Gynekologisk cancer

Med gynekologisk cancer avses cancerformer som härrör från kvinnans fortplantningsorgan. Dessa omfattar cancer i livmoderhalsen, äggstockarna eller äggledarna, livmoderkroppen, slidan och vulvan. Varje cancerform har olika symptom och riskfaktorer, och behandlas på olika sätt. Diagnostiken av gynekologisk cancer baserar sig på multidisciplinära undersökningar under ledning av en specialistläkare som är insatt i behandlingen av gynekologisk cancer.

Gynekologisk cancer behandlas med en eller flera av följande behandlingsformer: operation, läkemedelsbehandling eller strålbehandling. Det som avgör behandlingsformen är vilken typ av cancer det är fråga om samt hur utbredd den är.

Mer information om gynekologisk cancer:

• Gynekologisk cancer (Hälsobyn.fi)
• Handbok för dig som har gynekologisk cancer (syopapotilaat.fi)

Livmoderhalscancer: 

• Information om livmoderhalscancer (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Livmoderhalscancer (på finska, terveyskirjasto.fi)
• Livmoderhalscancer (på finska, kaikkisyovasta.fi)

Cancer i livmoderkroppen: 

• Information om cancer i livmoderkroppen (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Cancer i livmoderkroppen (på finska, terveyskirjasto.fi)
• Cancer i livmoderkroppen (på finska, kaikkisyovasta.fi)

Cancer i äggstockar och äggledare:

• Information om äggstockscancer (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Cancer i äggstockar och äggledare (på finska, terveyskirjasto.fi)
• Äggstockscancer (på finska, kaikkisyovasta.fi)

Vulva- och vaginacancer: 

• Information om cancer i de yttre könsorganen (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Vulva- och vaginacancer (på finska, terveyskirjasto.fi)

Egentliga Finland, Satakunta, Österbotten och Åland hör till ÅUCS specialupptagningsområde för gynekologisk cancer.

Det finns flera olika metoder för att behandla gynekologisk cancer: operation, läkemedelsbehandling och/eller strålbehandling, eller en kombination av dessa. Operationer utförs i regel på ÅUCS. Läkemedelsbehandling kan oftast ges på ett sjukhus nära dig, medan din boendekommun avgör var strålbehandlingen ges.

Kontaktuppgifter och kartor över avdelningar och polikliniker hittar du på sjukhusets webbplats.

Du behöver en remiss från en läkare för att komma till mottagningen för kvinnosjukdomar på ÅUCS. Kontakta mottagningen för kvinnosjukdomar om du har frågor om din remiss. Tfn: 02 313 0320 vardagar kl. 8.30–12.00.

Se väntetider inom vård av gynekologisk cancer (på finska).

När du besöker en av ÅUCS mottagningar för kvinnosjukdomar kommer läkaren att fråga om eventuella bakomliggande sjukdomar och tidigare operationer. Ta med dig information om de läkemedel du använder. Därefter gör läkaren en gynekologisk basundersökning och en gynekologisk ultraljudsundersökning. För att kunna klargöra sjukdomen behöver man ofta ta vävnadsprov. Dessa kan tas från de yttre könsorganen, slidan, livmoderhalsen eller livmoderkroppen. I vissa fall kan prover tas ultraljudsstyrt från insidan av bukhålan.

I de inledande undersökningarna ingår blodprov och bildundersökningar. Genom laboratorieundersökningar undersöks bland annat tumörmarkörer i blodproven som ger indikationer på tumörens karaktär och utgångsläge. För att kartlägga cancerns utbredning måste man oftast göra bildundersökningar: datortomografi (DT-undersökning), magnetundersökning (MRI) eller undersökningar som baserar sig på ämnesomsättningen i vävnaderna (PET-DT, PET-MRI). Dessa undersökningar ger väsentlig tilläggsinformation, som bland annat påverkar valet av operationssätt.

Behandlingen inleds oftast med operation, men ibland kan även läkemedelsbehandling eller strålbehandling påbörjas före operationen. Behandlingen kan också bestå av endast läkemedel och/eller strålbehandling utan operation, men oftast ges de efter en operation. En eventuell operation och omfattningen av den planeras utifrån ditt vårdbehov och hälsotillstånd.

Vi rekommenderar att en närstående person eller stödperson följer med dig till mottagningen.

Mer information om undersökningar:

• Gynekologiskt prov (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Gynekologisk poliklinisk åtgärd (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Scintigrafi av portvaktskörteln vid gynekologisk cancer (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Kolposkopiundersökning (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Hur du förbereder dig för laboratorieundersökningar (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• PET-TT-undersökning (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Röntgenavbildningar
• Datortomografi av kroppsområdet (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Magnetundersökning av magen (pdf, hoito-ohjeet.fi)

Operationen planeras utifrån ditt vårdbehov och hälsotillstånd.

Operationsmetoden och operationens omfattning beror på sjukdomens art och utbredning. Operationen görs med öppen kirurgi eller med titthålsteknik. Efter en öppen operation stannar du kvar på sjukhuset flera dagar, medan du skrivs ut ganska snabbt efter en titthålsoperation.

Utskrivning

Hur länge du stannar kvar på sjukhuset beror på operationens omfattning och på hur du återhämtar dig. Aktiv rehabilitering inleds genast efter operationen och fortsätter hemma. En sjukskötare hjälper dig att stiga upp och röra på dig redan på kvällen samma dag du opererats – eller senast följande morgon. Genom att röra på dig efter egen förmåga, vila tillräckligt och äta mångsidigt förbättrar du din allmänkondition, vilket försnabbar din återhämtning.

Behandling och uppföljning efter operationen

Prover som tagits vid operationen skickas till en patolog. Den läkare som behandlar dig kontaktar dig per telefon eller brev angående fortsatta planer för din behandling.

Mer information:

• Förberedelser inför gynekologisk kirurgi (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Gynekologisk bukoperation (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Gynekologisk titthålsoperation (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Canceroperation i de yttre könsorganen (pdf, hoito-ohjeet.fi)

Vid läkemedelsbehandling av cancer kan man använda cytostatika, läkemedel som hämmar blodkärlsbildningen i tumören, målsökande läkemedel som väljs utifrån tumörens genom, hormonbehandling eller läkemedel inom immunterapi, eller kombinationer av dessa. Läkemedelsbehandling kan ges antingen före eller efter en operation, för att effektivisera strålbehandlingen, för att bota cancern eller för att förhindra återfall. Läkemedlen påverkar celltillväxten och celldelningen samt kroppens försvarsmekanismer. Läkemedelsbehandlingen består vanligtvis av ett eller flera läkemedel.

Cytostatikabehandling

Cytostatika (cellgifter), används vid läkemedelsbehandling av cancer före eller efter en operativ behandling. Cytostatika hindrar cancercellernas tillväxt och delning. Med hjälp av cytostatika skadas cancercellernas delningssystem, varvid de inte kan föröka sig utan förstörs. Läkemedelssubstanserna transporteras med blodcirkulationen till olika delar av kroppen och når på så sätt också sådana cancerceller som inte syns vid röntgen eller andra undersökningar.

Samtidigt som cytostatika förstör cancerceller, hindrar de också cellförnyelsen i friska vävnader i varierande grad. Nästan all cytostatika orsakar biverkningar. Under ditt planeringsbesök och under behandlingen får du information om biverkningarna och om hur du själv kan lindra dem.

En cancerläkare på mottagningen för kvinnosjukdomar planerar cytostatikabehandlingen vid ditt första besök. Då får du information om behandlingens syfte, längd och biverkningar. Därefter kommer du att träffa en läkare enligt ett överenskommet program.

Cytostatikabehandling ges vanligtvis på ett sjukhus nära dig. Behandlingsbesöken är polikliniska.

Mer information:

• Cytostatikabehandling (pdf, hoito-ohjeet.fi)

Målsökande läkemedel

Med målsökande läkemedel försöker man påverka cancercellens struktur och funktion på ett riktat sätt. Målsökande läkemedel är bland annat sådana som hämmar tumörens blodkärlstillväxt samt antikroppar och läkemedel som förhindrar att en viss gen fungerar i cancercellen.

Alla cancerformer kan inte behandlas med målsökande läkemedel. Genom ett tumörprov utreder man om målsökande läkemedel är ett alternativ. Till exempel fungerar ett målsökande läkemedel som påverkar funktionen hos en viss gen endast om den här genen är aktiv i cancerformen i fråga.

Hormonell behandling

I vissa cancertyper utnyttjar cancercellerna kroppens egna hormoner i sin tillväxt. Hormonbehandlingen bygger på att förhindra att det hormon som är livsviktigt för cancern påverkar eller produceras i kroppen.

Immunterapi

Immunterapi strävar efter att identifiera och förstöra cancerceller genom att påverka och aktivera kroppens eget immunsystem.

Strålbehandling är en lokal behandlingsform för cancer. Strålbehandlingen riktas direkt mot tumören eller operationsområdet och vävnaden omkring tumören, och vid behov mot lymfkörtlarna. Strålbehandling ges i flera doser och i regel dagligen. Vid cancer i livmoderkroppen används inre strålbehandling av slidan för att minska risken för återfall. Behandlingen ges tre gånger med en veckas mellanrum.

Strålbehandling påverkar vävnaderna och kan därför orsaka biverkningar i det område som behandlas. Biverkningarna är mycket individuella. De vanligaste är gasbildning, diarré, förstoppning, urinvägsbesvär samt hudirritation och slemhinna irritation. Trötthet kan också förekomma. Före och under din behandling får du information om vilka biverkningar du kan få och hur de behandlas.

Planering av strålbehandling

Strålbehandling planeras individuellt för varje patient. Innan behandlingen inleds kommer du att träffa en läkare på strålbehandlingspolikliniken och göra en radiologisk undersökning.

Vid planeringsbesöket fastställs behandlingsdosen och antalet behandlingar.

Var ges behandlingen?

Var behandlingen ges beror på vilken behandling du ska få och var du bor. På ÅUCS strålbehandlingsklinik i T-sjukhuset ges behandlingar vardagar från måndag till fredag.

Mer information:

• För dig som får strålbehandling (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Hudvård av strålbehandlingsområdet (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Inre strålbehandling i slidan eller livmodern, dvs. brakyterapi (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Biverkningar av strålbehandling till gynekologisk cancer (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Förträngning i slidan pga. strålbehandling (pdf, hoito-ohjeet.fi)

Efter cancerbehandlingarna övergår du till uppföljningsfasen, vilket innebär att din hälsa följs upp regelbundet. Hur ofta och hur länge uppföljningen pågår beror på vilken typ av cancer du haft och hur utbredd den var.

Uppföljningen sker först inom den specialiserade sjukvården på ditt närsjukhus eller på ett centralsjukhus och därefter inom primärvården. Du får en individuell uppföljningsplan av dina läkare och skötare, samt information om hur cancerbehandlingarna påverkar ditt liv.

Syftet med uppföljningen är att

• upptäcka eventuellt återfall
• upptäcka biverkningar av behandlingarna
• ge emotionellt stöd
• ge möjlighet att kontakta polikliniken om symtom uppstår.

Följande symtom kan eventuellt tyda på återfall av cancer. Kontakta oss om du har

• långvarig kolikliknande eller periodisk magsmärta
• svullen mage
• förändrad tarmfunktionen som varar i flera dagar
• tätare urineringsbehov eller nyuppkommen urininkontinens (urinvägsinfektion utesluten)
• långvarigt illamående, kräkningar, förstoppning, diarré
• förändrad aptit, viktminskning
• blödning från slidan eller tarmen
• andnöd
• svullen mage och mättnadskänsla även efter en liten måltid.

Kontakta ÅUCS mottagningar för kvinnosjukdomar på numret 02 313 0320 vardagar kl. 8.30–12.00.

Syftet med stödtjänsterna är att främja ditt och dina närståendes välbefinnande redan från början av insjuknandet. I olika skeden av vården kommer du att behöva olika typ av stöd. För vissa stödtjänster behövs läkarremiss. Kamratstöd har visat sig vara viktigt när man drabbas av en allvarlig sjukdom. Också dina närstående kan få kamratstöd.

Sjukhusets personal (t.ex. socialarbetare, sjukhusteologer, sexualrådgivare) kan erbjuda mentalt stöd. Om du vill kan vi boka en tid till dig under ditt besök på polikliniken eller din vistelse på avdelningen.

• Cancerpatienters välbefinnande, rehabilitering och stödtjänster
• Stödtjänster åt cancerpatienter (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Gynekologisk cancer och sexualitet (pdf, hoito-ohjeet.fi)
• Stöd för patienten (ficanwest.fi)

Social trygghet

Du och dina närstående samt de som deltar i din vård kan också få hjälp av en socialarbetare. Socialarbetare kan kartlägga din livssituation och eventuella behov av stöd. Socialarbetaren

• ger råd och handledning till exempel om social trygghet, socialservice, rehabiliteringsmöjligheter, rättsskydd och patientorganisationer
• arbetar tillsammans med övrig personal i arbetsgrupper som planerar och genomför vård och rehabilitering
• erbjuder diskussionshjälp när din livssituation påverkas av sjukdomen
• hjälper dig vid behov med att göra ansökningar.

Se kontaktuppgifter till socialarbetarna.

Information om social trygghet vid sjukdom finns också på FPA:s webbplats: Sjukdomstid | Privatkunder (kela.fi) 

Cancerorganisationer

Cancerorganisationerna erbjuder kamratstöd, patientguider och information om olika cancersjukdomar. De ordnar också anpassningskurser och olika evenemang för dig som insjuknat i cancer och dina närstående.

• Sydvästra Finlands Cancerförening
• Satakunnan syöpäyhdistys
• Ålands Cancerförening
• Österbottens cancerförening
• Gynekologiska Cancerpatienterna i Finland rf är en nationell patientförening vars uppgift är att fungera som stöd för gynekologiska cancerpatienter och deras anhöriga.

ÅUCS har i början av 2021 beviljats en miljon euro för forskning om äggstockscancer från Europeiska unionens finansieringsprogram. Syftet med forskningsprojektet DECIDER (deciderproject.eu) är att utveckla diagnosen och behandlingen av äggstockscancer med hjälp av artificiell intelligens.

Över 400 kvinnor dör årligen i äggstockscancer i Finland och över 40 000 i Europa. De flesta patienterna behandlas kirurgiskt och med platinabaserade cytostatika. Effekten av platinabehandlingarna avtar under behandlingscyklerna, och för närvarande finns det få effektiva behandlingsformer för patienter med äggstockscancer som utvecklar resistens mot cytostatikabehandlingar.

EU-projektet, som inletts 2021, ska utveckla diagnostiska verktyg som gör det möjligt att bättre och i ett tidigare skede identifiera de patienter för vilka de nuvarande behandlingarna inte fungerar. Syftet med projektet är att hitta fungerande läkemedelskombinationer utifrån cancertumörens data.

Artificiell intelligens kombinerar och visualiserar data för läkaren

Patientens svar på behandlingen prognosticeras i projektet med hjälp av metoder som använder histopatologiska data från patienten och tumören samt genomdata. Effektiva, individuella behandlingsformer tas fram på basis av genomförändringar i cancerceller och funktionsstörningar i gener.

Utöver den medicinska forskningen ska projektet också utreda sådana etiska och rättsliga utmaningar som kan uppstå under studien som hindrar eller fördröjer användningen av nya behandlingsmetoder på patienter som inte längre svarar på kemoterapi. 

ÅUCS behandlar patienter som deltar i studien

Alla patienter som deltar i projektet kommer att behandlas vid ÅUCS. Uppföljning och blodprovstagning kan också göras på Satakunta centralsjukhus i Björneborg och Vasa centralsjukhus.

Kvinnokliniken vid ÅUCS har bedrivit forskning om äggstockscancer i många år. Vi prioriterar cancerforskning, för att kunna erbjuda nya, effektiva behandlingsmetoder. Vår forskning anses vara högkvalitativ enligt en bedömning av EU.

Patientorganisationerna har en viktig rådgivande roll i vår forskning.

Cancerbehandlingen går hand i hand med högkvalitativ vetenskaplig forskning. Vår forskning sker i nära kontakt med patienterna, vilket gör det enkelt för dig att delta om du vill. Ditt deltagande är värdefullt för utvecklingen av cancerbehandlingar och nya läkemedel.

Diskutera med din behandlande läkare om du vill delta i cancerforskningen som forskningpatient. Du kan också kontakta oss per e-post: [email protected].

Pågående forskningsprojekt finns på webbplatsen för Västra cancercentret.