För proffs
Anvisningar för långvariga symtom efter coronavirusinfektion
Riktlinjer för primärvården för utredning av långvariga lungbesvär hos patienter som haft Covid-19-infektion
- Långvarig försämring av lungfunktionen efter Covid-19-sjukdom korrelerar med svårighetsgraden av den akuta sjukdomen.
- Återhämtningen efter svår Covid-19-sjukdom kan ta lång tid, men vanligtvis försvinner lungbesvären med tiden.
- Korrekt behandling av den akuta Covid-19-sjukdomen kan förebygga komplikationer och lungbesvär kopplade till post-covid.
- Det finns för närvarande inga specifika behandlingsalternativ för lungbesvär vid post-covid.
- Diagnostikens roll är främst för differentialdiagnostik och för att utesluta andra sjukdomar.
- Differentialdiagnostiken beror bland annat på symtom och patientens riskfaktorer (t.ex. ålder, rökning).
- Om patienten har allvarliga lungbesvär som tydligt påverkar funktionsförmågan 3 månader efter Covid-19-infektionen, och det inte finns någon planerad uppföljning på lungpolikliniken, bör patienten remitteras.
- Om patienten har mildare lungbesvär 3 månader efter infektionen ska primärvården genomföra följande undersökningar:
- Symtomenkäter om hosta och andfåddhet (om någondera symtom saknas behöver inte den specifika enkäten fyllas i).
- PEF-uppföljning
- spirometri med bronkodilatationstest
- lungröntgen
- Blodprover: PVK, CRP, HbA1c, TSH, Pro-BNP
- EKG
- Syresaturation (SpO2)
- För avvikande resultat upprepas undersökningarna när det har gått 6 månader efter genomgången Covid-19-infektion.
- Om lungbesvären kvarstår 6 månader efter infektionen ska remiss skickas till lungpolikliniken
- Svårighetsgraden av lungbesvären kan bedömas med hjälp av symtomenkäter som finns som bilaga.
- För andra post-covid-symtom utfärdas remiss till relevant specialistområde enligt lokala kriterier.
- Se även HUS:s riktlinjer för uppföljning av Covid-19-pneumoni och TAYS:s handlingsmodell för långvariga Covid-19-symtom i öppenvården.