Neurologi

Med lumbalpunktion tar vi prov på din ryggmärgsvätska. Undersökning av ryggmärgsvätska används för att utreda olika neurologiska sjukdomar. I samband med punktionen kan vi också göra en tryckmätning av ryggmärgsvätskan.

Punktionen görs med en tunn nål mellan ländkotorna i ryggraden. Det finns ingen risk för att ryggmärgen skadas vid punktion, men ibland kan huvudvärk förekomma efteråt.

I en ENMG- eller elektroencefalogramundersökningen, det vill säga en undersökning av nervbanorna, undersöker vi sjukdomar i nerver och muskler som kompressionstillstånd och skador i nerver, smärtor och muskelsjukdomar.

Läkaren i klinisk neurofysiologi gör ENMG-undersökningen vid enheten för klinisk neurofysiologi på Fyrsjukhuset och lämnar ett utlåtande om undersökningen till den neurolog som skickat dig till undersökningen.

Om du tar läkemedlet Mestino och ska genomgå en ENMG-undersökning för att utreda myastenia gravis ska du kontakta den remitterande enheten eller enheten för klinisk neurofysiologi. Du får anvisningar om att pausa medicineringen före undersökningen.

Med EEG-undersökningen, elektroencefalogram, undersöker vi funktionella störningar i centrala nervsystemet, speciellt olika anfallssymptom. Under en vanlig EEG-undersökning är den som undersöks vaken. Om vi med ett vanligt EEG inte kan utreda orsaken till anfallssymptomen, väljs en tilläggsundersökning efter problemet. Under EEG-undersökningen kan vi använda olika stimulanser:

• vaka
• blinkande ljus
• och hyperventilation (dvs. förhöjd andning)

för att påvisa störningar.

Vid misstanke om epilepsi eller vid tilläggsundersökningar av patienter med epilepsi använder vi sömndepriverat EET (dvs. vaka före undersökningen) eller långtidsregistrering av EEG. 

EEG-undersökningarna görs vid Enheten för klinisk neurofysiologi på Fyrsjukhuset.

Med magnetundersökning av hjärnan och vid behov ryggmärgen utreder vi strukturella förändringar i centrala nervsystemet. Den remitterande läkaren bedömer om det finns kontraindikationer för undersökningen som ett främmande föremål i kroppen eller en pacemaker.

Magnetundersökningar av görs vid olika enheter vid ÅUCS bilddiagnostiska centrum eller som köptjänster hos privata tjänsteleverantörer av bilddiagnostik.

Vid neurologiska sjukdomar använder vi PET-undersökning till exempel för undersökning av minnessjukdomar, rörelsestörningar och inflammationssjukdomar i centrala nervsystemet såsom neurosarkoidos.

PET (positronemissionstomografi) skiljer sig från andra bilddiagnostiska metoder genom att den avbildar kroppens och vävnadernas funktion, medan till exempel röntgen- eller magnetundersökningar i huvudsak avbildar kroppens struktur.

Det är viktigt att du har information om dina mediciner när du kommer till sjukhuset. Informationen kan vara en bild eller ett läkemedelskort som du fått på apoteket. Vi önskar att du som närstående lämnar patientens läkemedelsuppgifter till avdelningen eller polikliniken.

I poliklinikens kallelsebrev kommer det en blankett för läkemedelsinformation. Fyll i den innan du kommer.

När du skrivs ut skriver läkaren de recept som du behöver. Följ vår medicineringsanvisning och ha aktuell medicineringsinformation med dig.

Recept som är giltiga ser du via MittKanta. När du behöver en ny läkemedelsordination ska du se till att den förnyas i god tid (gärna två veckor före). Läkemedelsrecept som skrivits ut under poliklinikbesöket förnyas hos oss, om inte något annat överenskoms. Recept som skrivits på avdelningen förnyas av hälsocentralen.

För oss är din funktionsförmåga i vardagen viktig.  

Det lönar sig alltid att sluta röka. Vi pratar om användning av tobaksprodukter och gör ett nikotintest. Det lönar sig att fråga personalen om hjälp för avvänjning, oavsett om det är fråga om någon tobaksprodukt som snus eller e-cigaretter.

• Sluta röka (Hälsobyn)

Vill du utvärdera din nuvarande användning av alkohol eller annat missbruk? Med hjälp av vår personal kan du bedöma dina nuvarande vanor och hur de påverkar din hälsa. Vid behov får du stöd att minska/sluta med alkohol eller droger eller så hänvisar vi dig för rätt stöd.

• Egenvårdsprogram för alkoholkonsumtion (Psykporten.fi)

Regelbunden motion och fysisk aktivitet stödjer kroppshälsan och det psykiska välmåendet på ett mångsidigt sätt i olika skeden i ditt liv. Vi pratar om att röra på sig och du bör be om hjälp i synnerhet om du upplever problem med att röra dig, balanskontrollen, produktionen av rörelserna och/eller andningen.

• Börja röra på dig (Hälsobyn)

Vi talar också om din matvanor. Får du tillräckligt med näringsämnen och energi ur din kost? Risken för näringsbrist syns inte utåt. Hälsosam kost stöder också viktkontroll.

• Tillräcklig näring (Hälsobyn)
• Egenvård för viktkontroll (Hälsobyn)

Tillräcklig sömn för att att återhämta sig är en viktig del av de hälsofrämjande åtgärderna. Många hälsoproblem och till exempel stressande livssituationer utsätter dig för sömnlöshet. Vi talar också om detta.

• Egenvårdsprogram för sömnlöshet (Psykporten.fi)

Beslut som gäller din vård kommer att fattas tillsammans med dig. Besluten syftar till ett så bra vårdresultat som möjligt. Ibland fattar vi beslut också med en snabbare tidtabell för att din behandling ska motsvara behovet.

Med vårduppgifter avses ett sammandrag som läkare eller sjukskötare gör av den vård du fått. Läkarens eller sjukskötarens text hittar du fem dagar efter din avdelningsperiod eller efter ditt besök på polikliniken i MittKanta. Du får informationen på papper när du ska åka hem, om du ber om det.

Vi skickar vid behov dina vårduppgifter till andra instanser endast med ditt samtycke.

Vi finns som stöd för dig och dina närstående i olika skeden av sjukdomen under poliklinikbesöket eller under din avdelningsperiod. Du kan också vända dig till sjukhusprästerna.

Om du behöver hjälp eller stöd i din svåra livssituation, kan du också kontakta Lounais-Suomen mielenterveysseuras Kriscenter i Åbo.

Du kommer till oss antingen med remiss från läkare eller via jouren. Remiss får du på din egen hälsocentral eller av en behandlande läkare (på den privata sidan, någon annanstans eller på ett sjukhus i ett annat välfärdsområde). När remissen kommit, läkaren bestämmer och du får anvisningar om det reserveras till exempel undersökningar före mottagningen. Läkaren bestämmer också hur akut din behandling är, vilket kan skilja sig från din remitterande läkares bedömning. I stället för besök kan du få ett telefonsamtal från läkaren till dig eller så får du läkarens bedömning av situationen och fortsättningen per post.

När du kommit via jouren har din vård granskats och undersökningar gjorts av olika yrkespersoner, och utifrån dem blir du kvar på avdelningen för fortsatt vård.

Om du plötslig blir sjuk kan det ändra körförmågan snabbt. På grund av sjukdom kan vi begränsa körtillståndet för viss tid då du återhämtar dig från sjukdomen. Du får själv en kopia av begränsningen. Under körförbudet får du inte köra bil.

Länk till Traficom (Kommunikationsministeriet)

Vi har utbildade erfarenhetsexperter. 

Erfarenhetsexperterna har

• erfarenhetskunskap om hur det känns att insjukna och vara sjuk, att få vård och rehabilitering
• viljan att utveckla tjänster eller hjälpa andra utifrån sin egen erfarenhet.

Bekanta dig med patienters berättelser: 

• Ristos berättelse 
• Matildas berättelse

För patienter som får vård hos oss gör vi de utlåtanden som behövs för ansökningar om förmåner och rehabilitering som:

• läkarutlåtande B av specialistläkare för specialersättning av läkemedel
• intyg C för handikappbidrag eller vårdstöd, eller
• intyg E för försäkringsbolag eller utlåtande av specialistläkare för körtillstånd.

Ta upp frågan om utlåtande på mottagningen eftersom flera specialutlåtanden kräver en klinisk undersökning av läkare och de kan inte göras per telefon. Om du vill att ditt utlåtande postas direkt till exempel till FPA, kontrollera att du har lämnat ett skriftligt samtycke till detta. Samtycket lämnas till avdelningssekreteraren.

Hjälpmedel

Du får hjälpmedelsservice om din funktionsförmåga är begränsad på grund av skada, sjukdom, åldrande eller utvecklingsförsening. Hjälpmedlen

• stöder, upprätthåller eller förbättrar funktionsförmågan
• förebygger nedsatt funktionsförmåga
• stöder din självständighet så att det skulle bli lättare för dig att delta i olika områden i livet och ditt välbefinnande skulle öka.

Välfärdsområdet har ansvar för att ordna hjälpmedelsservicen. Vid behov av bashjälpmedel (t.ex. rollator, höjning av toalettsits, duschstol) kan du kontakta social- och hälsocentralen. Elektriska hjälpmedel för att röra sig som elmoped eller elrullstol, beviljas utgående från en bedömning från den regionala Hjälpmedelscentralen. 

Mer information:

• Varhas hjälpmedel och vårdartiklar
• ÅUCS Expertservices

Vårdartiklar

Om din sjukdom har varat längre än tre månader eller är kronisk har du rätt till kostnadsfria vårdartiklar enligt vårdplanen via social- och hälsocentralen. Benämningarna på vårdartiklarna som blöjor och katetrar och deras mängd, ska framgå i den vårdplan som läkaren eller skötaren har gjort.

Om du har fått en tid för besök eller kontakt (telefonkontakt), ta med dig eller ha nära dig uppgifter om dina mediciner. Om något ingrepp ska göras, får du anvisningar om hur du ska förbereda dig på förhand. Följ anvisningarna du fått. Du kan ta med dig en närstående och om du ger tillstånd kan hen följa med till mottagningen.

Vi samarbetar aktivt med olika patientorganisationer. Broschyrer och mer information om organisationerna finns i närheten av anslagstavlorna. Du kan också alltid fråga personalen om broschyrer.