Hjarnan och psyket fascinerar forskaren

De aboensiska forskarna har något gemensamt – en passion för forskning och en förmåga att tillämpa nyaste teknologi. PET är en bildmetod som gjort det möjligt att kika in i hjärnan och se hur den fungerar, det kan sedan gälla beroendeproblematik eller MS-sjukdomen. Hjärnforskningen ligger i gränslandskapet mellan Åbo universitets intresseområden och patientvården vid Åbo universitetscentralsjukhus. Denna situation låter forskarna bedöma hurdan forskning gagnar patienterna bäst och att ta det nyaste kunnandet raskt i bruk.

– För ett par år sedan besökte jag Yale universitet och kunde följa med hur briljanta forskare utvecklade nya tekniker och tog dem i bruk med detsamma. Resultaten publiceras sedan i de främsta vetenskapstidskrifterna. Vi upplever liknande spetsteknologisk utveckling vid PET-centret i Åbo, och nu är det vi som tillämpar nya PET-undersökningsmetoder till patienternas bästa, berättar Laura Airas, professor i neuroimmunologi.

Biträdande professorn i neurologi och rörelsestörningar Valtteri Kaasinen berättar hur den nukleärmedicinska bildtekniken SPECT kan åstadkomma levande bilder, en sorts filmer, som visar hur hjärnan fungerar. Sådana funktionella bildmetoder visar bl.a. hur signalsubstanser som associeras med substansberoende genomgår förändringar i hjärnan. 

I fokus för den forskning som bedrivs av Juho Joutsa, biträdande professor i bildundersökningar av hjärnan vid Turku Brain and Mind Center, finns olika bild- och stimuleringstekniker av hjärnan. Han jobbar också som neurolog vid Åucs. I sin forskning utreder han ursprungen till symtomen vid hjärnsjukdomar och på basis av fynden söker han nya behandlingsmetoder.

Sjukdomarna i hjärnan och psyket ska ses som en helhet:

–Stimulering av hjärnan kan låta som science fiction, men metoden har använts med framgång för att behandla Parkinsons sjukdom, dystoni och depression. Dessa nya tekniker kan leda till nya vårdmetoder för många olika hjärnsjukdomar, anser Joutsa.

Nytt hopp för bättre behandling av fortskridande MS-sjukdom?

Laura Airas passion är att utveckla behandlingar som kunde hjälpa patienter med multipel skleros. För närvarande finns det över två miljoner människor som har MS. Airas sysselsätter sig med hybridarbete – dels jobbar hon med patientarbete vid Åucs, dels arbetar som forskare vid Finlands Akademi. Dessutom innehar hon professuren i neuroimmunologi vid Åbo universitet.

– Denna trippelkombination är mitt drömjobb. Som forskare håller jag mig ajour med vad som händer inom forskningen och vet exakt var spetsforskningen sker. Jag kommer åt den nyaste informationen och det bästa kunnandet ute i världen för våra patienters bästa. Då kan man med gott mod tillämpa nya vårdformer allt snabbare.

Airas vinnlägger sig om att garantera tillräckligt kunnande hos läkare som specialiserar sig i neurologi. 

– Vi har bl.a. en hel föreläsningsserie i neuroimmunologi som vi erbjuder till läkare i specialiseringstjänst i neurologi i hela Finland.

Airas forskar i MS-sjukdomen, där den progressiva fasen av sjukdomen är särskilt problematisk. I den fasen grasserar mekanismerna som skadar nervceller i centrala nervsystemet och några särskilt bra mediciner finns inte. Airas är särskilt intresserad av hjärnans egna inflammationsceller, mikrogliacellerna, och i denna fråga har PET-undersökningarna fört den neuroimmunologiska forskningen till en helt ny nivå. 

– Med hjälp av PET kan vi utreda var i hjärnan inflammationen grasserar i de olika faserna av MS-sjukdomen. Detta öppnar ett alldeles nytt fönster för forskningen för undersökning av patologiska förändringar i hjärnan. Det är faktiskt frågan om ett enormt framsteg för forskningen kring människans hjärnsjukdomar.

De stora läkemedelsbolagen utvecklar läkemedel som ska stävja framfarten av MS-sjukdomen.

– Nu har vi ett utomordentligt tillfälle att erbjuda vårt kunnande – vi har en metod som mäter vad ett nytt läkemedel åstadkommer i hjärnan. Sådan information kunde bidra till läkemedelsutvecklingen på ett alldeles nytt sätt.

Vi har en långsiktig önskan och plan att få fram biologiska markörer, proteiner och molekyler som kunde mängdbestämmas i blodcirkulationen och som skulle korrelera med fynden i PET-undersökningen. Om detta blir av, kunde bara ett blodprov ge information om hur MS-sjukdomen framskrider. Professor Airas anser att en sådan teknik kommer att vara i bruk inom kort.

Forskningshelheten hjärna och psyke

Det primära intresseområdet för Valtteri Kaasinens forskning är rörelsesjukdomarna, varav Parkinsons sjukdom är den vanligaste. Ett annat område som han forskar i är substansmissbruk. Man kunde tycka att det gäller två helt skilda områden, men faktum är att de är kopplade.

Det var en stor överraskning då det framgick att en del patienter som läkemedelsbehandlades för Parkinsons sjukdom utvecklade spelberoende. Nu vet man att såväl olika beroenden som Parkinsons sjukdom kopplas ihop i hjärnan av transmittorsubstansen dopamin. Därför passar Kaasinens två forskningsområden ihop som hand i handske. Hjärnans basalknutor och dopaminomsättningen är involverade i såväl Parkinsons sjukdom som i missbruksbeteende.

– Mitt skötebarn vad gäller forskningsmålsättningen är att förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom. Faktum är att andelen feldiagnoser är inte mindre än 10–25 procent för patienter med färska symtom. Dessa patienter upplever onödig ängslan och får fel vård.

Inte endast förbättrad diagnostik utan också snabbare diagnostik står på målsättningslistan. För närvarande görs diagnosen i ett skede där patienten har motoriska symtom, muskelstyvhet och skakningar. Men i det skedet har redan 50 procent av dopaminnervcellerna gått förlorade.

– Om vi hade tillgång till läkemedel som skyddar nervsystemet, s.k. neuroprotektiva läkemedel som förresten är föremål för ivrigt utvecklingsarbete, skulle det vara nödvändigt att identifiera de patienter som har tecken på annalkande sjukdom.

– Åbo är ett av de centrala forskningscentren inom denna vetenskap, och vårt internationella rykte är gott.

Forskning i gränsområdet mellan psykologi och neurologi

Juho Joutsa är särskilt intresserad av vad som sker medicinskt i gränsområdet mellan neurologi och psykiatri. Beroendesjukdomarna ett exempel på sådant gränsområdesfenomen. Trots att dopamin är den centrala faktorn för uppkomsten av substansberoende, har inget läkemedel som riktar sig mot dopaminsystemet visat sig användbart för behandlingen av beroendesjukdomar.

– Våra allra färskaste forskningsresultat tyder på att de viktigaste terapeutiska målområdena ingalunda är i dopaminsystemet utan finns på annat håll i hjärnan.

Modern medicinsk bildteknik kan åskådliggöra unik information om var i hjärnan den "skyldige" lurar. Terapeutisk hjärnstimulering kan sedan riktas mot detta område i hjärnan.

– Om denna metod visar sig fungera, kommer vi att få tillgång till en otrolig metod med tänkbara tillämpningar i en hel rad hjärnsjukdomar.

– Patientarbete och forskning matchar fullständigt. För en forskare är upplägget egentligen idealiskt. Då jag arbetar kliniskt med patientarbete, inser jag vad som är viktigt, och genom min relation till universitetet är jag i ett läge där jag kan utreda viktiga kliniska frågor.

Hjärnsjukdomarna kostar mycket

Vid Turku Brain and Mind Center forskar man i neurologi och psykiatri. Turku Brain and Mind Center är en gemensam forskningsenhet för Åbo universitet och Åbo Akademi och utgör också den lokala representanten för det nationella neurocentret. 

– Hjärnsjukdomar berör direkt eller indirekt så gott som alla finländare. Dessa sjukdomar kostade Finland år 2010 ca nio miljarder euro, för att inte tala om det stora mänskliga lidande som de medför, berättar Risto O. Roine. Han har varit chef för kliniska neurovetenskaper vid Åbo universitet, professor i neurologi vid Åbo universitet t.o.m. årsskiftet och är en av grundarna av det nationella neurocentret.

De nyaste rönen talar för att det finns effektiv förebyggande behandling för minnessjukdomar, och dessutom är terapier som påverkar själva sjukdomsförloppet på kommande.

– Åbo ligger i bräschen för klinisk och nationell läkemedelsutveckling i hela Finland. Detta medför inte endast allt bättre hälsa för hjärnan utan också stora inbesparingar kan bli möjliga. Jag uppfattar det nationella neurocentret som en betydande orsak till att hjärnforskningen gjort så stora framsteg i Åbo. 

Roine poängterar att hjärnhälsan och den mentala hälsan hör ihop.

– Sakkunniga inom hjärnhälsa och mental hälsa har den gemensamma uppfattningen att Finland behöver ett nationellt program för hjärnhälsan.

Åboregionen har vissa styrkor som gagnar hjärnhälsan: avancerad bildteknik för undersökning av hjärnan, högklassig klinisk forskning och innovationer. I Åbo verkar också ett aktivt Hälsocampus där flera företag arbetar inom neuroområdet.

– Vi hör till stora internationella nätverk t.ex. inom områdena hjärnskador, neuroimmunologi och blodcirkulationsstörningar i hjärnan, sammanfattar Roine. 

Text: Sini Silván

Bild: Mikael Soininen

Åbo universitetscentralsjukhus och medicinska fakulteten vid Åbo universitet och det omgivande campusområdet är ett koncentrat av spetskunnande, där forskning och högkvalitativ, forskningsbaserad sjukvård bildar en sömlös enhet. Inom dessa organisationer pågår för närvarande mer än ett tusen forskningsprojekt som sysselsätter c. 1500 forskare. Ungefär 200 000 patienter får vård på Åucs varje år. Mer än 1,2 miljoner patienter besöker på öppenvården och antalet vårddygn på bäddavdelningen stiger upp till närmare 300 000. Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukhusdistrikt är en del av Hälsocampus Åbo kunskapsklustret, som omfattar Åbo Akademi, Turku AMK, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Oy.