Vård av neurokirurgisk patient

Hjärnskador till följd av olyckor är i allmänhet en konsekvens av ett slag som är riktat mot huvudet och som orsakas av till exempel fall, trafikolycka eller våld. Graden av hjärnskada kan variera från lindrig hjärnskada till skada med dödlig utgång. Neurokirurgerna har det inledande vårdansvaret av hjärnskador, men i vården av patienten deltar flera andra specialiteter såsom anestesiologin, intensivvården och neurologin. Patienten kan också ha andra skador samtidigt. Sådana patientfall behandlas i samarbete med läkare inom andra specialiteter.

Inledande undersökningar och behandlingar av alla olyckspatienter görs på ÅUCS T-sjukhus och jouren. I en situation som kräver sjukhusvård flyttar vi patienten till en neurokirurgisk vårdavdelning eller intensivvårdsavdelning. Återhämtningsprognosen för hjärnskador är mycket individuell, och återhämtningen kan bara förutsägas delvis i inledningsskedet.

Vid behandlingen av hjärnskador på ÅUCS utför vi också omfattande internationellt forskningsarbete för att förbättra diagnostiken och behandlingen av hjärnskador.

Läs mer på webbsidan för Neurocenter poliklinik.

Hjärntumörer kan vara god- eller elakartade. Symptomen som tumörerna orsakar varierar beroende på var i det centrala nervsystemet tumören finns. Det första symtomet kan vara bland annat epileptiska krampanfall, förlamningssymtom eller något annat neurologiskt symtom.

Hjärntumörer konstateras med bilddiagnostiska metoder. I samband med operationen tas en provbit av tumören som patologen undersöker. Typbestämningen av tumören är nyckeln till valet av fortsatt behandling.

Behandlingen av hjärntumörer är uppföljning, operation samt vid behov strålbehandling och cytostatikabehandling. Vårdplanen är ofta individuell.

I vårdvägen för hjärntumörer hittar du mer information här: Vårdvägen för patient med hjärntumör.

De vanligaste cerebrovaskulära sjukdomarna är en utbuktningar och missbildningar i hjärnans blodkärl. Utbuktningar och missbildningar i hjärnans blodkärl är ofta oväntade fynd som avslöjats i undersökningar av andra orsaker. De flesta behandlingar av avvikelser i blodkärl är behandling av symtomfria patienter. På ett multiprofessionellt möte funderar vi på behovet av vård eller kontroll.

Vi vårdar patienter med cerebrovaskulära sjukdomar inom ansvarsområdet neurokirurgi på T-sjukhuset. Behandlingsalternativen är: öppen mikrokirurgisk operation, intravenös blockering av utbuktningen (endovaskulär behandling) eller limning av cerebrovaskulära missbildningar och datorstyrd precisionsstrålbehandling. Patienter som kräver brådskande vård behandlas på strokeenheten eller intensivvårdsavdelningen.

Subaraknoidalblödning (SAB) är en livshotande sjukdom som kräver akut diagnos och remittering till neurokirurgisk behandling. De vanligaste orsakerna till blödning är att hjärnaneurysm (80 %) eller arteriovenös missbildning (5 %) brister.

Vid hjärnblödning blöder det in i hjärnvävnaden från det blodkärl i hjärnan som brister och detta orsakar liknande symtom som vid stroke. De vanligaste symtomen är svår huvudvärk, förlamning på ena sidan, talrubbning, synrubbning eller nedsatt medvetande. För att utreda orsaken till blödningen görs datortomografi av huvudet, lumbalpunktion och kontrastmedelsundersökning av blodkärl i hjärnan (DSA).

Rökning och hög alkoholkonsumtion samt högt blodtryck ökar risken.

Vid cirkulationsstörning i hjärn- och ryggmärgsvätskan (hydrokefalus dvs. vattenskalle) hindras det normala flödet av vätskan som omger hjärnan och det ansamlas för mycket vätska i hjärnventriklarna. Till följd av detta utvidgas hjärnventriklarna och hjärntrycket stiger. Orsaken till störningen kan vara bland annat hjärnblödning, inflammation, följdtillstånd efter skada, tumörer eller strukturella avvikelser. Det finns inte alltid någon tydlig orsak till störningen. Hos personer över 60 år kan hjärnventriklarna utvidgas även utan förhöjt hjärntryck (rubbning i cirkulationsstörning i hjärn- och ryggmärgsvätskan under normalt tryck, NPH).

Om du behöver operativ behandling för denna cirkulationsstörning, planerar vi den individuellt. Cirkulationsstörning i hjärn- och ryggmärgsvätskan behandlas antingen genom endoskopi eller med hjälp av shunt. Vid en shuntoperation leds hjärn- och ryggmärgsvätskan från hjärnventriklarna till bukhålan eller blodcirkulationen. Shunten styr hjärn- och ryggmärgsvätskan från hjärnventriklarna antingen till bukhålan eller hjärtat. Om vi misstänker NPH-sjukdom gör vi för att bekräfta diagnosen en undersökning av tryck- och flödesförhållandena i hjärn- och ryggmärgsvätskan (CELDA). Du hittar mer information om Celda under avsnittet Undersökningar och åtgärder på den här webbplatsen.

Det förekommer ibland störningar i shuntens funktion. Om shunten täpps till orsakar det symptom på intrakraniellt tryck som huvudvärk, illamående eller förändrad medvetandenivå eller att symtomen som behandlats med shunt återkommer. Överfunktion av shunt kan orsaka huvudvärk i upprätt ställning. Vid misstanke om funktionsstörning i shunten eller infektion ska vård sökas omedelbart.

Vid cystbildning i ryggmärgen (syringomyeli) finns det en eller flera vätskefyllda håligheter i ryggmärgen. Behandlingen planeras utifrån orsakerna till syringomyeli. Om tydlig behandlingsbar orsak inte kan konstateras, kan vi öppna vätskehålan vid endoskopi och vid behov sätta in en kateter eller shunt i vätskehålan. Även vätskeblåsorna i ryggmärgsrummet kan behandlas med endoskopi.

Neurokirurgiska sjukdomar i ryggmärgskanalen orsakar nervrots- eller ryggmärgskompression det vill säga ett kompressionstillstånd. Kompression i ryggmärgen kan orsaka förlamningssymptom och känselstörningar. Det kan till exempel bero på ryggmärgstumörer eller på spinal stenos på grund av degenerationsförändringar i ryggraden. Diskbråck kan orsaka nervrotskompression. Plötsligt kompressionstillstånd i ryggmärgen till exempel till följd av metastaser av en elakartad tumör kan kräva neurokirurgisk jourkirurgi.

Blodcirkulationsstörningar i ryggmärgen är ovanliga. De kännetecknas av akut ryggsmärta och förlamningssymptom i anslutning till det. Ryggmärgsblödningar har samband med kärlmissbildningar och blodproppar med blodtryckssjukdom eller andra riskfaktorer för artärsjukdomar. Det är krävande att diagnostisera sjukdomen och som undersökning används ofta magnetundersökning av ryggmärgen. I behandlingen är det viktigt med tidig rehabilitering.

Neurokirurgin behandlar sjukdomar i hela skelettet, inklusive skelettsjukdomar som orsakas av förslitning samt operationer av tumörer i ryggmärgskanalen och blodcirkulationsstörningar. Vi utför årligen cirka 700 operationer i ryggradsområdet, de flesta planenligt.

Bedömningen av vårdbehovet görs i regel på poliklinikmottagningen, som ligger i ÅUCS T-sjukhus. Operations- och vårdavdelningsverksamheten vid behandling av sjukdomar i skelettet genomförs både på T-sjukhuset och i ÅUCS Ortos lokaler. Efter operationsbeslutet sker patienthandledningen huvudsakligen via den digitala vårdvägen.

Länk till Ryggcentrets webbplats.

Med funktionell neurokirurgi förbättrar vi kroppens funktioner med hjälp av olika apparater eller åtgärder. Med funktionell neurokirurgi kan vi behandla bland annat rörelsestörningssjukdomar, kronisk neuropatisk smärta, spasticitet, epilepsi och psykiatriska sjukdomar. Denna neurokirurgi kräver multiprofessionell kompetens och olika experter deltar i vården av patienten bland annat från neurokirurgin, anestesiologin, neurologin, radiologin, psykiatrin och neurofysiologin.

Riktad ultraljudsbehandling av hjärnan (high-intensity focused ultrasound det vill säga HIFU, eller magnetic resonance-guided focused ultrasound eller MRgFUS) har vi som det första nordiska universitetssjukhuset tagit i bruk sedan maj 2022. För närvarande behandlas essentiell tremor och Parkinsons sjukdom med HIFU i hjärnan, om inte tillfredsställande respons uppnås med läkemedelsbehandling.

Det är en neurokirurgisk åtgärd av engångskaraktär utan att skallen öppnas, vilket minskar risken för biverkningar. Med HIFU behandlar vi ett litet, mycket noggrant avgränsat hjärnområde och därmed släcker vi den skadliga överaktiviteten i hjärnan som orsakar svåra symptom på tremor. Behandlingen är mycket patientvänlig och väl tolererad. Riktad ultraljudsbehandling sker datorstött inuti en magnetröntgenapparat när patienten är vaken.

För mer information kan du även titta på Neuro-HIFU och Neuromodulationsbehandlingar.

I neurokirurgisk vård av barn och unga deltar ett multiprofessionellt vårdteam. För diagnostik och behandling ansvarar neurokirurgerna tillsammans med specialister i barnsjukdomar. För planeringen av vården bokar vi vanligen besökstid till neurokirurgens mottagning på T-sjukhuset.

Neurokirurgiska sjukdomar hos barn som opereras är bland annat störningar i hjärnvätskans cirkulation, hjärntumörer, medfödda strukturella förändringar och missbildningar i blodkärlen. 

Operationsbehandlingen sker på T-sjukhusets operationsenhet eller på barnens operationsavdelning på Fyrsjukhuset. Avdelningsvården är på Fyrsjukhuset, på avdelningen för barn och ungdomskirurgi.

Med Celda-undersökningen utreder vi tryckförhållandena i patientens hjärn-ryggmärgsvätska och eventuella störningar i hjärn- och ryggmärgsvätskans cirkulation. Med undersökningen kartlägger vi om du har nytta av en shuntoperation eller om en shunt som patienten redan har fungerar normalt.

Före undersökningen får du smärtstillande och lugnande läkemedel. Läkaren bedövar huden på ryggen och sätter två nålar på ländryggen. Genom den ena pumpar vi små mängder vätska till hjärn-ryggmärgsvätskeutrymmet och genom den andra mäter vi trycket. Undersökningen tar ungefär en timme. Vid undersökningen ska du ligga på rygg utan att tala och röra dig. Sköterskan övervakar hur du mår vid undersökningen.

Efter undersökningen får du äta, dricka och röra dig normalt. Läkaren bedömer resultaten efter undersökningen och du hör om planen för fortsatt vård före utskrivningen. Efter undersökningen kan du skrivas ut efter en uppföljning på cirka två timmar. Det rekommenderas att en anhörig är med i utskrivningsskedet. Vissa patienter kan få huvudvärk när de står under några dagar efter undersökningen.

Med kontraströntgenundersökning av hjärnblodkärl undersöker vi om det i artärerna finns utbuktningar, kärlmissbildningar, förträngningar eller blockeringar. Undersökningen utförs av röntgenläkare och röntgenskötare med interventionell radiologi. Du får en kallelse till den bilddiagnostiska undersökningen med tidsbokning. I brådskande fall gör vi undersökningen under jourtid.

Undersökningen görs under lokalbedövning genom lår- eller strålbensartären. Det finns ingen känsel i blodkärlen så det orsakar inte smärta när katetern rörs i blodkärlet, men injicering av kontrastmedel ger en känsla av värme.

Efter röntgen är du under uppföljning en tid och du får i regel åka hem samma dag.

Vid endovaskulär behandling stängs aneurysmet eller missbildningen av utanför blodcirkulationen. Som behandlingsmetod använder vi trådar eller nät som förs in i aneurysmet, en stent som sätts in i utbuktningen i kärlet i halsen, det vill säga ett nätrör eller ett material som injiceras.

Undersökningen utförs av röntgenläkare och röntgenskötare med interventionell radiologi. Du får en kallelse till den bilddiagnostiska undersökningen med tidsbokning. I brådskande fall gör vi undersökningen under jourtid. Ingreppet sker under allmän anestesi genom lårartären. Efter ingreppet är du under uppföljning över natten och du skrivs i regel ut följande dag.

Neuropatisk smärta orsakas av nervskada eller funktionsstörning i känselnerver. Störningen har oftast samband med diabetes, alkoholism eller kompression av nervrötterna på grund av förslitning i ryggraden. Även MS, hjärninfarkt och följdtillstånd av skador i extremiteterna kan vara förknippade med neuropatisk smärta. En ovanligare orsak är trigeminusneuralgi.

• Vid bedövning av nervroten i hals- eller ländryggen bedövas den nervrot som är irriterad med en långverkande blandning av bedövningsmedel och kortison. Åtgärden utförs av röntgenläkaren på avdelningen för interventionell radiologi. Neurokirurgen ringer dig efter cirka en månad och fattar beroende på bedövningsresponsen beslut om eventuell operativ behandling.
• Vid occipital bedövning injicerar neurokirurgen bedövningsämnet i occipitalnervens bana. Ingreppet sker på vårdavdelningen för neurokirurgi. Du blir utskriven efter en kort uppföljning.
• Vid glycerolbedövning av trigeminusnerven injicerar neurokirurgen med röntgenskötarens hjälp in bedövningsämnet med en tunn nål i nerven genom huden på kinden. Ingreppet kräver både förberedelser och eftervård, så du får tidsbokning till vårdavdelningen för neurokirurgi. Utskrivningen sker antingen på kvällen eller följande dag.

Du får en kallelse för behandling utifrån hur brådskande operationen är enligt läkaren och på basis av vänteordningen. Kötiden varierar av olika orsaker. Med kallelsen kommer anvisningar om hur du förbereder dig för operationen och om besöket på laboratoriet.

Sjukskötaren på neurokirurgin ringer dig 1–2 veckor före operationen och gör en intervju före ingreppet. Sjukskötaren kontrollerar den gällande medicineringen och instruerar vid behov om eventuella pauser i medicineringen. Ditt allmänna hälsotillstånd och dina symptom som beror på sjukdomen kartläggs och skrivs upp. Skötaren ger anvisningar om operationsförberedelserna och berättar om sjukhusvistelsen och återhämtningstiden.

Vid behov reserveras ett dagbesök på avdelningen före operationen. På förhandsbesöket träffar du även neurokirurgen och vid behov narkosläkaren. Om du vill, kan någon närstående var med på förhandsbesöket.

En god vårdbalans vid primärsjukdomar minskar riskerna i samband med operationen och underlättar återhämtningen efter operationen. Se särskilt till att behandlingen av diabetes, astma och hjärt- och kärlsjukdomar är uppdaterad.

Hälsosamma levnadsvanor underlättar återhämtningen efter operationen och återgången till det vanliga livet. När du väntar på operationstiden lönar det sig för dig att se till att du mår så bra som möjligt. Rökning eller användning av tobaksprodukter försämrar sårläkningen och läkningen av vävnaderna betydligt och ökar risken för inflammation. Vid icke-brådskande kirurgi förutsätter vi i princip att du inte röker två månader före operationen och minst två månader efter den.

Mun- och tandhälsan ska skötas före operationen, för man vet att inflammation i tänderna orsakar bakterier i blodcirkulationen. Kontakta tandläkaren om det har gått mer än ett år sedan det senaste besöket och du har en operation inplanerad.

Längden på sjukhusvistelsen varierar beroende på den operation du genomgår. Återhämtningen och rehabiliteringen är individuell. Majoriteten av patienterna återhämtar sig och mår tillräckligt bra för att åka hem redan under vårdperioden, och patienter som behöver fortsatt vård flyttas till en vårdenhet i det egna området efter de individuella behoven.

Vid utskrivning skriver läkaren vid behov ett sjukledighetsintyg. Om du senare behöver fortsatt sjukledighet, ska du kontakta din egen hälsocentral eller företagshälsovård.

När du skrivs ut fortsätter hemmedicineringen oförändrad, om du inte har fått andra anvisningar. Läkaren skriver recept på läkemedel som är nödvändiga. I fortsättningen förnyar du recept via den egna hälsocentralen.

Sårvård

Följ de anvisningar för sårvård som du fått i samband med utskrivningen:
Såret och huden runt såret ska hållas rena. Rör inte såret i onödan. Vid problemsituationer ska du i första hand kontakta jouren i ditt eget område. Om du har frågor om hemvårdsanvisningarna, ta kontakt med sjukskötaren på avdelningen för neurokirurgi, tfn 02 313 7172, vardagar klockan 14–15

Efterkontroll

Du får tid för efterkontroll till den opererande läkarens poliklinik cirka 2–3 månader efter operationen. På kontrollbesöket bedöms hur du återhämtat dig efter operationen. Beroende på ingreppet kan efterkontrollen också ske via telefonsamtal.

Beroende på ingreppet kan du meddelas körförbud åtminstone till efterkontrollen, om inte den behandlande läkaren har gett andra anvisningar.

Du får kallelse till operationen på förhand. Du förväntas vara på sjukhuset på operationsdagens morgon kl. 7 eller kl. 9. 

Duscha kvällen före operationen eller på morgonen dagen då ingreppet ska ske. Tvätta också håret och borsta tänderna.

Från och med klockan 24 kvällen före ingreppet ska du inte äta eller dricka (inte ens vatten). Om du inte fastar, leder det till att operationen måste flyttas.

Om den reserverade operationstiden inte passar, om du inte längre har behov av operation eller du har insjuknat, ta snarast möjlig kontakt med vårdplaneraren för neurokirurgi vardagar klockan 9–10 tfn 02 313 2770 eller vårdavdelningen för neurokirurgi tfn 02 313 1210.