Åucs forskar: Med artificiell intelligens förstår vi allt bättre sambandet mellan tobak och cancer

Sambandet mellan tobaksrökning och cancerdödligheten har blivit klarare med hjälp av ett program som grundar sig på artificiell intelligens, visar forskning vid cancerkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs). Resultaten visar hur skadligt det är att fortsätta röka efter insjuknande, särskilt om det gäller cancer i lunga, huvud-hals samt i mag-tarmkanalen. En väsentlig beståndsdel av all cancervård utgörs av att ständigt uppmuntra patienter att sluta röka. 

En tvärsnittsstudie med närmare 30 000 patienter har genomförts vid Åucs cancerklinik. Studien använde artificiell intelligens för att jämföra informationen i sjukjournalerna om cancerpatienterna som vårdats inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt under åren 2009–2018 med informationen om patienterna dessutom var rökare eller inte. Det är frågan om den första omfattande forskningsstudien i världen som belyser frågan om skadligheten av tobaksrökning för personer som redan har cancer. 

Artificiell intelligens är ett effektivt hjälpmedel för bearbetning av stora datamaterial

Vid analys av materialet utnyttjade forskarna ett program för artificiell djupinlärning med förmågan att definiera huruvida patienten är rökare eller inte och vid vilket skede patienten slutat röka. Programmet kombinerade informationen om patientens rökvanor med patientens cancerdiagnos och med Statistikcentralens cancerdödlighetssiffror.

Det omfattande datamaterialet visade att cancerpatienter som röker har högre dödlighet än cancerpatienter som inte röker. 

– När vi utredde patienternas situation fem år efter cancerdiagnosen, var endast ca hälften av de manliga patienterna vid liv om de fortsatte att röka. Motsvarande siffra för de kvinnliga patienterna var 62 procent. Av dem patienter som inte alls rökar var 75 procent vid liv fem år senare och detta gällde för både män och kvinnor, berättar Eetu Heervä, specialistläkare vid Åucs cancerklinik.  

Skillnaden mellan dem som slutade röka och dem som fortsatte att röka var alldeles klar för många cancertyper. De viktigaste cancertyperna var cancer i lunga, huvud-hals och mag-tarmkanalen. Dessutom kan rökfrihet inverka gynnsamt på sjukdomsförloppet bl.a. av bröstcancer, cancer i prostatan och urinvägarna, leukemier och hudmelanom, berättar Heervä.

– Våra undersökningar visar att textanalys som grundar sig på artificiell intelligens tillåter insamling av massor av information kring inverkan av tobaksrökning på sjukdomsförloppet hos cancerpatienter, säger Heervä.

Stöd för rökfrihet hör till cancerrehabilitering 

Ett betydelsefullt fynd i undersökningen var att de patienter, som slutade röka då de fick veta att de har cancer, levde upp till 1,2 år längre än de cancerpatienter som fortsatte att röka trots cancersjukdomen. 

– Det är aldrig för sent att sluta röka. Vår utredning visar att det alltid är till fördel att sluta röka då man får veta att man har cancer, oberoende av hur utbredd cancern är, av patientens ålder och av patientens funktionsförmåga, berättar Heervä. 

Av avgörande betydelse för rökfrihet är, enligt undersökningen, att den vårdande läkaren sporrar och uppmanar till rökfrihet. Heervä anser att stöd för rökfrihet bör alltid ingå i cancerpatienternas behandlingsplan.

Åucs cancerklinik har utvecklar programmet som bygger på artificiell intelligens i samarbete med Auria Datatjänster. Auria Datatjänster arbetar i anslutning till sjukvårdsdistriktet och erbjuder datateknisk service och datamaterial som underlättar forskningen i våra sjukhus.

Bekanta dig med forskningen.

Text: Talvikki Härmä