”Coronatiderna har lärt oss att jobba i nätverk”

Arbetet mot coronaviruset har sporrat till nytt samarbete mellan kommunerna.  Ari Korhonen, som varit ordförande för styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt sedan december, nämner  coronakoordinationssgruppen som ett utmärkt exempel på detta.  

Ari Korhonen kommer att jobba som ordförande för sjukvårdsdistriktets styrelse under hela år 2022, ett år av förändringar. Året blir det sista för sjukvårdsdistriktet. Från och med början av år 2023 tar Egentliga Finlands välfärdsområde över.

Korhonen tycker att hans engagemang under år 2022 ger honom en plats på första parkett.

– Vi ser fram emot en historisk reform, då de centrala tjänsterna i välfärdssamhället flyttas bort från kommunerna. Det är mycket intressant för mig då jag i samband med reformen får en roll på bägge sidor av reformarbetet, säger Korhonen som för närvarande jobbar i Kommunförbundet som sakkunnig i beredskap och säkerhet.

Han anser att corona är en enorm utmaning som dock också fört med sig något gott för kommunerna.

– Vi har lärt oss mycket av corona. Frågor om säkerhet har tagits fram och detta gäller inte bara hälsosäkerhetsfrågor. Corona har visat att störningar av den art som coronaviruset medfört sällan berör endast en funktionell enhet och att samarbete är nödvändigt om man ska ha framgång, säger han.

– Visserligen har corona ökat de fysiska avstånden mellan oss, men vad gäller behovet av samarbete har vi närmat oss varandra, sammanfattar han.

Bra med koordinationssgruppen, den operativa coronaknytnäven

Ari Korhonen anser att det ökade samarbetet som sker i nätverk är bra för sjukvårdsdistriktet. Coronakoordinationsgruppen, som också kallas "coronaknytnäven", är ett gott exempel på väl fungerande samarbete.

– Knytnävens arbetssätt har visat sig fungera utmärkt. Det sätt med vilket nätsamarbetet nu sker kunde fungera också för andra frågor som kräver gott samarbete, t.ex. vid större immigrationsvågor. Deltagarna i dessa knytnävsgrupper och deras ledning skulle avgöras enligt syftet, säger han.

Han tycker att Finland klarat coronapandemin väl.

–  Tack vare den stora yrkesskicklighet som finns bl.a. inom sjukvårdsdistriktet. Att behärska föränderliga situationer är alltid svårt, eftersom man inte kan överblicka det som kommer att ske i framtiden, säger han.

Sjukvårdsdistriktet blev bekant för Korhonen då han jobbande som stadsdirektör för Reso under hela förra decenniet och före det då han jobbade för Åbo stad. Han anser att samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården fungerade väl i Reso.

Smidig service för patienten

Tillgången på servicen kan ytterligare förbättras inom det kommande välfärdsområdet.

– Samarbetet mellan specialsjukvården och primärvården borde ske friktionsfritt. Dessutom är det viktigt att socialtjänsterna, t.ex. åldringsvården, finns nära sjukvårdstjänsterna. Många klienter behöver nämligen flerprofessionell uppföljning. Då befolkningen åldras behövs alltmer tjänster, säger Ari Korhonen.

Som ordförande väntar han sig ett intressant år. Han litar på fungerande interaktion under beslutprocesserna.

– Vi måste lyssna på dem som är sakkunniga och besluten ska basera sig på expertutlåtandena, säger han.

Han har blivit van vid att göra kompromisser under åren då han jobbade inom den offentliga förvaltningen.   – Man måste helt enkelt våga ta beslut. Olika synsätt är grunden till beslut inom demokratiska samhällen och därför ska man modigt bemöta det faktum att människor har olika åsikter, säger han.