För proffs Länkstig Hem För proffs Tjänster och instruktioner för proffs ÅUCS Sömn- och andningscenter – för proffs Andra sömn och vakenhetsstörningar – för proffs Andra sömn och vakenhetsstörningar – för proffs Restless legs- syndrom Restless legs- syndrom är en av de vanligaste neurologiska störningarna. Symptom som förekommer är ofta en känsla av obekvämhet eller smärta i nedre extremiteterna, främst under kvällar och nattetid. Symptomen lindras av rörelser, därför kan man känna ett tvång att röra på benen. Ibland kan även symptom i övre extremiteter förekomma. Tvånget att röra på benen stör insomningen och gör det svårt att sova. Ibland kan symptom förekomma även dagtid, t.ex. under långa flygresor.Diagnosen görs på basen av de symptom patienten berättar om. Vissa läkemedel eller t.ex. graviditet kan orsaka symptom.Nyttiga länkar på finskaNio frågor om Restless legs -syndrom (Potilaan lääkärilehti)Restless legs -syndrom (Terveyskirjasto)Uni-valverytmin (unirytmin) häiriöt (Terveyskirjasto)Restless legs (Uniliitto)Suomen Narkolepsiayhdistys ry Störningar i dygnsrytmen Den vanligaste störningen i dygnsrytmen hos arbetsföra beror på skiftesarbete och på störningar som orsakas av tidsskillnader då man reser. En störning i dygnsrytmen kan också vara tidig insomning (att man lägger sig tidigare än vad som anses socialt passande) eller framskjuten insomning (att man lägger sig senare än vad som anses socialt passande).Vanligtvis är det unga och sömnlösa som lider av förskjuten sömnrytm.Hos äldre är det vanligt med tidig insomning. Sömn- och dygnsrytmen kan också vara oregelbunden.Nyttiga länkarSömn- och vakenhetsstörningar (Terveyskirjasto, på finska)Uniliitto ry Sömndagbok (på finska) (pdf 98.21 KB) (Öppnas i nytt fönster, länkar till en annan webbplats) Narkolepsi Narkolepsi är en sällsynt neurologisk störning som orsakar okontrollerbar sömnighet. Oftast insjuknar man som barn eller i ungdomsåldern. Narkolepsi orsakar okontrollerbar sömnighet dagtid. Nattsömnen hos narkolepsipatienter blir ofta splittrad och hallucinationer vid insomnandet kan förekomma. Sömnen kan också störas av sömnparalys då man tillfälligt under korta stunder inte kan röra på sig.Det finns två olika typer av narkolepsi. Till den vanligaste typen hör, förutom att man somnar okontrollerat, också så kallad kataplexi då man tillfälligt tappar kontrollen över sina muskler t.ex. då man skrattar.Idiopatisk hypersomni är en sömnstörning som är ännu mer sällsynt än narkolepsi, men som också orsakar behov av onormalt mycket sömn. Oftast är sömnbehovet 10–12 timmar per dygn. Till symptomen hör också så kallad "sleep drunkeness". Diagnosen fastställs genom att utesluta andra faktorer som kan orsaka sjuklig sömnighet, t.ex. psykiska och fysiska orsaker.Nyttiga länkarNarkolepsi (Terveyskirjasto, på finska)Finlands narkolepsiförening rf (på finska)Uniliitto ry Sömndagbok (på finska) (pdf 98.21 KB) (Öppnas i nytt fönster, länkar till en annan webbplats) Sömngång och parasomni Parasomnier är återkommande fenomen som uppträder i samband med sömn, insomning eller uppvaknande. De klassificeras enligt sömnfasen i REM-sömnparasomnier eller non-REM-sömnparasomnier. Människan sover mest REM-sömn under de tidiga morgontimmarna, medan djupsömnen (non-REM-sömn) är mest framträdande i början av natten. Därför uppträder dessa parasomnier vid olika tider under natten och har olika karaktär.Non-REM-parasomnier, där sömngång och prat i sömnen är vanligast, är oftast ofarliga och vanliga särskilt hos barn. Vid dessa störningar vaknar personen delvis men inte helt ur djupsömn, och vakenhetsfunktioner blandas med sömn. Vid så kallade nattskräckattacker vaknar personen med ett skrämt ansiktsuttryck, skriker kraftigt och andas häftigt. Man kan rusa upp ur sängen och ut ur rummet, vilket kan skapa farliga situationer för både sig själv och andra. Behandlingen av non-REM-parasomnier är huvudsakligen icke-medicinsk. Det är viktigt att eliminera faktorer som stör den normala sömnstrukturen, såsomsömnbristdålig sömnhygienanvändning av vissa läkemedelstimulantia och alkoholstress eller andra psykologiska och fysiska tillstånd som påverkar dygnsrytmen.Under REM-sömn är kroppens muskler normalt förlamade. Vid REM-sömnstörningar, som vid REM sleep behavior disorder (RBD), är denna muskelparalys störd, vilket gör att personen agerar ut sina drömmar. Detta kan ske på ett våldsamt sätt, såsom genom slag, skrik eller sparkar, vilket kan skada både personen själv och hens sovpartner. Om drömmen är rolig kan personen skratta. Drömmen minns oftast väl vid uppvaknandet.Nyttiga länkarSömngång (Terveyskirjasto, på finska)Mardrömmar (Terveyskirjasto, på finska)Uniliitto ry Nyttiga länkar Suomen Unitutkimusseura ry (på finska) Suomen Unihoitajaseura ry (på finska) Uniliitto ry Skriv ut den här sidan