Nya vindar för behandlingen av prostatacancer vid ÅUCS

Strålbehandlingen tryggare och snabbare med ny teknik

År 2016 tog ​Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs) i bruk en magnettomografisimulator (MK-SIM) som visat sig vara till nytta vid planering av strålbehandling av prostatacancer. Erfarenheterna visar att magnettomografibilderna ger en klar fördel då det gäller patientens läge under strålbehandlingen.

God positionering (lägesinställning) ger bättre målrikting av strålbehandlingen vilket minskar onödig bestrålning och ger snabbare resultat på ett mer ändamålsenligt sätt än tidigare, då patienten skulle genomgå datortomografi före strålbehandlingen. Åucs redogör nu för erfarenheterna av den nya metoden i den medicinska tidskriften Acta Oncologia.

Medlemmar av arbetsgruppen från vänster: avdelningsöverläkare Paula Lindholm, överläkare Heikki Minn, röntgenskötarna Teemu Kukko, Tarja Alamäki och Miia Saarinen, biträdande överfysiker Jani Keyriläinen och sjukhusfysiker Sami Suilamo, Jani Saunavaara och Pauliina Wright. Bild: Nadine Karell.

Cancersjukdomar behandlas med kirurgi och läkemedel samt strålbehandling. Strålbehandlingens syfte är att utplåna cancercellerna genom inverkan av joniserande strålning. Då en tumör strålbehandlas, riktas den joniserande strålen så att själva tumören får en mycket högre stråldos än kringvarande frisk vävnad. Det är av alldeles primär vikt att strålbehandlingen riktas så exakt som möjligt mot cancersvulsten, medan den kringliggande, friska vävnaden skyddas mot stråleffekterna. Planering och förverkligande av strålbehandling kräver mångprofessionellt samarbete.  Samarbetsteamet består av cancerläkare (onkolog), sjukhusfysiker, röntgenläkare, röntgenskötare och sjukskötare. 

– Magnettomografisimulatorn MK-SIM är avsedd för magnetbilddiagnostik.  Magnettomografen jämte tilläggsapparatur gör det möjligt att göra märkningar på patienten för att positionera hen rätt för strålbehandlingen.  Patienten kan sedan positioneras rätt för strålbehandling. Simulatorn används för planering av strålbehandling och uträkning av stråldoser på magnettomografisk grund.  Biträdande överfysiker Jani Keyriläinen förklarar att hittills har dosberäkning varit möjlig endast med hjälp av information om vävnadernas elektrontäthet – något som datortomografiundersökningarna bygger på. berättar docent, biträdande överfysiker Jani Keyriläinen

Planering av strålbehandling uteslutande på magnettomografisk grund används rutinmässigt endast vid Åucs och HNS. Apparatanskaffningar planeras för att möjliggöra detta också på andra universitetssjukhus. Tillsvidare använder de andra universitetscancerklinikerna dock uteslutande datortomografisimulatorer (CT-SIM), vilket också är fallet vid Åucs för andra cancersjukdomar än prostatacancer. 

 – Magnettomografibilder ger en betydligt skarpare bild av mjukvävnaderna än datortomografibilder. Det blir betydligt lättare för strålbehandlingsläkaren att exakt avgränsa strålbehandlingsområdet, då mjukdelarna är lättare att skönja. Detta är särskilt värdefullt då det gäller tumörer inom bäckenområdet, centrala nervsystemet och huvudet. Dessutom går det hela snabbare till för både patienten och vårdteamet, då datortomografi inte längre behövs. Datortomografi är dock fortfarande den primära metoden vid behandling av bröstcancer och tumörer i brösthålan. En magnettomografiundersökning tar 20–30 minuter, vilket kan vara för mycket för en del patienter, eftersom man måste ligga stilla på undersökningsbordet under denna tid. Då är datortomografi en lämpligare metod, förklarar överläkare, professor Heikki Minn. 
 
Erfarenheterna av magnettomografisimulatorn har varit mycket övertygande vid Åucs. 
 
Under två år har c. 1300 patienter i strålbehandlingsläge genomgått bildundersökning med magnettomografi.  
Av dessa har 340 gällt prostatacancer och 100 kontroller av bäckenbottnen efter prostataoperation. 

– Tillsvidare har vi för planering av strålbehandling och beräkning av stråldoser använt uteslutande magnettomografi endast vid behandling av prostatacancer. Då det gäller andra former av cancer, har magnettomografi använts i kombination med datortomografi för att bestämma strålmålsområdet tredimensionellt.  Beräkningen av stråldoserna i målområdet har skett traditionellt med datortomografi, berättar Keyriläinen. 
 
Förhoppningarna är att enbart magnettomografi kunde användas för planering av strålbehandlingen av tumörer i huvud och halsområdet, ändtarmen och gynekologiska tumörer, och gärna mer allmänt än det. 

– Ytterligare utvecklingsarbete behövs för att få maximal nytta av magnettomografitekniken för strålbehandling.  Det viktiga är att kunna avgränsa tumörområdet exakt och att särskilja var gränsen går mellan aggressiva tumörer och frisk vävnad. Det är ett uppenbart faktum att magnettomografitekniken som enda metod för planering av strålbehandling håller på att slå igenom ute i världen, anser Minn. 
 
Strålbehandlingspolikliniken vid ÅUCS driver för närvarande ett flertal undersökningar som gäller användningen av magnettomografisimulatortekniken för planering av strålbehandling. För närvarande arbetar tre forskare på sina avhandlingar i detta ämne – fysikerna Iiro Ranta och Reko Kemppainen under ledning av docent Jani Keyriläinen och onkolog Anna Kuisma under ledning av professor Heikki Minn. Radiologer, onkologer och fysiker ingår också i forskningsteamen. Philip Ab som levererat MK-SIM-apparaten och ÅUCS cancerklinik har ingått ett ömsesidigt forskningssamarbetsavtal för åren 2016–2020.

Publikationer:

Kemppainen R, Suilamo S, Tuokkola T, Lindholm P, Deppe MH, Keyriläinen J. Magnetic resonance-only simulation and dose calculation in external beam radiation therapy: a feasibility study for pelvic cancers. Acta Oncologica, 56(6), 2017.

Ranta I, Kemppainen R, Keyriläinen J, Suilamo S, Heikkinen S, Kapanen M, Saunavaara J. Quality assurance measurements of geometric fidelity on commercially available systems for MRI-based radiotherapy treatment planning, (submitted to Acta Oncologica).

Av författarna arbetar fysikerna Sami Suilamo, Jani Keyriläinen och Jani Saunavaara, radiolog Terhi Tuokkola och onkologer Heikki Minn, Paula Lindholm och Anna Kuisma vid Åucs. DI Reko Kemppainen studerar för TkD-graden vid Aalto-universitetet och arbetar vid Philips magnetresonansenhet i Vanda.  Samma gäller Martin Deppe. Docenten i medicinsk fysik Mika Kapanen är avdelningsöverfysiker vid strålbehandlingsenheten i Tammerfors universitetssjukhus. FM Iiro Ranta studerar vid institutionen för fysik och astronomi vid Åbo universitet och arbetar f.n. som sjukhuspraktikant vid Åucs med sikte på sjukhusfysikerexamen. FM Samuli Heikkinen skrev sitt examensarbete pro gradu vid Åucs om magnettomografi och arbetar f.n. inom affärslivet.

Denna pressinformation skrevs av Tuula Vainikainen, medicinsk redaktör och vetenskapsredaktör.  Hon bistår Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i kommunikationsfrågor kring forskning och vetenskap.