Styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt förbereder åtgärder till ett värde av 9,7 miljoner euro i budgeten för år 2022 för att balansera ekonomin

Ekonomin för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kommer att bli svår under nästa år.  Ekonomin belastas av ett flertal samtidiga omständigheter.  Sjukvårdsdistriktets styrelse informerades om planerna att reservera 9,7 miljoner euro i budgeten för år 2022 för att påskynda förberedelserna av ekonomiska anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärder för att få ekonomin i balans har planerats på sikt bl.a. genom att överföra operationer och bäddavdelningsfunktioner till Fyrsjukhuset som öppnar sina dörrar i vinter.

De planerade anpassningsåtgärderna relaterar till budgetramarna för år 2022 som sjukvårdsdistriktets styrelse fastställde i juni 2021 och till de åtgärder som pågått sedan sommaren och vidtagits för att balansera ekonomin.  Sjukvårdsdistriktets styrelse tar budgeten för år 2022 upp till behandling vid sina möten i oktober och november och budgeten fastslås av sjukvårdsdistriktets fullmäktige i slutet av november.  

Ekonomin för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt belastas särskilt tungt av den utdragna coronapandemin och av den stränga belastning inom primärvården som kommunerna ansvarar för men som återspeglas i stor utsträckning på specialsjukvården.  Ekonomin ansträngs också av kostnadsökningen som hänför sig till det nya Fyrsjukhuset som inleder sin verksamhet från och med början av år 2022.  Det årliga antalet patientbesök i det nya sjukhuset har beräknats uppgå till närmare 90 000 och antalet påbörjade vårdperioder på vårdavdelningarna till ca 10 000. I samband med dessa patientbesök utförs ca 9 000 operationer. Antalet förlossningar beräknas uppgå till närmare 4 000. 

Inbesparingar som skulle påverka personalen ingår inte i planerna

– Den kommunala primärvården är mycket ansträngd vilket återspeglas omedelbart i form av ökad serviceefterfrågan hos oss inom specialsjukvården och vid ÅUCS Akuten.  Det är självklart att vi inte lämnar patienter som behöver hjälp utan vård, men vi måste komma på funktionella anpassningsåtgärder.  Några lätta eller enkla lösningar finns inte, trots att det finns tecken på att coronapandemin håller på ge efter.  Åtgärder som skulle inverka på personalen undviker vi till det sista, säger direktören för Egentliga Finland sjukvårdsdistrikt Matti Bergendahl.

Den utdragna coronapandemin har inverkat allvarligt på primärvårdens funktionsförmåga i kommunerna.  Personalresurserna som i sig är knappa har överförts till coronarelaterade uppgifter, bl.a. för spårning av smittkontakter och vaccinationsarbete.  Bristen på personal återspeglas inte bara på hälsostationernas arbete utan också på vårdavdelningskapaciteten inom primärvården.  Detta ledde särskilt under sommaren 2021 till brist på vårdplatser för fortsatt vård för patienter som sökt sig till jouren inom specialsjukvården (ÅUCS Akuten) och därmed till obefogat långa vårdperioder vid ÅUCS.

Behovet att balansera ekonomin är ingen nyhet.  Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och ÅUCS har man jobbat hårt och på lång sikt för att få ekonomin i balans.

Mångsidigt åtgärdsprogram 

Fyrsjukhuset som tas i bruk i början av är 2022 kommer att öka kostnaderna för resultatområdet ÅUCS med totalt 13,3 miljoner euro.

– Den ekonomiska situationen är för närvarande synnerligen utmanande.  Verksamheten kan dock omorganiseras på bred front nu då Fyrsjukhuset blir färdigt.  Vi måste nog också utreda om vi kunde reducera vårt servicenätverk.  Detta skulle givetvis dock ha inverkningar på våra klienter och kunder.  Vi prutar såklart inte på patientsäkerheten, säger Petri Virolainen, ÅUCS sjukhusdirektör.

Det ekonomiska programmet i syfte att balansera ekonomin inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som planerats kosta 9,7 miljoner euro innehåller en rad åtgärder med varierande omfattning:

• Sjukvårdsdistriktets hyresutrymmen gallras (-0,4 milj. euro) och sjukvårdsdistriktets förvaltningsarbete omorganiseras (‑2,5 milj. euro)
• ÅUCS laboratorietjänster och bilddiagnostiska verksamhet omorganiseras med särskild vikt på omorganisering av provtagningstjänsterna (-1,5 milj. euro).
• Praxisen för ÅUCS terapitjänster förenhetligas (-0,8 milj. euro)
• Dessutom ökas det digitala serviceutbudet och planer finns för att minska antalet ÅUCS fasta verksamhetsställen (-0,3 milj. euro).
• Den kirurgiska verksamheten och vårdavdelningsverksamheten vid ÅUCS omorganiseras genom att balansera kapaciteten (-3,0 milj. euro).

Fyrsjukhuset möjliggör omorganiseringar inom ÅUCS

Det nya Fyrsjukhuset öppnar sina dörrar under vintern 2022.  Då blir det möjligt att sammanföra till Fyrsjukhuset bl.a. många funktioner som för närvarande är spridda på olika ställen i U-sjukhuset. Konsolideringen av funktioner kommer att synas särskilt tydligt inom kirurgin, då operationerna som utförs vid Åbolands sjukhus ska överföras till andra verksamhetsenheter och ledproteskirurgin vid Salo sjukhus koncentreras till kirurgiska sjukhuset.  

I detta samband kan den polikliniska verksamheten också omstruktureras.  Således kommer bl.a. öppenvården inom ögonsjukdomar att koncentreras till Åbolands sjukhus. Då operationssalarna omorganiseras blir det också möjligt att förnya vårdavdelningskapaciteten i T-sjukhuset och i Salo sjukhus.

Bakgrund:

Budgetramarna för år 2022 utgår ifrån att de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin på sjukvårdsdistriktets ekonomi balanseras med hjälp av direkt statligt coronastöd och att något underskott under det pågående budgetåret inte uppstår. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under åren 2020 och 2021 beviljats totalt 33,8 miljoner euro i statsstöd för att täcka kostnaderna för coronapandemin. 

Hälsovårdens ekonomiska situation är spänd, och utgångsläget för uppbyggande av det nya välfärdsområdet för social- och hälsovården samt räddningsväsendet, som ska inleda sin verksamhet år 2023, är synnerligen svårt.  Kommunerna är skyldiga att täcka eventuella underskott i sjukvårdsdistriktens ekonomi innan de övergår i välfärdsområdet.