Sjukvårdsdistriktet inleder förhandlingar med kommunerna om beredskapsavgift per kommuninvånare

Statens ersättningar täcker bara hälften av kostnaderna för corona

Den ekonomiska utvecklingen inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har försämrats märkbart på grund av utgifter relaterade till beredskapen inför coronaepidemin och reserveringar som gjorts för att skapa och underhålla den nödvändiga beredskapen. De direkta statsunderstöden täcker uppskattningsvis endast knappt hälften av de ekonomiska förlusterna och tilläggskostnaderna som coronaepidemin föranlett. Därför föreslår sjukvårdsdistriktet att alla 28 medlemskommuner faktureras i år för en särskild beredskapsavgift p.g.a. corona på 23 euro per kommuninvånare. Detta skulle inbringa totalt ca 11 miljoner euro.

Dessutom ska sjukvårdsdistriktets enheter spara totalt 2 miljoner euro under resten av innevarande år. Sjukvårdsdistriktets styrelse beslöt vid sitt möte på tisdagen 15.9.2020 om exceptionella åtgärder för att kompensera för coronarelaterade intäktsförluster och extra kostnader.

– Sjukvårdsdistriktets ekonomiska situation är mycket allvarlig. Statens finansiering är nödvändig för vår verksamhet. Men det statliga understödet täcker inte tillnärmelsevis alla de utgifter som corona föranlett i år. Under den rådande situationen måste vi inleda förhandlingar med kommunerna för att finna en lösning ut ur det svåra läget. Dessutom kommer vi att fortsätta kostnadsregleringen inom sjukvårdsdistriktet till årets slut. Jag vill särskilt framhäva att situationen medför inga återspeglingar för våra klienter – remittering till undersökning och vård vid sjukvårdsdistriktet fortsätter och måste fortsätta såsom förut, säger sjukvårdsdistriktets direktör Matti Bergendahl.

Ekonomin har försämrats märkbart under våren och detta beror på utgifter relaterade till beredskapen att sköta coronapatienter och på reserveringar som behövts för att skapa och underhålla den exceptionella beredskap som pandemin förutsätter. Sjukvårdsdistriktet uppskattar att corona medför ett extra underskott på 31,5 miljoner euro år 2020. Samtidigt ser det ut som om medlemskommunernas betalningsandelar kommer att underskrida budgeten med ca 25 miljoner euro.

– Under hela denna tid har vi agerat försiktigt och övervägt noga anskaffningar och investeringar och har inte tillsvidare varit tvungna att skrida till personalåtgärder. Vad gäller tillgången på vård och vårdskulden är vår situation i Egentliga Finland lyckligtvis god. Vi kan dock inte uppskjuta finansieringen av kumulerade tilläggskostnader och vår förhoppning är att vi kunde nå en balanserad lösning tillsammans med kommunerna. Vårt förslag bygger på de önskemål som medlemskommunerna framfört under vårens förhandlingar. Man ville inte uppskjuta finansieringen på framtiden och helst såg man en lösning där den årliga kostnadsbelastningen skulle vara så liten och jämn som möjligt, säger Bergendahl.

Det slutliga beloppet för kostnaderna för coronapandemin är inte helt klart ännu. Den nationella kampen mot pandemin blir allt mer målinriktad och samma gäller coronavården – situationen lever hela tiden. Dessutom kommer testningskapaciteten att öka med hjälp av nya investeringar och ökade personalinsatser för provtagning, vilket också följer den nationella strategin. Sjukvårdsdistriktets styrelse återkommer under sitt nästa möte i oktober till frågan om vilka åtgärder som ekonomin nu kräver.

Då stor uppmärksamhet riktades mot att förebygga coronaviruspandemin och då beredskapen förbättrades, ledde detta i våras till en minskning av den reguljära sjukvården. – Det blev nödvändigt att reducera kraftigt den elektiva (icke-brådskande) verksamheten för att möjliggöra den höjda beredskapen och ökade intensivvårdskapaciteten som beredskapslagen förutsatte. Dessutom avbokade många patienter själv sin tid för undersökning och vård, i enlighet med rekommendationerna.

Sjukvårdsdistriktet utgår från att staten ersätter kostnaderna för corona

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ansöker om statsbidrag som finns reserverade i tilläggsbudgeten för att täcka kostnaderna för coronapandemin. Enligt fördelningsgrunderna som fastslagits i slutet av augusti är det troligt att statsstödet kommer att bli ca 15 miljoner euro, vilket täcker endast ca 48 procent av sjukvårdsdistriktets förväntade behov.

– I fördelningsgrunderna för statsbidraget har man inte beaktat den centrala roll som universitetssjukhusen har för handläggningen av coronapandemin. Endast en femtedel av finansieringen är budgeterad i proportion till antalet intensivvårdsdagar, vårddagar och testningsvolymen, medan hela återstoden – 80 procent – fördelas enligt antalet invånare i de olika sjukvårdsdistrikten, berättar Bergendahl.