Hälsa genom forskning: Kirurgin vid Åucs Orto utnyttjar forskningsresultat

Där forskning sker på hög nivå, är också vården på hög nivå. Och då patienterna väljer sjukhuset där de vill få sin behandling, resonerar de på samma sätt. Åucs Orto är ett kompetenscentrum för sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. De nyaste forskningsrönen som publicerats denna vår intresserar också bl.a. tillverkare av ledproteser i olika delar av världen.

– Målet för allt vi gör ska vara nytta för patienten. Hälsonyttan är ledstjärnan för det bästa sättet att arbeta, säger docent Ville Äärimaa, överläkare för Åucs Orto och ledare för verksamhetsområdet Stöd- och rörelseorganens sjukdomar i Åucs.

Detta verksamhetsområde omfattar en enorm volym av Åucs totala verksamhet.  Patientströmmarna är strida – antalet operationer uppgår till 8 000 per år och av dessa är 2 500 ledprotesoperationer. Dessutom görs ca 60 000 polikliniska patientbesök. Alltid då man utvecklar vårdeffektiviteten är varje patient särskilt intressant. Patienterna ifyller en enkät som mäter den sjukdomsspecifika livskvaliteten före och efter en behandling. Denna sorts vardagseffektivitetsmätning tillåter exempelvis uträkning av kommunspecifika resultat inom sjukvårdsdistriktet och uppföljning i realtid av hur väl man lyckats i vården av patienter som ledprotesopererats.

Det väsentliga måttet för resultatet i ledproteskirurgi är operationseffektiviteten.   Detta betyder att nyttan måste vara garanterad och kunna skönjas för varje enskild patient. Inom kirurgin är rätt tidpunkt en kritisk faktor. Om operationen görs då symtomen är lindriga, kan det mycket väl hända att ledprotesen inte känns bra. Men om operationens tidpunkt är rätt, är patienterna mycket nöjda.

– Jag har arbetat som ledproteskirurg i 20 år, ledproteskirurgi är min egen grej inom klinisk medicin. Samtidigt jobbar ja som t.f. professor vid Åbo universitet.  En av styrkorna för Åucs Orto är att inkludera en forskningsdimension i det praktiska arbetet, berättar Keijo Mäkelä, t.f. professor i ortopedi och reumatologi och chef för forskningsenheten inom verksamhetsområdet Stöd- och rörelseorganens sjukdomar. 

Gällande patientvården inom Åucs Orto är kontinuerlig, jämförande klinisk forskning helt väsentlig. Professor Mäkeläs eget kompetens- och intresseområde är kvalitetsregistret.  

– Tack vare kvalitetsregistret vet vi hur man når framgång inom ledproteskirurgin och vad allt tillgången till registerdata har påverkat, säger han. Bland forskningsresultaten efter djupdykningar i registerdatat finns "den nordiska paradoxen": då användningen av nya implantat gjorda av titan blev vanligare, ökade risken för reoperationer, helt överraskande. Med hjälp av registerdata kunde vårdpraxis justeras och nu används rätt implantat hos rätt patient.  

– Vi har kommit till att avgörande är tiden genast efter operationen. Dessa titanimplantat fäster sig i skelettet genom att förbenas med det. Då är det viktigt att protesledskomponenterna inplaceras på ett sådant sätt att de inte kommer åt att glida efter operationen, vilket kunde leda till benbrott i den sköra vävnaden. När benvävnaden sedan bildas finns det inget som har makt att lösgöra den starka fogen mellan titanmaterialet och benvävnaden. Implantatet håller sedan i decennier, men det är alltså tiderna strax efter operationen som är kritisk, förklarar Mäkelä.

Han är ordförande för det finska kvalitetsregistrets sakkunniggrupp och för det nordiska ledprotesregistret.

Forskningsenheten som är gemensam för Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus utvecklar kontinuerligt allt bättre metoder.  Biomaterialforskningen är ett gott exempel: bioglas kunde i framtiden utgöra ett användbart fyllningsmaterial för ben. Forskarna hyser särskilt stort intresse för att förbättra ledproteskirurgin genom att utnyttja modern teknik och implantat som producerats med 3D-printerteknik. Dessutom är intresset stort för betydelsen av stamceller för läkningsprocessen i benvävnaden och för PET-bildtekniken.

Inga långa väntetider till Åucs Orto

Vår stora grupp av ortopeder har såväl en gedigen erfarenhet som mycket hög kunskapsnivå. Samtidigt utbildar vi kommande ortopedgenerationer.  Forskningsnivån är hög och så gott som alla på kliniken sysslar med forskning. Och eftersom vi uppföljer, rapporterar och diskuterar öppet och kontinuerligt, bibehålls den höga standarden, säger Äärimaa.

Han påminner också om att patienternas alltid så viktiga väntetider är mycket resonliga. När en patient kommer för bedömning till Åucs Orto, får hen vanligtvis på samma gång veta operationsdatum. 

Viktiga resultat om kvinnliga patienter

Emeritusprofessorn i ortopedi och traumatologi Hannu Aro är mycket ivrig. Den ledande amerikanska tidskriften Journal of Bone and Joint Surgery har nämligen precis publicerat resultaten av en mångårig och unik uppföljningsstudie som Aro har lett. I forskningsprojektet har Finlands Akademi och internationella implantat- och läkemedelsföretag deltagit. 

– Forskningen gäller en kritisk patientgrupp, nämligen höftledsopererade kvinnor efter klimakteriet, det vill säga i åldern 60–75 år. Detta är den största patientgruppen som behöver höftledsprotes. Vår forskningsserie är såtillvida fantastisk att vår forskningsenhet är den enda i världen som koncentrerat sig uttryckligen på denna grupp av patienter.

– Frågan som vi velat få svar på är: Hur påverkar benvävnadens kvalitet läkningsprocessen? Det gäller en uppföljningsstudie med patienter som efter klimakteriet fått en cementerad höftledsprotes inopererad.

Kvinnans skelett brukar försvagas snabbt efter klimakteriet. I tre patientserier har vi undersökt denna patientgrupp och uppföljt hur väl cementerade höftledsproteser hålls på plats, fäster sig och kvarhålls i skör benvävnad. Resultaten visar att i mjukare benvävnad sker protesmigration, det vill säga under återhämtningen efter operationen rör protesen en aning på sig medan den fäster sig. En överraskning var att vanlig bentäthetsmätning inte identifierade låg bentäthet. Den låga bentätheten framkom endast i datortomografiundersökning.

– Forskningsresultaten är så uppseendeväckande att företag i Britannien och USA hyser ett intresse för att utreda hur man bäst kunde gå vidare i utredningarna.  Det räcker nämligen inte med att endast implantera en ledprotes – frågan lyder om man inte också samtidigt borde sköta om benvävnaden.  Nya läkemedelsmolekyler håller på att utvecklas för detta ändamål, säger Aro.

Det är typiskt att patienten mycket snart efter ledprotesoperationen börjar gå och belastar den opererade armen eller benet med full vikt. Men om skelettet är skört, förskjuts protesskaftet och är inom kort inte längre i den position som det var efter operationen.  Graden av förskjutning (förvridning och inklämning) är mycket liten, och kräver radiostereometrisk analys för att kunna mätas.

Trots detta visar den senaste analysen att denna protesförskjutning (migration) också påverkar hur patienten återhämtar sig. Skillnaden är särskilt tydlig beträffande spontangångshastigheten. Under fem års uppföljning hade alla patienter återhämtat sig, berättar Aro, men erfarenheterna under de första månaderna efter operationen kan återspeglas under en lång tid i patientens subjektiva upplevelse av operationsresultatet.

– Detta är verkligen en stor fråga och den kommer att påverka praxisen hos oss.

– En höftoperation ska göras en gång men bara en gång, beskriver Aro. En reoperation motsvarar aldrig detsamma som då operationen lyckas på första gången. Därför är denna undersökning så viktig.

Aro framhäver att en höftledsoperation ska utgöra "ett paket" som vid sidan om implantatet inkluderar alla andra medel, också läkemedel, som upprätthåller skeletthälsan.

Det ligger i patienternas intresse av man i Åbo gjort det möjligt för patienterna att ingå fritt i ledprotesregistret som tillåter jämförelser mellan sjukhusen. Exempelvis berättar det något om den tekniska skickligheten vid ett sjukhus om tidiga reoperationer behövs. Registret finns här: www.thl.fi/far.

Text: Sini Silvan

Bild: Mikael Soininen

Åbo universitetscentralsjukhus och medicinska fakulteten vid Åbo universitet och det omgivande campusområdet är ett koncentrat av spetskunnande, där forskning och högkvalitativ, forskningsbaserad sjukvård bildar en sömlös enhet. Inom dessa organisationer pågår för närvarande mer än ett tusen forskningsprojekt som sysselsätter c. 1500 forskare. Ungefär 200 000 patienter får vård på Åucs varje år. Mer än 1,2 miljoner patienter besöker på öppenvården och antalet vårddygn på bäddavdelningen stiger upp till närmare 300 000. Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukhusdistrikt är en del av Hälsocampus Åbo kunskapsklustret, som omfattar Åbo Akademi, Turku AMK, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Oy.