Lymfom hos barn

Den tredje vanligaste cancern hos barn är lymfomen. Årligen insjuknar cirka 15 barn i lymfom och vid ÅUCS behandlas 2–5 av dem årligen.

Knappt hälften av lymfomen hos barn är Hodgkins lymfom (HL), medan drygt hälften är non-Hodgkins lymfom (NHL). Non-Hodgkins lymfom hos barn är nästan alltid en aggressiv sjukdom, och hos barn förekommer knappast alls den långsamt framskridande sjukdomsformen som är typisk för vuxna.

Däremot beter sig Hodgkins lymfom på samma sätt hos barn som hos vuxna.

Lymfom hos barn kan förekomma i alla organ som innehåller lymfatisk vävnad, alltså såväl i lymfknutorna som t.ex. i tonsillerna, levern, mjälten, brässen, skelettet och tarmen.

Symtomen beror på var tumörvävnaden finns. Om tumörvävnaden växer t.ex. i utrymmet mellan lungorna (mediastinum), kan symtomen bli hosta, heshet, en tryckkänsla över bröstet och andtäppa. Allmänna symtom kan också förekomma: feber, aptitlöshet, viktnedgång, nattsvettningar, trötthet och klåda.

Också symtomen på non-Hodgkins lymfom beror på var tumören befinner sig. Tumörvävnaden kan växa i bukhålan eller andra organ i kroppen. Om tumörvävnaden finns i benmärgen och blodet, är symtomen liknande som vid leukemi. Om non-Hodgkins lymfom-tumören växer i övre delen av mediastinum, kan detta ge hosta, andtäppa och svullnad i ansiktet och halsen.

Lymfom inom buken (ofta Burkitts lymfom) kan ge buksmärta, kräkningar, illamående eller uppblåst och svullen buk. Sjukdomen kan också förorsaka blödning eller stropp i tarmsystemet. Lymfomen i huvud- och halsområdet ger sig i allmänhet till känna som förstorade lymfknutor eller lymfknutspaket, eller som tumörer i svalget.

Lymfomen behandlas med kombinationsbehandling, d.v.s. samtidig eller konsekutiv användning av flera olika cytostatika. Ibland kan cytostatikabehandlingen kombineras med strålbehandling.

Lymfomen ger sällan smärta, inte ens då sjukdomen diagnostiseras. Visserligen kan smärta förekomma beroende på var i kroppen lymfomtumören befinner sig.

Inom centra där man behandlar och vårdar barn och unga med cancer är smärtbedömning och -behandling en ständigt aktuell fråga. Om en åtgärd kan ge smärta, görs allting som är möjligt för att förebygga smärtan. Smärtbehandlingen går ut på mediciner samt lokalbedövande plåster och salvor.

Behandlingstiden för lymfom beror på hurdan sjukdomstyp den gäller och kan variera mellan en månad och två år. Om cytostatikabehandlingen inte ger tillräcklig effekt, kompletteras behandlingen med strålbehandling.

Behandlingen av lymfom följer internationella behandlingsprogram.

Utsikterna är goda

Prognosen efter behandling av Hodgkins lymfom är god: upp till 90 % av barnen som insjuknat botas för gott. Också merparten (70–90 %) av barnen med spridd sjukdom botas. Också i fall att Hodgkins lymfom återkommer efter behandling (recidiverar), kan sjukdomen botas med behandling.

Utsikterna gällande non-Hodgkins lymfom beror i stor utsträckning på vilken lymfomtyp det gäller och hur spridd sjukdomen är. Prognosen är i allmänhet god. Prognosen är bäst för patienter med Burkitts lymfom – numera botas cirka 90 % av patienterna. Prognosen är något sämre för patienter med andra former av non-Hodgkins lymfom.