Medlemskommunernas avgifter hölls nere trots ökad patientmängd

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts långsiktiga arbete för att förbättra ekonomin och produktiviteten ser ut att bära frukt. Trots ökad patientmängd har de sammanslagna kostnaderna för sjukvårdsdistriktets medlemskommuner inte stigit. Invånarna i Egentliga Finland kom också rekordsnabbt till den offentliga specialsjukvården.

Närmare 220 000 personer använde Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts tjänster år 2017. Det är 2,2 procent mer än året innan.

Man producerade en procent mer vårdperioder som sjukvårdsdistriktets medlemskommuner betalade för, än vad som var uppsatt som mål i budgeten. Mängden öppenvårdsbesök överskred budgeten med 3,6 procent. Trots ökningen betalade medlemskommunerna totalt 1,2 procent mindre för tjänsterna än vad man hade förberett sig för i sjukvårdsdistriktets budget. Medlemskommunernas fakturering underskreds alltså med sju miljoner euro. Det finns återigen variation mellan kommunerna, för vissa ökade avgiften medan den minskade för andra.

Invånarna i Egentliga Finland kom fortfarande till den offentliga specialsjukvården snabbare än invånare i någon annan del av landet. I slutet av året var väntetiden till vården Finlands kortaste, i medeltal 29 dygn. Motsvarande tal i Egentliga Finland har varit landets kortaste också under de två tidigare mätningarna.

Ekonomidirektör Arja Pesonen anser att sjukvårdsdistriktets långsiktiga arbete för att förbättra ekonomin och produktiviteten fortsättningsvis burit frukt.

– Resultaten av utvecklingsarbetet syns också i att distriktet höll sig till budgeten vad gäller personalkostnader, säger Pesonen.

Resultat: två miljoner överskott

Sjukvårdsdistriktets verksamhetskostnader växte med 4,9 procent från året innan till 709,5 miljoner euro. Av detta beror 3,7 procentenheter på flytten av psykiatrin från Åbo stad. Verksamhetskostnaderna uppgick till 1,2 procent mer än vad som var budgeterat.

Verksamhetsavkastningen växte från året innan med 2,9 procent och överskred budgeten med 8,8 miljoner euro (1,2 procent).  Inkomsternas tillväxt berodde helt och hållet på andra betalningar än medlemskommunernas avgifter. 

Man hade förberett sig på investeringar på 47,2 miljoner euro för året 2017 men av dessa användes endast 32,6 miljoner euro på grund av att projekt sköts upp och blev försenade. Därför förblev 14,6 miljoner euro oanvänt i budgeten.

Sjukvårdsdistriktet hade långvariga lån på 184,2 miljoner euro i slutet av år 2017. Självförsörjningsgraden bestod på samma nivå som år 2016 och var 33 procent. Bokslutet blev två miljoner euro överskott då målet var nollresultat.

Samkommunens styrelse beslöt 6.3.2018 att framföra till fullmäktige att Tyks-Sapa-affärsverkets överskott på 1,3 miljoner och sjukvårdsdistriktets överskott på 2,0 miljoner euro för år 2017 bokförs till balansräkningens över- och underskottskonto. Medlemskommunerna kommer också att få de uppgifter som behövs för att göra upp koncernbokslut och de uppgifter som bokslutsberäkningarna grundar sig på.

Bokslutet kan läsas på finska på internet > § 14 liite.