Första svenskspråkiga Åucs forskar och vårdar fokuserade på bebisar och idrottande unga

Ett tjugotal åhörare bänkade sig i Johan Haartman-salen i T-sjukhuset i Åbo och några följde med streamingen i Vasa på torsdagskvällen den 4 april 2019 då historiens första svenskspråkiga Åucs forskar och vårdar: Det nyaste inom vården för barn och unga ordnades.

Heikki Lukkarinen, direktör för barn- och ungdomskliniken var konferencier och konstaterade att efter cirka 40 finskspråkiga föreläsningskvällar var det äntligen dags för en på svenska. Han var glad för att man valt att koncentrera sig på barn- och ungdomssjukdomar.

På bilden från vänster Heikki Lukkarinen, Sakari Suominen, Olli Pajulo, Kari Pulkki, Katri Lahti och Liisa Lehtonen. Foto: Mikael Soininen

Välmående finlandssvenskar

Temat inleddes dock i en annan ända då Sakari Suominen, professor i folkhälsovetenskap vid Åbo universitet föreläste om hälsoskillnader mellan finsk- och svenskspråkiga finländare. Han besvarade sin aningen provokativa rubrik "Finlandssvenskarnas bättre hälsa – myt eller verklighet?". Suominen ville trots allt hålla publiken i spänning och först mot slutet avslöjade han att det inte är fråga om någon myt utan att finlandssvenskarna de facto har en något bättre hälsa än finskspråkiga. Förklaringarna är svåra att fastslå: en orsak kan vara geografisk. Finlandssvenskarna är bosatta i södra och västra Finland, på områden där man allmänt sett har en bättre hälsa, även bland den finskspråkiga befolkningen.

Suominen vill inte lyfta upp finlandssvenskar på en piedestal, skillnader finns men de är mycket små. Ifall det trots allt kan hittas någon kulturell förklaring till varför finlandssvenskar är friskare än sina finska kamrater så vill Suominen gärna forska mer i detta och få fram förklaringarna. Det kanske finns något i den finlandssvenska kulturen som kan anpassas på hela befolkningen?

Idrottsskador går att undvika

Olli Pajulo är barnkirurg och specialiserad på ryggkirurgi. Han presenterade de vanligaste skadorna och sjukdomarna som leder till att idrottande unga behöver vård eller operation. Den barnortopediska idrottspolikliniken grundades tillsammans med Paavo Nurmi-centret och Åbo universitet vid Åucs barn- och ungdomsklinik på hösten 2018. Det finns en stor grupp idrottande ungdomar, en grupp som idrottar jättemycket och bland dem uppstår skador vars behandling är annorlunda än hos vuxna. Därför behövs en skild poliklinik med expertis på just det här området. Pajulo poängterade att man vill undvika operation alltid då det är möjligt. Forskning visar att förebyggande träning och övningar är otroligt viktiga. Tack vare dem kan man undvika många skador.

Prematura barn mår bra vid 11-årsålder

Professor och överläkare Liisa Lehtonen och doktorand Katri Lahti föreläste om prematura barns mående i 11-årsåldern. Lehtonen sade att det inte räcker med att prematura barn överlever, vi måste också göra vårt yttersta för att se till att de mår bra igenom livet. PIPARI-forskningen har fått resultat om 11-åringar och fortsätter nu att undersöka hälsan hos 17-åringar som fötts prematurt. Över 200 barn ingår i PIPARI-forskningen. En viktig aspekt i prematurvården är också föräldrarnas mående. Man måste förebygga depressioner hos föräldrarna. "Nära samarbete med föräldrarna" är ett projekt som startat vid Åucs och för tillfället är 13 sjukhus med i programmet. Genom det får föräldrarna vara nära sina barn hela tiden, trots att bebisarna behöver särskild vård i början av livet.

Lahti berättade bland annat att CP-skadorna sjunkit medan DCD, det vill säga motorisk koordinationsstörning ökat bland prematura barn. Barn med DCD är klumpiga och det stör ofta skolprestationen. De upplever också sig själva som klumpiga vilket inverkar negativt på självkänslan.

– Orsakerna till att DCD ökat är ännu oklara.  Man kan spekulera att då prematura barn hela tiden klarar sig bättre, det vill säga överlevnaden är större, så ökar också mängden "mindre allvarliga" åkommor som DCD, säger Lahti.

På bilden från vänster åhörarna Maiju Lahdenperä, Eva Sewón och Liisa Jungar. Foto: Nadine Karell

98 procent av alla bebisar screenas

Kvällens sista talare var professor Kari Pulkki som leder Saske, Centret för screening av medfödda ämnesomsättningssjukdomar vid Åucs. Mutationer i gener leder till entzymbrist som i sin tur leder till metabola förändringar. Tack vare screening kan man sätta in rätt behandling i ett tidigt skede och då blir inte skadorna hos barnen så allvarliga. I Finland skickas alla bebisars ämnesomsättningsprov till Åbo där de analyseras. Screeningen är frivillig och hela 98 procent av de finländska föräldrarna låter sina bebisar screenas. Åucs har erbjudit alla bebisar screening från och med år 2013. År 2015 hade alla universitetssjukhus i Finland kommit med i screeningen och ifjol, under år 2018, kom alla Finlands sjukhus med i screeningen.

Frekvensen av sjukdomar är endast en på 5000 bebisar. För tillfället screenas 23 olika ämnesomsättningssjukdomar i testet.

"Fint att det ordnas på svenska"

Tre av dem som lyssnade på föreläsningarna var Maiju Lahdenperä, Eva Sewón och Liisa Jungar. Lahdenperä och Sewón är blivande barnmorskor och Sewón är också osteopat. De kom för att de var mest intresserade av föreläsningen om prematurer. Jungar jobbar på Folkhälsan i Pargas och fick veta om föreläsningen tack vare en plansch i Folkhälsans utrymmen.

– Det är fint att sådant här ordnas på svenska och jag ville understöda det här. Dessutom kände jag mig lockad av Sakari Suominens intressanta rubrik om finlandssvenskarnas bättre hälsa, säger Jungar.

Feedback och utvecklingsförslag kan skickas till: nadine.karell(a)tyks.fi

Text: Nadine Karell