Efterfrågan på sjukhusdistriktets tjänster fortsätter att öka

Delårsrapporten för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för tiden januari–augusti visar att användningen av tjänsterna vid Åbo universitetscentralsjukhus och sjukhusdistriktets andra serviceenheter har fortsatt att öka mätt med antalet remisser och antalet patienter. 

Till stor del förklaras ökningen av att Åbo stads psykiatriska verksamhet fusionerades med sjukvårdsdistriktet på våren 2017, men antalet remisser för annan än psykiatrisk vård har ändå stigit med 1,6 procent.

Totalt har antalet patienter inom sjukvårdsdistriktet ökat med 2,3 procent under årets första åtta månader.

Man har eftersträvat en minskning av andelen avdelningsvård och en ökning av andelen öppenvård i många år och denna utveckling har fortsatt också under år 2018.  Influensaepidemin i början av året ökade behovet av avdelningsvård för en tid.  Det har också varit svårare än i fjol att ordna fortsatt vård för patienter efter avdelningsvård. Efter influensaepidemin har användningen av jourtjänster bibehållits på en högre nivå är väntat.

Medianväntetiden för remisspatienter för vård inom sjukvårdsdistriktet har varit 35 dygn. I slutet av augusti hade 138 patienter (1,12 procent av alla patienter) väntat på vård i minst sex månader.  Motsvarande siffra i slutet av april var 170 patienter (1,39 procent).

– Under sommaren är tillgången på icke-brådskande vård mindre än annars, men i allmänhet blir tillgången bättre under de aktiva höstmånaderna.  Väntetiderna till vård hos oss tål mycket väl att jämföras med väntetiderna i de andra sjukvårdsdistrikten, försäkrar sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä.

Budgetmålen tycks uppnås

Enligt sjukvårdsdistriktets andra delårsöversikt uppskattas budgetmålen förverkligas mycket väl.

– De bindande nettoutgifterna verkar inte överskridas. En stor del av de uppskattade utgiftsöverskridningarna beror på utomstående faktorer som inte är i direkt anknytning till de egentliga tjänsterna inom specialsjukvården. Då den mest krävande specialsjukvården alltmer koncentreras till universitetssjukhusen, höjs i synnerhet läkemedels- och materialutgifter men bakgrunden till förhöjningen ligger i att mängden patienter som kommer utifrån landskapets gränser har ökat. I medlemskommunernas kostnader ligger vi mycket nära budgetens mål, konstaterar Leena Setälä.

Det förefaller som om verksamhetskostnaderna skulle överskridas med 15,6 miljoner (2,1 procent), vilket beror på större ökningar än förväntat i personalkostnader och kostnader för läkemedel och material. 

Överskridningen förklaras också av sjukvårdsdistriktets vidareförmedlade vårdmaterial som sålts till primärvården och landskapsförberedningens ICT-finansiering som skötts via distriktet, vilka tillsammans uppgår till över 4 miljoner euro av överskridningen.

På sommaren startade sjukvårdsdistriktet en rad åtgärder för att begränsa ökningen av utgifter för personal, läkemedel och material.  Åtgärdsprogrammet fortsätter till årets slut. I budgeten har sjukvårdsdistriktet reserverat flera miljoner euro för semesterlöneersättningar.  För att reducera dessa kostnader kommer sjukvårdsdistriktet att sporra personalen till att ta ut inbesparade semesterdagar och talkoledighet. De verksamhetsinskränkningar som dessa åtgärder förorsakar kommer i huvudsak att koncentreras till december.

Ingen budgetreserv i sjukvårdsdistriktets budget för ökad vårdefterfrågan

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fortsätter sin strama ekonomiska linje också nästa år. I det preliminära budgetförslaget för år 2019 som styrelsen godkänt idag (9.10.2018) omfattar utgiftsprognosen en verksamhetskostnadsökning på endast 1,4 procent jämfört med pågående år. 

Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar får öka med högst 2,5 procent jämfört med budgeten för pågående år. Trots att efterfrågan på vård under många år har överskridit de kalkylerade prognoserna, tillåter den ekonomiska ram som kommunerna omfattat inte att serviceproduktionen ökar kontinuerligt.

– För sjukvårdsdistriktet betyder detta såväl tätt samarbete med primärhälsovården i kommunerna som kritisk granskning av distriktets processer, påpekar sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä. 

I budgetförslaget förstärks verksamheten för den kliniska informationstjänsten, Biobank Auria och stödtjänsterna som verkar inom Medisiina D-enheten genom en ökning av personalutgifterna med cirka 1,4 miljoner euro. 

– Vikten av förmågan att leda med kunskap har poängterats både i social- och hälsovårdsreformen och i diskussioner med medlemskommunerna. Sjukvårdsdistriktet har redan i några år målmedvetet utvecklat sina datatjänster, och en ytterligare stärkning av dessa tjänster stöder utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster. 

Resultatet budgeteras så att det blir två miljoner euro negativt.  Målet är inställt på att sjukvårdsdistriktet varken har överskott eller underskott i slutet av år 2019. 

I sitt möte den 6 november fattar styrelsen beslut om den slutliga budgeten som presenteras för fullmäktige.

Obs: Detta är ett redaktionellt pressmeddelande från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts styrelsemöte. Föredragningslistor och protokoll publiceras på internetadressen http://vsshp.ktweb.fi