Hoppa till huvudinnehåll

Pressmeddelande Published on 14.2.2022 15.51

Hela Egentliga Finland går in för bättre vård i livets slutskede

Nyckelord:

Hela Egentliga Finland går in för bättre vård i livets slutskede

God vård i livets slutskede förutsätter mera hemvård av sjukhuskvalitet, kunnande i palliativ vård och tillräckligt med vårdplatser för högspecialiserad sjukvård. 

Händer som håller en telefon med en bild av en baby, i bakgrunden en leende senior kvinna.

För närvarande finns det stora skillnader mellan kommunerna vad gäller tillgången på vårdservice i livets slutskede och på terminalvård. Detta framkom klart och tydligt i en riksomfattande utredning som gjorts av social- och hälsovårdsministeriet.

– Egentliga Finland utgör inget undantag i detta hänseende. Terminalvård på primärvårdsnivå finns att tillgå i alla kommuner, men då det gäller högspecialiserad vård finns det brister och regional ojämlikhet. Hemsjukhusverksamhet som uppfyller kriterierna för högspecialiserad sjukvård finns att få endast i Åbo och bäddplatser på denna vårdnivå finns endast i Åbo, Salo och Nystad, berättar Outi Hirvonen som är överläkare vid centret för palliativ vård vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). 

I början av detta år inleddes ett projekt som ska korrigera dessa brister.

– Social- och hälsovårdsministeriet finansierar projektet som syftar till att överföra högspecialiserade sjukvårdstjänster hem till patienten eller till patientens vårdplats och till att öka personalens know-how inom hela ÅUCS specialansvarsområde. Projektet har startat inte endast inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt utan också i Satakunta sjukvårdsdistrikt och Österbottens välfärdssamkommun, berättar Hirvonen som utsetts till projektchef. 

Hemsjukhusens verksamhet förstärks

Ett av målen för projektet är att utveckla hemsjukhusverksamheten. Hemsjukhus innebär att patienten får vård hemma av samma nivå som på sjukhus – något som ökar patientens förutsättningar att vårdas hemma, också under det terminala vårdskedet.

Med stöd av hemsjukhuset kan patienten bo hemma med eller ibland också utan anhörigstöd, kanske inte nödvändigtvis ända till livets slut men i alla fall så länge som möjligt. Detta är också ofta personens önskan, berättar projektledare Satu Laine som lett den palliativa vården inom Åbo stad. I Åbo erbjuds högspecialiserad terminalvård av stadssjukhusets stödavdelning för terminalvård, av den palliativa avdelningen vid Karinahemmet och av hemterminavården.

I Egentliga Finland finns det gott om välfungerande hemsjukhusservice men en del av regionens mindre kommuner saknar hemsjukhus helt. I situationer där krävande symtomlindring behövs skulle det behövas ett utbildat vårdteam som kunde stöda den palliativa våden och terminalvården. Inom ramen för projektet ska denna modell utvecklas vidare.

ÅUCS centrum för palliativ vård fungerar som kompetenscentrum som erbjuder utbildning och konsultationsstöd för yrkesverksamma personer inom sjukvården. 

– Svåra symtom eller krävande familjesituationer kan motivera behov av högspecialiserad terminalvård. Vårt mål är ändå att utveckla vården på primärnivå så att om en person bor exempelvis i ett privat vårdhem, skulle hen inte behöva transporteras till sjukhus utan hen skulle få bo kvar i sitt hem, beskriver Outi Hirvonen.

Konsultationsstöd till sängkanten

Teamet som erbjuder mobila konsultationstjänster rekryterar som bäst. Teamet som ingått i projektet består av två sjukskötare och en läkare. De kan exempelvis ordna ett besök till vårdenheten där patienten som behöver terminalvård befinner sig och där ge konsultationshjälp åt den vårdande läkaren och sjukskötaren. Projektchef Outi Hirvonen framhäver också att digitala kommunikationsmedel är i användning.

Servicen är kommungränsöverskridande och förebådar välfärdsområdesreformen som tar vid i början av år 2023. I framtiden borde exempelvis all högspecialiserad terminalvård vara tillgänglig för alla invånare i området, oberoende av hemkommun.

–Vårt viktigaste mål är att få till stånd välfungerande nätverk och samarbetsformer under innevarande år, så att vi har god beredskap då välfärdsområdet tar vid, säger Satu Laine.

–Lyckligtvis finns det gott om ivrigt folk i kommunerna som utvecklat den palliativa vården och terminalvården under de senaste åren, tillägger Hirvonen.

Utbildning för proffsen

Kompetenspasset för vård i livets slutskede är bekant för mången vårdproffs. Det gäller en utbildning som betingar en studiepoäng och som är tillgänglig för alla. Den finns på Institutet för hälsa och välfärds (THL:s) webbsidor.

Ännu i år kommer det att utges ytterligare alternativ till fortsättningsutbildning för yrkesverksamma personer inom vården.

–Vi testar Teams som utbildningsplattform för arbetstagarna inom Åbo välfärdstjänster ännu i vår. Eftersom döden är ett känsligt tema, väntar jag med intresse och till och med lite spänning på hurdan responsen kring denna form av distansutbildning kommer att bli. En fördel är att antalet deltagare i utbildningen kommer att vara stor, säger Laine.

På hösten ska det bli utbildning för dem som jobbar inom social- och hälsovård i kommunerna i Egentliga Finland och som är intresserade av palliativ vård och terminalvård.

Mer information:

Utveckling och kvalitetsförbättring av de palliativa vårdtjänsterna inom ÅUCS specialansvarsområde; SHM projekt åren 2021–2023.

Palliativ vård och terminalvård: Palliatiivinen talo, Terveyskylä (på finska)


Teksti: Suvi Vainio

Kuva: Pixabay