Bättre kontroll av MS med hjälp av B-cellsmedicin

Professor Laura Airas, som arbetar som specialist på Åucs Neurocentrum, har funnit att B-cellsmedicinering stoppar inflammationen som kännetecknar MS-sjukdomen. Finlands Akademi beviljade arbetsgruppen fortsatt finansiering för fyra år, något som forskningsgruppen fick veta dagen före den internationella MS-dagen som infaller den 30 maj.

Professor Laura Airas som arbetar som specialist på Åucs Neurocentrum har lett ett forskningsprojekt gemensamt för Åucs och Åbo universitet om progressiv MS i flera år. Eftersom mekanismerna för långt framskriden MS-sjukdom till stor del är oklara, har man inte tidigare kunnat utveckla lämplig medicin för behandling av detta tillstånd.  

Professor Airas forskningsgrupp har arbetat för att utreda de patofysiologiska mekanismerna bakom MS-sjukdomen, och med hjälp av PET-forskningsmetoden som de har haft tillgång till vid Åucs har de hittat effektiv medicinering för behandling av progressiv MS.

Forskningsgruppen tog i användning en B-cellsmedicin (rituximab) vid Åucs Neurocentrum år 2015. Erfarenheterna av läkemedlet har varit utmärkta. Förekomsten av MS-skov och uppkomsten av inflammatoriska fläckar i magnetröntgen minskade dramatiskt för patienterna som påbörjat medicinen.

– Vår forskning har visat att B-cellerna är vara förvånansvärt centrala i patogenesen för MS. Läkemedlen som vi använder i vår forskning binder till CD20-molekylen som finns på ytan av vissa B-celler, vilket leder till att dessa CD20-positiva B-celler elimineras och försvinner från blodomloppet, säger Airas.

Medicineringen som används i forskningsprojektet häver helt och hållet inflammationen som kännetecknar MS-sjukdomen.  Dessutom har läkemedlet orsakat endast få biverkningar för patienterna och är lätt att använda. Patienten får läkemedlet i form av dropp med 6 månaders intervall.

– Under tiden mellan droppen kan patienten helt glömma sin MS. Några av patienterna blev till och med av med rullstolen, berättar Airas ivrigt.

Finlands Akademi beviljar fortsatt forskningsstöd för MS-forskningen i Åbo

Finlands Akademi beviljade forskningsprojektet fortsatt finansiering för fyra år. Rubriken för forskningsplanen är Predictors of disease progression in multiple sclerosis, dvs. prognostiska faktorer vid multipel skleros.

Ytterligare ett mål för forskningsprojektet är att undersöka vad som sker i centrala nervsystemet när skovvis fortlöpande MS (kallas också RRMS) övergår till sekundärprogressiv multipel skleros (SPMS), varvid patienterna upplever en fortgående, gradvis försämring av sin funktionella kapacitet. Airas forskning inriktar sig på avancerad multipel skleros.   

Sedan studien påbörjats har vid sidan om rituximab ytterligare ett nytt läkemedel mot CD20-celler utvecklats. Det gäller läkemedlet okrelizumab, vars effekt grundar sig på samma mekanismer som rituximab. Det nya läkemedlet är synnerligen säkert och effektivt, men betydligt dyrare än rituximab. Om patienten vill, får hen välja vilketdera läkemedel hen använder. Valet sker i samråd med den behandlande neurologen.

Publikationer som gäller forskningen:

Airas L, Nylund M, Mannonen I, Sucksdorff M, Rissanen E. Rituksimabi MS-taudin hoidossa. Duodecim, 2019;135(10):943-52

Airas, L., Nylund, M., Mannonen, I., Matilainen, M., Sucksdorff, M. & Rissanen, E. (2020) Rituximab in the treatment of multiple sclerosis in the Hospital District of Southwest Finland. Mult Scler Relat Disord. 2020May;40:101980.

Text: Talvikki Härmä
Bild: ÅUCS