Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts budget för 2021 uppgjorts i exceptionellt läge

Budgeten för år 2021 för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har förberetts under mycket oförutsägbara omständigheter. År 2020 har varit fullständigt avvikande p.g.a. kostnaderna som coronapandemin medfört.

Ekonomiplanen för åren 2021–2023 bygger på ramarna som sjukvårdsdistriktet och medlemskommunerna kommit överens om.  Medlemskommunernas betalningsandelar får stiga årligen högst med +2,5 procent.  Sjukvårdsdistriktets fullmäktige behandlar ekonomiplanen för åren 2021–2023 vid sitt möte i slutet av november.   

Sjukvårdsdistriktet uppskattar att försäljningsintäkterna från medlemskommunerna kommer att underskrida det budgeterade beloppet med ca 21 miljoner euro.  Sedan de exceptionella förhållandena som uppstått p.g.a. coronapandemin upphör och läget normaliserats, torde efterfrågan på tjänster återgå till samma nivå som före pandemin, då hälsocentralerna och andra remitterande parter återgår till normal verksamhet.

– Coronapandemin försvårar de ekonomiska prognoserna på många sätt.  Våra ekonomiplaner uppgörs för många år framåt.  Under hösten har vi dessutom uppdaterat vår strategi som ska behandlas av fullmäktige i november.  I framtiden lägger vi särskild vikt vid att förstärka klient- och personalupplevelserna, att öka samarbetet och att hitta medel för hur lösa den utmanade ekonomiska situationen, säger direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Matti Bergendahl.

Under planperioden kommer sjukvårdsdistriktets verksamhetskostnader att belastas av att T3-sjukhuset, det så kallade Fyrsjukhuset, tas i användning.

En beredskapsavgift på 15 euro föreslås per invånare  

I sitt novembermöte kommer sjukvårdsdistriktets fullmäktige också att behandla förslaget om att i år uppbära av alla 28 medlemskommuner en skild beredskapsavgift på grund av coronapandemin.  Totalt skulle avgiften inbringa 7,2 miljoner euro, d.v.s. 15 euro per invånare.  

– Året har också ur historiskt perspektiv varit ekonomiskt exceptionellt svårt.  På hösten har dock den ekonomiska utvecklingen utvecklats gynnsamt, och därför har man kunnat sänka beredskapsavgiften.  Vi har också lyckats stävja sjukvårdsdistriktets kostnader effektivt under hösten, säger sjukvårdsdistriktets ekonomidirektör Arja Pesonen.  

Ursprungligen förhandlade sjukvårdsdistriktet med kommunerna om en högre beredskapsvgift än vad som nu förslås.

– Det ekonomiska läget kommer inte att återspeglas på våra klienter.  Tillgången på vård och undersökningar är som tidigare och alla som behöver sjukvårdsdistriktets tjänster ska söka sig till dem, precis såsom tidigare.  Under hela den tid som coronapandemin grasserat har vår strävan varit att bibehålla servicenivån så normal som möjligt.   Kösituationen har under året lättat något, säger direktören för sjukvårdsdistriktet Matti Bergendal.  

Den beredskapsavgift som nu föreslås kommer att verkställas om statsbidragen inte till fullo täcker de ekonomiska förlusterna som coronapandemin har medfört sjukvårdsdistriktet.   

– Statsstöd som är direkt avsett för handläggande av coronapendemieffekterna är nödvändigt för vår verksamhet.  Beslut om statsbidrag torde fattas inom november månad. På basis av fördelningsgrunderna har vi beräknat att stödet som tillkommer Egentliga Finland kunde uppgå till ca 15 miljoner euro, säger Bergendahl.