Andningssvikt eller andningsinsufficiens

Den vanligaste orsaken till andningssvikt är en svår kronisk obstruktiv lungsjukdom. En långt framskriden lungfibros leder till andningssvikt. Till följd av en operation där ena lungan avlägsnats kan man få andningssvikt. Även fetma kan leda till andningssvikt. De vanligaste nerv- och muskelsjukdomarna alltså neuromuskulära sjukdomarna som orsakar andningssvikt är ALS och Duchennes muskeldystrofi (på finska).

Symptomen för andningssvikt är ospecifika, alltså kan liknande symptom förekomma vid flera olika sjukdomar. Symptom kan vara:

• svårigheter att klara sig vid ansträngning
• andnöd
• huvudvärk och dåsighet då man vaknar på morgonen
• trötthet dagtid
• utmattning och irritation
• koncentrationssvårigheter
• försämrad aptit
• svårigheter att svälja
• upprepade lunginflammationer.

Vanligtvis undersöks man via blodprov, spirometri (blåstest för att undersöka lungfunktionen), röntgenundersökning och nattlig mätning av syremättnaden och koldioxidhalten.

En bra grund för vården är motion, rökfrihet, hälsosam mat, tillräcklig sömn och normal vikt. Ofta väcker andningssvikt flera frågor och ibland även rädslor. Det är viktigt att ta upp dessa saker till diskussion med läkare och övrig vårdpersonal. Psykiskt stöd ska man våga begära.

Vården beror på grundsjukdomen och vilken typ och svårighetsgrad av andningssvikt man lider av. Ofta ingår medicinsk vård och behandling av slemmighet med hjälp av att blåsa i flaska eller med andninsballon eller handventilator. Syrgasbehandling och 2PV- behandling alltså stöd av andningen med hjälp av maskin används i sådana fall då man kan förvänta sig någon nytta av dem.

Patienter som lider av kronisk andningsinsufficiens kan gynnas av behandling hemma med syre eller andningsapparat. Till exempel COPD kan bli så långt framskriden att man måste påbörja syrgasbehandling eller hyperbar behandling.

Även andra patientgrupper kan gynnas av dessa behandlingar (t.ex. patienter med långt framskriden bindvävnadssjukdom i lungorna eller med muskelsjukdom).  Dessa patienter uppföljs vanligen på både lungpolikliniken och enheten för andningsstöd.

Behandlingarna påbörjas på lungmedicinska polikliniken eller avdelningen och patienterna kommer regelbundet till kliniken för kontroll.  Även rehabiliteringsinstruktör deltar aktivt i behandlingen bland annat genom hembesök.

Sjukdomen väcker många frågor både hos patienten och anhöriga. Insjuknandet påverkar både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Med olika stödåtgärder kan vi stöda patientens välmående.

Andningssvikt är en svår sjukdom som ofta också innebär psykisk ångest och även rädslor. Även om sjukdomen inte går att bota finns det nuförtiden flera vårdmetoder mot andnöd och andra symptom. Det är viktigt att prata om känslor och vårdmöjligheter med läkaren eller sjukskötaren. För att anhöriga och vårdpersonalen ska vara medvetna om patientens önskemål rekommenderas ett vårdtestamente ifall patienten i ett svårare skede av sjukdomen inte själv kan framföra sina önskemål. ÅUCS erbjuder olika former av stöd.

Rehabiliteringsskötaren ger ett omfattande stöd så den långtidssjuka och hans anhöriga ska klara sig självständigt. Socialarbetaren kan ge råd och information angående socialskydd och service samt eventuella förmåner man kan få. Socialskötaren kan också vara till hjälp t.ex. då man fyller i olika ansökningar. Det finns olika sätt för att orka och må bra i vardagen. Med en mångsidig kost och lätt motion höjs livskvaliteten. Vid behov kan en närings- eller fysioterapeut konsulteras.

Av sexualrådgivaren får man stöd och råd med frågor och problem som berör sexualiteten. Vid andliga frågor kan man vända sig till sjukhusprästen. Sjukhusprästen finns tillgänglig när man har funderingar angående sjukdomen, eller sjukdomen väcker rädslor, och även när man har svårt att finna ord.

Att sluta röka och att vara rökfri är av stor betydelse för välmåendet och för sjukdomens prognos. Även för att både förebygga och vårda cancer är det av stor betydelse att vara rökfri. Det finns skötare som kan hjälpa till med avvänjning. Även patientförbunden (på finska) har mångsidig rehabiliterande verksamhet och stödgrupper.

Andningssvikten kan hållas stabil eller framskrida väldigt fort, beroende på grundsjukdomen. Ifall andnöden är väldigt kraftig trots medicinsk behandling, syrebehandling och 2PV- behandling kan man lindra andnöden genom bl.a. morfin eller liknande preparat som intas oralt. Doserna är mindre än vad som används vid smärtlindring. Även andra former av medicinering kan användas.

För andra symptom än smärtor finns också nuförtiden effektiv lindring. Psykiskt stöd är viktigt. Ifall symptomen är väldigt starka trots behandling kan man i terminalvårdsskedet söva ner patienten i en lätt sömn, antingen endast på nätterna eller också dygnet runt. Detta kallas för palliativ sedation.

Andningsförlamning är inte en skild sjukdom, utan ett tillstånd som kan orsakas av flera olika sjukdomar. Oftast är orsaken en neurologisk sjukdom eller en allvarlig skada. Patienten behöver oftast andningsapparat dygnet runt. Efter att andningsförlamning har konstaterats är patienten enligt lag berättigad till service dygnet runt av vårdteamet. I ÅUCS ansvarar enheten för andningsstöd för vården av patienter med andningsförlamning, men vårdplatsen kan vara till exempel på en bäddavdelning på en hälsovårdscentral eller hemma med hjälp av ett vårdteam.