Tidigt födda bebisar och unga med idrottsskador i fokus på första svenskspråkiga Åucs forskar och vårdar

Åbo universitetscentralsjukhus första svenskspråkiga öppna föreläsning inom "Åucs forskar och vårdar" ordnas på torsdag 4 april klockan 18-20. Vi får höra om hur små prematurer klarar sig i elvaårsåldern, varför en ortopedisk idrottspoliklinik behövs i Åbo, varför små bebisar testas för ämnesomsättningssjukdomar efter födseln och vad det finns för skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga finländares hälsotillstånd.

Har svenskspråkiga bättre hälsa?

Sakari Suominen, professor i folkhälsovetenskap vid Åbo universitet talar under rubriken "Finlandssvenskarnas bättre hälsa  – myt eller verklighet?". Flera tidigare undersökningar har påvisat att svenskspråkiga i vårt land har i jämförelse med motsvarande finskspråkig befolkning en något bättre hälsa. De relativa skillnaderna är inte stora men kan iakttas på flera olika nivåer som dödlighet, risk för sjukpensionering och upplevd hälsa.

Det finns ingen entydig och enhetlig förklaring för dessa skillnader men sannolikt föranleds de av många olika samtidigt verkande mekanismer, som boendeort, kulturella skillnader, smärre men allt fortfarande existerande socioekonomiska skillnader mellan språkgrupperna samt olikheter i genetiska egenskaper. Suominen redogör närmare för dessa skillnader samt tänkbara förklaringsmodeller för deras uppkomst.

Hur mår små prematurer i elvaårsålder?

Professor och överläkare Liisa Lehtonen och doktorand Katri Lahti föreläser om PIPARI-studien där man undersöker prematurbarns utveckling från graviditeten och födseln fram till elvaårsålder.

PIPARI-studien är en långtidsstudie påbörjad på barnkliniken på Åbo universitetscentralsjukhus år 2001. Studien har undersökt hjärnutvecklingen, beteendet och funktionsförmågan hos små prematura barn från födseln fram till skolåldern med syftet att förbättra neonatalvården, för att utveckla uppföljningsmetoder och för att få en helhetsbild om prognosen hos små prematura barn.  

Den största andelen av små prematura barn har en åldersmässig motorisk utveckling som elvaåring. CP-skador har blivit sällsynta men det förekommer ändå lindriga men betydande motoriska problem hos prematura barn. Ett bevis på den goda motoriska prestationsförmågan hos prematurerna är att majoriteten av dem har en regelbunden fysisk aktivitet. Därtill upplever för tidigt födda barn sin hälsorelaterade livskvalitet lika bra oberoende av motoriska problem.   

Vid elvaårsålder hade över 90 procent av barnen i studien normal motorik och IQ inom normala gränser. Små prematura barn behöver oftare extra stöd i skolan men i deras akademiska förmågor är de på samma nivå med sina klasskamrater. 

Studien fortsätter med hjärnavbildning (MRI) vid 13-årsålder och frågeformulär vid 17-årsålder. PIPARI-gruppen har skapat ett nytt, digitalt uppföljningsprogram för föräldrarna. Programmet har just blivit färdigt för testkörning. 

Ny barnortopedisk idrottspoliklinik

Den barnortopediska idrottspolikliniken grundades på hösten 2018 och den är ett samarbetsprojekt mellan Åbo universitets Paavo Nurmi-center och Åucs Barn- och ungdomsortopedi.  

Barn och ungdomar i växande ålder har fler olyckor och överbelastningsskador på grund av idrott än vuxna, i synnerhet efter tioårsåldern. En del av dessa är svåra att behandla och kräver ofta specialkunnande som avviker från vuxna. Då man planerar ortopedisk vård av en smärta eller skada som begränsar fysisk aktivitet bör man också uppmärksamma flera saker, bland annat den individuella utvecklingen i tillväxten med tillväxtspurter och allt vad det innebär. 

Barnortopediska idrottspolikliniken är docent och överläkare Olli Pajulos och Paavo Nurmi-centrets överläkare, professor Olli J. Heinonens idé, där diagnostiken och vården på specialsjukvårdsnivå omfattar de mest besvärliga rörelse- och idrottsskadorna.

Screening av medfödda ämnesomsättningssjukdomar

Screening av ämnesomsättningssjukdomar rekommenderas för alla nyfödda barn. Syftet med screeningen är att identifiera allvarliga men behandlingsbara medfödda sjukdomar. Man uppskattar att en bebis av 3000 har någon sjukdom som kan konstateras med denna screening. Endast snabbt insatt behandling kan förhindra bestående men hos barnet och till och med en för tidig död.

Barn med medfödda ämnesomsättningssjukdomar är ofta symtomfria vid födseln. Med hjälp av screeningen kan ett barn med en medfödd ämnesomsättningssjukdom identifieras och behandlingen kan inledas i tid.

Screeningen är enkel att utföra. På BB-avdelningen eller i laboratoriet tar en laboratorieskötare några bloddroppar från bebisens häl för analys av de eventuella första tecknen på någon medfödd ämnesomsättningssjukdom. Blodprovet tas när bebisen är 2–5 dygn gammal. I Finland analyseras dessa prov centraliserat vid Saske.

Saske är ett laboratorium specialiserat på screening av medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Saske är en förkortning av "Synnynnäisten aineenvaihduntasairauksien seulontakeskus" (Centret för screening av medfödda ämnesomsättningssjukdomar). Vid Saske undersöks screeningprov från alla barn födda i Finland. Kari Pulkki är direktör för Saske och han berättar varför screeningarna är så viktiga.

"Åucs forskar och vårdar" ordnas torsdag 4.4. klockan 18-20 i T-sjukhusets Johan Haartman-sal, Tavastlandsvägen 11 i Åbo. De öppna föreläsningarna sänds också på distans till Vasa centralsjukhus och videofilmas och kan ses på webben efteråt. Se hela programmet här.

Text: Nadine Karell

Foto: Hanna Stengård-Nybom