Länkstig Hem Vård och undersökningar Behandling av ofrivillig barnlöshet Behandling av ofrivillig barnlöshet Nyckelord: barnlöshet hedelmöityshoidot sperman luovutus Hos oss kan heterosexuella par i ett samboförhållande eller äktenskap som aktivt har försökt bli gravida i minst ett år samt kvinnliga par och ensamstående kvinnor få fertilitetsbehandling. Vi har mer än tio års erfarenhet av mikrokirurgisk behandling av svår manlig infertilitet. Med ofrivillig barnlöshet avses att man trots regelbundna samlag inte blivit gravid inom ett år efter att preventivmedlen lämnats bort. Ofrivillig barnlöshet beror lika ofta på gynekologiska problem som på problem med spermierna. Ohälsosamma levnadsvanor, såsom riklig rökning och alkoholkonsumtion, samt vissa underliggande sjukdomar, kan minska fertiliteten. Fertilitetsutredning I den inledande utredningen görs grundläggande undersökningar av kvinnan och mannen för att utreda orsakerna till infertilitet. Den enhet som skrivit remissen har i vanliga fall gjort en del av dessa undersökningar. Om det behövs ytterligare undersökningar eller om någon undersökning behöver göras pånytt, schemalägger vi dem till cirka 1–2 månader före det första besöket, så att vi har svaren när ni kommer till mottagningen. Vissa undersökningar schemaläggs vid första besöket. Vi önskar att par som vill göra en fertilitetsutredning kommer till första besöket tillsammans, eftersom önskan om graviditet och barn är en gemensam fråga. Vid det första besöket diskuterar vi bådas eventuella testresultat och planerar eventuella ytterligare undersökningar utifrån dem. Behandlingsmetoden väljs på basis av testresultaten, och kan inte beslutas innan undersökningarna är genomförda och resultaten har analyserats. Fertilitetsbehandling Stimulering av äggstockarna eller ovulationsinduktionsbehandling (OI) Äggstockarna stimuleras för att få äggblåsorna att växa och mogna. För det här ändamålet används hormonpreparat i tablettform eller som injektioner (FSH -injektioner). Målet med behandlingen är att få 1–3 äggblåsor att växa och mogna samt att säkerställa att de lossnar. Lossningstidpunkten fastställs med ett ovulationstest från urinen (LH-test) eller genom en ägglossnings- eller hCG-injektion. Insemination (IUI, AIH, AID) Insemination eller assisterad befruktning innebär att rörliga spermier som har avskilts från sädesvätskan i ett fertilitetslaboratorium injiceras i livmoderhålan genom en tunn kateter. Inseminationen planeras så nära ägglossningen (ovulationen) som möjligt. Insemination kombineras ofta med stimulering av äggstockarna. Provrörsbefruktning (IVF, ICSI) Provrörsbehandling planeras alltid individuellt. Äggstockarna stimuleras vanligen med FSH injektioner. Hormonbehandling används för att få äggstockarna att bilda flera mogna äggblåsor samtidigt. Vätskan i äggblåsorna samlas genom äggcellspunktion (OPU) och ur vätskans urskiljs äggceller för befruktning i ett fertilitetslaboratorium. Vanlig provrörsbefruktning (IVF) sker i ett cellodlingskärl i ett värmeskåp. Spermierna befruktar äggcellen som börjar dela på sig och bilda ett embryo. Fertilitetslaboratoriet följer befruktningen av äggcellerna och embryonas utveckling i 3–5 dagar. Vid mikroinjektion (ICSI) används en mikroskopisk nål för att injicera en spermie direkt in i ett av de ägg som plockats ut vid IVF. Mikroinjektion används när spermiernas befruktningsförmåga är kraftigt nedsatt, om äggcellernas befruktning misslyckats vid tidigare försök eller om spermierna samlats genom testikelbiopsi. Befruktningen av äggcellerna och embryonas utveckling följs på samma sätt som vid vanlig provrörsbefruktning. Embryoöverföring (ET, FET) Embryoöverföring innebär överföring av ett normalt utvecklat embryo in i livmoderhålan. Embryotransfer (ET) innebär överföring av ett färskt embryo till livmodern, vanligen inom 3–5 dagar efter äggcellspunktion. Överföring av ett fryst embryo (FET) görs senare, under den naturliga ovulationsinduktion- eller hormoncykeln. Efter embryoöverföringen inleds behandling med gulkroppshormon som hjälper livmoderslemhinnan att ta emot embryot. Vill du donera liv? Läs mer om spermiedonation Tusentals par i Finland är ofrivilligt barnlösa. Det finns också många ensamstående kvinnor som drömmer om att skaffa barn. Det kan vara du som hjälper dem att uppfylla sin dröm. Är du en lämplig donator? Du är mellan 18 och 45 år. Kvaliteten på din sperma uppfyller kriterierna. Dina kromosomer är normala (mäts med blodprov). Du har inga könssjukdomar eller hepatit (B och C), mäts med urin- och blodprov. Mer information om spermiedonation Du kan be om testsvaren från spermabanken en vecka efter provtagning. Om testerna är negativa bokar vi en intervjutid till en läkare. I läkarintervjun går vi igenom din hälsa, dina levnadsvanor (rökning, alkoholkonsumtion, annan exponering) och eventuella ärftliga sjukdomar i släkten. Läkaren bedömer din lämplighet som donator. Efter att du har bedömts vara lämplig som donator ska du underteckna ett donationssamtycke. Vanligtvis gör man 8–10 donationer. Du ska styrka din identitet vid varje donation. Innan dina donerade spermier kan användas för behandling, måste vi säkerställa på nytt att du inte har hepatit eller sexuellt överförbara sjukdomar. För det här ändamålet tar vi ett blodprov av dig en vecka efter den sista donationen. Lagstiftning Enligt lagen om assisterad befruktning ska alla som donerar könsceller registreras. På så sätt har ett barn som har sitt ursprung i en donerad könscell och som har fyllt 18 år möjlighet att få reda på sin biologiska fars identitet. Lagen har varit i kraft sedan 2007. Donatorn har inga rättsliga skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet. Valvira, dvs. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för register över donationer av könsceller. Donatorn kan begränsa användningen av sin sperma, t.ex. tillåta att den används endast för att behandla heterosexuella par, gifta par, kvinnliga par eller ensamstående kvinnor. Donerad sperma kan användas för infertilitetsbehandlingar i upp till 15 år efter donationen. Sperma från en och samma donator får användas för högst fem familjer. Donatorn kan återkalla sitt samtycke helt eller delvis. Återkallandet sker alltid skriftligen. I donationsregistret lagras utöver donatorskoden även donatorns hud-, ögon- och hårfärg, längd, etniska ursprung samt blodgrupp. Inga uppgifter om donationen eller tillhörande undersökningar görs i donatorns sjukjournal. Ersättning En ersättning som motsvarar grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas till spermadonatorn för varje besök. Till dessa besök hör även intervjun och provtagningar. Alla undersökningar som hänför sig till donationen är kostnadsfria. Ersättning betalas inte om personen inte uppfyller kraven som ställs på en donator. Kontaktuppgifter Tfn 02 313 2357 e-post: [email protected] Hälsobyn.fi Kvinnohuset På kvinnohuset.fi hittar du tillförlitlig information om bland annat kvinnosjukdomar och förlossningar och fertilitet. Webbplatsen riktar sig till kvinnor, familjer och vårdpersonal. Kvinnohuset ger också information om fertilitet, faktorer som påverkar fertiliteten... Besök Kvinnohuset Hälsobyn.fi Manshuset På Manshuset.fi får du lära dig mer om problem som gäller mäns hälsa. Här finns information om de vanligaste sjukdomarna och om deras behandling. Besök Manshuset Enheter Mottagningarna för kvinnosjukdomar På mottagningarna för kvinnosjukdomar sköter vi olika kvinnosjukdomar. Skriv ut den här sidan