Barnen får hudkontakt på Åucs kvinnoklinik

Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs) är en föregångare bland förlossningssjukhusen i Finland vad gäller tidig hudkontakt mellan nyfödd och föräldrar.

"Joona", som föddes den 16.1. och är ett dygn gammal på bilden, har hela tiden varit i hudkontakt på sin mammas, Emmi Hautalas bröst. Pappan Aleksi Hautala har också hela tiden varit nära.

– Vi har alltid varit särskilt måna om den nyföddas tidiga och trygga hudkontakt med sina föräldrar. Bebin får hudkontakt med sin mamma eller pappa strax efter förlossningen, flyttas till bäddavdelningen under hudkontakt med föräldern, där hen får ligga kvar i hudkontakt under många timmar. På vårdavdelningarna har också praxisen med vårdkontakt ökat, på så sätt att bebisarna är i hudkontakt under hela sjukhusvistelsen. Föräldrarna har haft en mycket positiv inställning till praxisen, berättar barnmorskan Leena Kaunisto (IBCLC*) vid Kvinnokliniken. 

Motsvarande gäller för kejsarsnittsförlossning. Många undersökningar har visat att hudkontakt alltid kan rekommenderas, då den är möjlig. Det gynnar nämligen både den nyfödda och mamman både genast efter förlossningen och senare. Vid vården av prematurer känner man sedan länge väl till nyttan av känguruvård. 

Hudkontakten först, badet sedan

Barnmorskan Leena Kaunisto (till vänster) och experten i kliniskt vårdarbete Soili Hautaniemi är glada över att också föräldrarna väl tagit emot praxisen om hudkontakt.

Tidigare lyftes den nyfödda för ett kort ögonblick upp på mammas mage efter vanlig förlossning.  Sedan mättes, vägdes och badades hen.  Färdigt påklädd lyftes hen sedan i mammas famn.

– Det är många år sedan vi frångått att bada och klä på den nyfödda.  Bebin får numera njuta av hudkontakten med mamman ända från förlossningssalen till bäddavdelningen.

– Det nya är att familjen inte får störas och familjemedlemmar inte får skiljas från varandra i onödan under den nyföddas första levnadstimme.  Föräldrarna får i lugn och ro stifta bekantskap med den lilla nykomlingen, beundra, smeka och prata med hen. Ofta söker sig den nyfödda småningom till mammans bröst under denna timme och mamman ammar för första gången. Om det är möjligt, sker de nödvändiga vårdåtgärderna då bebin är i hudkontakt med mamman eller senare, berättar experten i kliniskt vårdarbete Soili Hautaniemi vid Kvinnokliniken. 

Hudkontakt med mamma eller pappa

"Onni", på bilden ett halvt dygn gammal, född 17.1 trivs på mamma Jonna Salos bröst.

Vid på förhand planerade kejsarsnittsförlossningar kan hudkontakt mellan bebin och mamman etableras redan i operationssalen, om mammans och den nyföddas tillstånd tillåter det och om föräldrarna vill. Hudkontakten får gärna pågå i cirka en timme, precis som vid reguljära förlossningar. Om hudkontakt inte kan etableras omedelbart, görs det så fort som möjligt då mammans och den nyföddas tillstånd tillåter. Också den andra föräldern kan upprätthålla hudkontakten med den nyfödda.

– Tidigare hälsade den nyfödda snabbt på mamma i operationssalen varefter hen fördes till ett angränsande rum för att bli omskött. Dåförtiden fick mamman hålla sin nyfödda i sin famn först sedan hon överflyttats från operationssalen till uppvakningen, där den nyfödda väntade på sin mamma under en skjorta i famnen på en stödperson. Nuvarande praxis har fungerat väl. Många föräldrar har sagt hur underbart det är, då man genast får lära känna sitt eget barn och smeka hen, säger Hautaniemi.

*IBCLC : International Board Certified Lactation Consultant är en internationell examen i amning.

Text: Mia Pohjaranta

Bilder: Suvi Vainio