Forskningen kring sömnapné befrämjar terapin

 Forskningen kring sömnapné befrämjar terapin

Sömnapné betyder bl.a. nattliga andningsuppehåll.  Detta i sin tur innebär en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och blodcirkulationsorganen, eftersom hjärtat inte tål den belastning som sömnapnén påför hjärtat.  Åbo är ett av de intressantaste centren i världen som arbetar med sömnapnéforskning.

Avdelningsöverläkaren för ansvarsområdet lungsjukdomar, professor Tarja Saaresranta håller i sin händer många forskningstrådar kring sömnapné.  Hon har arbetat med sömn- och sömnapnéforskning i ett kvartssekel och reflekterar över hur antalet undersökningar och medvetenheten om sömnapné ökat.  Numera undersöks också allt flera kvinnor och inverkan av gulkroppshormon på sömnapné och inverkan av andra hormonella faktorer på vår andningssvikt ligger i fokus.  

Sömnapné är mycket allmänt och berör livet hos över en halv miljon finländare, men antalet personer i riskzonen är ännu större.  Fetma är en av orsakerna till sömnapné men ingalunda den enda.

Andningen blir känsligare under natten

Tarja Saaresranta beskriver hur rötterna till sömnapnén finns i regleringen av andningen som kan vara synnerligen känslig.  När en person somnar in och kvicknar till, börjar andningen köra skytteltrafik. Sömnen avbryts av separata avbrott.  

– Om vi beskrev sömnen som en boll i ändan av ett gummiband, skulle den blir kvar och studsa hos den som har sömnapné.  En del av oss vaknar mycket lätt.  Hos dessa individer är andningsregleringen också i övrigt mycket känslig.  När vi somnar, slappnar våra muskler av.  Hos en del blir dock avslappnandet alltför kraftigt och då kommer det inte tillräckligt med signaler till de övre luftvägarna att de ska hållas öppna.

Enligt Saaresranta är det verkligen viktigt att forskningen går vidare, och att vi är på det klara med vad som händer på andra håll i världen.  Trots detta kan inte allt tillämpas mellan alla länder, eftersom hälsovårdssystemen är så olika.  Det finns skillnader bl.a. i befolkningens kunskapsnivåer, vetskap om sjukdomar och tillgång till webben, och allt detta påverkar exempelvis hur det går att påbörja CPAP-behandling.  

– Maskerna och apparaterna för CPAP-behandling har utvecklats, i dem ingår numera olika algoritmer och justeringsmöjligheter.  Också sömnapnéskenorna har utvecklats.  Hela tiden forskas det i olika läkemedel och därför är det viktigt att vi förstår allt bättre hur olika sjukdomar som nu behandlas som en enda sjukdom kunde klassificeras i undertyper.  

Utmaningen ligger i att identifiera sjukdomsformen

Sömnapné är ett syndrom (en sammansättning av olika symtom) och dess olika uttrycksformer och mekanismer måste särskiljas.  Målinriktad behandling kan ges åt en del patientgrupper om dessa olika undergrupper kan särskiljas från varandra.  Tillsvidare finns inga enkla diagnosmetoder som skulle kunna användas kliniskt.  

– Då de olika formerna av sömnapné kan skiljas från varandra blir det lättare bl.a. att utveckla nya läkemedel.  I maj 2021 kom en stimulerande medicin ut på marknaden i Finland som gagnar dem som trots CPAP-behandling upplever signifikant trötthet.  Läkemedlet lämpar sig för en liten del av patienterna.  Läkemedlet har dock inte tillsvidare beviljats specialersättning, berättar Tarja Saaresranta.  

App för information om ätvanor

I september inleddes en undersökning i samarbete mellan institutet för informationsteknologi vid Åbo universitet och instituten för mikrobiologi vid Åbo och Helsingfors universitet.  Inom detta samarbete jobbar man med att utveckla en ny mobilapplikation.   Med hjälp av applikationen kan man spara data om sina egna matvanor.  Inom forskningsprojektet uppföljer man hur tidpunkten för måltiderna påverkar olika människor och hur måltiderna relaterar till personens vikt, blodtryck, blodsocker, sömnkvalitet och tarmens mikroflora.  

– Vår målsättning är att finna medel för viktkontroll såväl för sömnapnépatienter som för andra och på detta sätt gagna befolkningens hälsa, berättar Tarja Saaresranta.  

Hon tar också fram en avhandling där man utrett hur framgångsrik CPAP-behandlingen är bland seniorer.  Utredningen söker svar på frågan vilka patienter är i särskilt behov av en personlig kontroll som utförs av läkare och skötare/vårdare.  Man vill få tag på patienter som har sömnapné men också på patienter med andningssvikt på grund av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller viktökning.

– På detta sätt vill man ge rätt terapi åt rätt patient, vilket är viktigt i denna tid då patientantalet stiger konstant.  

Sömnapné hos kvinnor ofta odiagnostiserad

Vid ÅUCS Kvinnoklinik forskar professor Päivi Polos arbetsgrupp med kvinnor i klimakterieåldern.  Sömnapné och polycystiska ovarier är ett forskningstema som belyser de hormonala orsakerna till sömnapné.

Hos kvinnor i klimakterieåldern överlappar ofta symtomen på sömnapné med de klimakteriska symtomen, och detta gäller t.ex. heta vallningar eftersom nattsvettningar är ett av symtomen på sömnapné.

Sömnapné hos kvinnor kan gå odiagnostiserad eftersom sömnapné hos kvinnor kan yppa sig som sömnlöshet.  

Åbo deltar också i den internationella ICOSS-forskningen som utreder hur coronapandemin påverkat folks sömn.

Sömnapnéforskning i många nätverk

Forskning och forskningsresultat är mycket viktiga då det gäller sömnapné och för optimal behandling måste de olika orsakerna särskiljas.  Åbo är ett av Europas ledande sömnapnéforskningscentren och är känt i hela världen. Åbo är med bl.a. i två viktiga internationella forskningsprojekt.

– ESADA-undersökningen (European Sleep Apnea Database) är världens största forskningsprojekt med sömnapnépatienter, där man undersöker, uppföljer och behandlar patienter i över 30 sjukhus i Europa. Forskningsprojektet omfattar mer än 35 000 patienter.  Projektet ger information om olika behandlingsformer, sjukdomens inverkningar och olika typer av sömnapnépatienter.  Informationen kommer till nytta då man överväger hur behandlingen ska utvecklas vidare.

– Sleep revolution är ett EU-projekt som administreras av universiteten i Reykjavik och Kuopio. Projektet strävar till att utveckla ny och bättre diagnostik.  Då skulle vi få veta hurdan risken med sömnapné är för patientens totala hälsa och hur patienten kunde engageras själv allt bättre.   I projektet ingår forskare med fysikerbakgrund vid Kuopio universitet.  Inom projektet utnyttjas olika former av maskininlärning och artificiell intelligens.  

Helhetsbilden av sömnapnén blir allt tydligare

I Finland samarbetar ÅUCS bl.a. med Aalto-universitetet. För närvarande finns det en forskare som arbetar med en avhandling som gäller prevalens och incidens av sömnapné. I Finland associeras sömnapné med multisjukdom och vi vet förvånansvärt lite om hela denna fråga.  Inom forskningen används vårdanmälningsregister för att ta reda på alla som fått diagnosen sömnapné – och på detta sätt kan man utreda sambanden mellan sömnapné och andra sjukdomar allt bättre.  

Viktiga samarbetskumpaner – munhygienisten och sömnapnéskötaren

Sömnapnépatienterna kan också få hjälp av att använda bettskena.  Munhygienisten Katja Urhonen tar emot patienter på kliniken för mun- och käksjukdomar.  Detta är en rätt ny och utmärkt modell för att hjälpa sömnapnépatientrena.  Denna modell har kopierats också till andra enheter från Åbo.  

Munhygienisten gör de nödvändiga mätningarna på bettskenan genom att skanna.  Hen handleder också sedan i användningen av bettskenan.  Munhygienistens arbetsinsats påskyndar behandlingen och underrättar arbetet för specialtandläkarna.

Sömnapnéskenan skjuter nedre käken framåt och håller samtidigt övre luftvägarna öppna för att göra andningen obehindrad.  Antalet remisser till behandlingen med bettskenor har ökat och detta gäller också remisserna för diagnostik av sömnapné.

Sömnapnéskenan är särskilt användbar för personer med lindrig sömnapné och för sömnapnépatienter som inte klarar av behandling med CPAP av någon anledning.  Behandling med CPAP-apparat är den primära behandlingsformen för personer med medelsvår och svår sömnapné.  

Behandlingsstart på egen hand påskyndar behandlingsdebuten med flera månader

Sjukskötare Päivi Arvola vid lungpolikliniken utför självständigt mottagningsarbete som sjukskötare för sömnapnépatienter. För ett drygt år sedan tog ÅUCS i bruk metoden att patienten inleder behandling med CPAP på egen hand.   Detta betyder att patienten kan få med sig en CPAP-apparat från läkarmottagningen för eget bruk.  

Patienten får per SMS en videolänk till Sömn- och andningscentrets webbsida, vilket möjliggör att CPAP-apparaten tas i bruk på egen hand.

Tack vare denna form av terapisvar på egen hand har tiden till att patienten får tillgång till CPAP kunnat förkortas med tre månader. För att detta ska lyckas behöver patienten bl.a. en smarttelefon och färdighet att följa instruktionerna steg för steg.  

– Jag understryker för patienterna att apparaten inte ger tilläggssyre utan vad den gör att med hjälp av ett litet övertryck hålla andningsvägarna öppna under sömnen.  Då får patienten andas fritt och utan hinder, beskriver Arvola.  

Det går bäst för patienten att anpassa sig till användningen av CPAP då hen kan koncentrera sig på att andas lugnt och genom att i början forcera utandningen en aning.  

– Själv vill jag lugna ner patienten då jag handleder hen i rätt andningsteknik.  På detta sätt kan en eventuell panikartad reaktion utebli och användningen av apparaten kommer smidigt i gång.  I patientarbetet känns det mest belönande att få en nöjd patient som efter rätt handledning lämnar mottagningen med gott förtroende.

Tarja Saaresranta 

• Professor i lungsjukdomar (50 procent), Åbo universitet
• Avdelningsöverläkare för lungavdelningen, ÅUCS
• Direktör för Sömn- och andningscentret (20 procent), ÅUCS

Sömn- och andningscenter  

• Kompetenscenter för andningssvikt samt störningar i sömn- och vakenhetstillstånd   
• Hör till den nordiska nätverket The Nordic Sleep Centers of Excellence Network.
• Kompetenscenter inom ÅUCS. I centret ingår också
• riksomfattande koordineringsansvar för diagnostik, sammanjämkning av diagnostiken på nationell nivå