Övergående ökning av hjärtmarkörer hos maratonlöpare

Hur inverkar maratonlöpning på hjärtat? Åbokardiologer rapporterar om nya fynd

Kardiologer vid Åucs genomförde i fjol i samband med Paavo Nurmi-maratonloppet en utredning som visade att värdet av hjärtmarkörer (troponin) i blodet var högt hos inte mindre än 95 procent av löparna efter loppet. Fenomenet är dock ofarligt, men läkarna måste känna till det, så att inga feldiagnoser såsom hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation görs.

Åucs Hjärtcentrets Krista Merikukka tog ett prov av Pentti Parhiala. Bild: Mikael Soininen

Den som löper maraton löper också en något förhöjd risk för hjärtinfarkt, vilket i allmänhet beror på plötslig tilltäppning av ett kranskärl. Kardiologer vid Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs) undersökte maratonlöpare som deltog i Paavo Nurmi-loppet i fjol för att utreda hjärtriskerna med maratonlöpning. 

Undersökningen som heter MaraCat syftar till att utreda hur ofta hjärtmarkörvärdena som används bl.a. vid diagnostisering av hjärtinfarkt stiger onormalt högt och vilka faktorer detta beror på.  Hjärtmarkörerna som undersöktes heter troponiner. Man ville särskilt utreda huruvida en ökning av troponinvärdena står i samband med kranskärlssjukdom eller beror en ökning på sköra kransartärsplacker.

Man undersökte 40 maratonlöpare och hos nästan alla, eller 95 procent, ökade troponinnivån. Efter maratonloppet var troponinvärdena i snitt trefaldigt eller t.o.m. upp till mer än femfaldigt högre än vad som är värdet vid hjärtinfarkt:

– Ökningen av troponinnivåerna efter tung fysisk ansträngning är något som läkarkåren inte riktigt känner till. Också de som idkar tung uthållighetsträning bör känna till fenomenet att en ökning av hjärtmarkörerna är ett övergående och godartat fenomen. Det finns annars en risk att läkare gör fel diagnos och misstänker hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation. Våra undersökningar visar att en snabbt övergående ökning av troponinnivån varken beror eller tyder på kranskärlssjukdom. Nivåökningen förefaller inte heller bero på överansträngning av musklerna i övrigt (skelettmuskulaturen), konstaterar kardiologprofessor Juhani Airaksinen, chef för Hjärtcentret vid Åucs.

Redan före maratonloppet genomgick löparna vissa undersökningar vid Hjärtcentret, därefter undersöktes de genast efter maratonloppet och senare vid PET-centret i Åucs.  Marköranalyser utfördes också av biotekniska institutionen vid Åbo universitet.

Datortomografiundersökningar på medelålders löpare och löpare över 45 år visade att hälften hade förkalkningar i sina kranskärl. Ökningen av hjärtmarkörerna hos dessa maratonlöpare berodde inte på kranskärlssjukdom och antydde ingalunda att det skulle vara frågan om begynnande hjärtmuskelskada.

En ny metod, som tillsvidare används för forskningsändamål (skTnI), särskilde de olika troponinerna som friges från skelettmuskler respektive hjärtmuskeln. Ökningen av hjärtmarkörerna hänförde sig dock inte till ansträngning av andra muskler.

– Hos unga personer ökade hjärtmarkörnivåerna betydligt mera än hos medelålders personer, berättar kardiolog Tuomas Paana från forskningsgruppen. 

 – Man vet att troponinökningen är mycket kortvarig. Värdena normaliseras inom ett eller två dygn.  Fallet är det motsatta då det gäller hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation, där tropininnivåerna bibehålls höga en längre tid.

Forskningsprojektet som genomfördes i samband med en maratonlöpning var en intressant men krävande utmaning för forskningspersonalen.  En av utmaningarna var att maratonlöparna som deltog i projektet kom i mål vid olika och oförutsägbara tidpunkter och blodprov som togs strax efter mållinjen skulle snabbt transporteras till laboratoriet.

– Efter ett maratonlopp är blodprovstagning allt annat än vanlig laboratorieteknik. Löparnas blodkärl ligger dolda. En del av löparna var helt slut då de kom i mål. De som stod för Paavo Nurmi-loppet gjorde väldigt mycket för att vi skulle lyckas. Uppslutningen till PET-undersökningen, som gjordes en tid efter loppet, var också god trots att deltagarna bodde på olika håll i Finland, tackar professor Airaksinen. 

Denna undersökning är en del av ett större projekt som utreder orsakerna till förhöjda hjärtmarkörnivåer hos jourpatienter. Senare kommer man att utreda om det finns olika troponiner, eventuellt av varierande molekylstorlek, som kunde användas för att precisera diagnostiken.

Forskningsresultaten finns publicerade i den medicinska tidskriften International Journal of Cardiology:

International Journal of Cardiology

Available online 7 August 2019

In Press, Journal Pre-proof

Text: Sini Silván