika behandlingsalternativ och ger också skriftlig information. Vid behov hänvisar vi till mottagning för rökavvänjning eller till en näringsterapeut. Vid det första besöket planerar vi den fortsatta vården. Om du har ansökt om en fertilitetsutredning tillsammans med din make/maka, ska hen närvara vid det första besöket. På webbplatsen Terveyskylä.fi kan du läsa mer om hur levnadsvanor påverkar fertiliteten. Här finns också information om infertilitetsundersökningar. Vad är HPV? HPV är ett humant papillomvirus (Human Papilloma Virus). Viruset är mycket vanligt hos ungdomar när de börjar ha sexuellt umgänge och nästan alla får det någon gång i livet. Hos kvinnor kan en HPV-infektion orsaka cellförändringar i synnerhet i livmoderhalsen, men även i slidan eller de yttre könsorganen. Infektionen i sig är inte cancer eller ett förstadium till cancer, men en infektion är den viktigaste enskilda riskfaktorn för livmoderhalscancer. Cellförändringar i livmoderhalsen som orsakas av humant papillomvirus upptäcks genom papa-prov. Varför har jag fått en kallelse till kolposkopi och hur går undersökningen till? Om det gynekologiska cellprovet, dvs. papa-provet (Hälsobyn.fi) visar cellförändringar som kräver fortsatta undersökningar får du en remiss till kolposkopiundersökning (Hälsobyn.fi). Kolposkopi kan vara nödvändigt vid till exempel yttre kondylom eller utslag på de yttre könsorganen. Läkaren som tar emot remissen bedömer hur brådskande undersökningen är och därefter får du en kallelse. En cellförändring är inte en cancerdiagnos. Det betyder att du behöver fortsatta undersökningar och vid behov vård för att förhindra att cancer utvecklas. Många lindriga förändringar läker av sig själva och till och med kraftiga förstadieförändringar utvecklas till cancer oftast först om många år. På Hälsobyn.fi finns information om klassificering av cellförändringar samt om vävnadsförändringar i olika stadier. Jag har hormonspiral, var kan jag byta den? Hormonspiraler sätts in och byts ut inom primärvården. Efter gynekologisk kirurgi Hur vet jag om mitt operationssår är infekterat? Om operationssåret är infekterat känner du smärta i såret och omkringliggande hud. Sårområdet blir oftast rött, svullet eller hårt. Såret kan utsöndra sekret som ser varigt ut. Du kan också få feber. Efter en operation är det normalt att såret utsöndrar klar eller något blodig vävnadsvätska i några dagar det uppstår en lätt rodnad kring stygnen eller agrafferna. Det beror vanligen på att huden är irriterad. Läs mer om vård av operationssåret (Hälsobyn.fi). Om du misstänker en infektion ska du kontakta din vårdande enhet. Vilka symtom är sådana att jag bör kontakta sjukhuset? Kontakta din vårdande enhet om du under din sjukledighet har något av följande symtom: smärta som tilltar eller som ändrar form rikliga blodiga eller illaluktande flytningar operationssåret eller omkringliggande område blir ömt, rött, svullet eller hårt såret utsöndrar vätska med blod eller var du har återkommande feber (över 37,5 grader) du har problem med tarmfunktionen, har diarré eller kräks du har urineringsbesvär (svårt att kissa, ökat behov av att kissa, det svider när du kissar). Hur lång sjukledighet behöver jag efter operationen? Längden på sjukledigheten varierar mycket beroende på typ av operation och ingrepp. Läkaren avgör hur lång sjukledighet du behöver. Före operationen kommer du att intervjuas per telefon och då kan du samtidigt diskutera sjukledigheten. Skriv ut den här sidan