Geriatrisk teammodell som förbättrar servicekedjan för äldre integreras med verksamheten vid Åucs Akuten

Ett geriatriskt team ska integreras i verksamheten vid Åucs Akuten för omedelbara utvärdering av äldre jourpatienters välbefinnande. Då blir patientens hjälpbehov, utöver det akuta, kartlagt och servicekedjan bibehålls obruten och smidig. I ett senare skede kunde modellen måhända utnyttjas också inom andra enheter för brådskande service inom Egentliga Finland.

Pilotprojektet under benämningen Geriatrisk kunnande vid akuta situationer vill särskilt komma åt roten till att äldre patienter uppsöker jouren. Det geriatriska teamet som ska integreras med det övriga jourarbetet gör en utvärdering av den äldres helhetsvälbefinnande och bedömer om ytterligare utredningar, vård och service behövs sedan det akuta behovet avklarats. Om så är fallet, fortsätter servicekedjan obruten på ett naturligt sätt i patientens hemkommun i Egentliga Finland.

Ledaren för projektet Modell för servicekedjor och helheter, som förvaltas av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt inom ramen för social- och hälsovårdsreformen, Susanna Laivoranta-Nyman och VD:n för Åucs Akuten Sirpa Rantanen berättar att det länge eftertraktade pilotprojektet har fått grönt ljus av ledningen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, av styrgruppen för social- och hälsovårdsreformens projektportfölj och av SHM. Verksamheten kör i gång tidigt nästa höst. Som bäst pågår rekryteringen av två geriatriker och fyra geriatriska skötare för pilotprojektet.

– Kartläggningen en av rotorsakerna – som kunde vara oändamålsenlig läkemedelsbehandling, tidig demens eller bristfällig näring – och åtgärdande av dem är viktigt med tanke på rätt service i rätt tid för den åldrande patienten. Vad som här behövs är god dialog mellan de olika aktörerna i servicekedjan och förbättring av informationsutbytet bland olika aktörer, inte minst mellan jouren och kommunernas basservice, säger Laivoranta-Nyman.

– Målsättningen är att skapa ett akutvårdsprotokoll för äldre som leder till undersökning och behandling av jämnare kvalitet och att förbättra den äldre patientens hemskrivningsprocess så att basservicen fungerar, fortsätter Rantanen.

Idén om ett pilotprojekt vaknade snabbt bland många av experterna i den omfattande pilotprojektgruppen

Ett omfattande projektteam med experter från primärservicen och från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kom snabbt på en form av intervention där utredningen av den ”socialmedicinska kris” som hotar en åldrande medborgare kunde börja och detta uttryckligen ur klientens utgångspunkt: Utför den geriatriska utvärderingen redan på akuten! Detta var utgångspunkten för projektutvecklingen.

– På längre sikt borde nyttan med detta bli att en seniormedborgares brister i funktionsförmågan, dolda sjukdomar och liknande begränsningar skulle identifieras och åtgärdas och att vederbörande skulle få handledning i hur hen kunde förbättra sin funktionsförmåga själv, på egen hand, säger Kirsi Kiviniemi, ledare för utvärderingsarbetet inom projektgruppen. Hon har jobbat länge som chef för boendetjänsterna inom Åbo stads enhet för äldreservicen och numera som ordförande för arbetsgruppen för Rehabiliterings-, vård- och omsorgstjänster för äldre inom Egentliga Finlands organiseringsarbete för social- och hälsoreformen.

Då en äldre operson får stöd, handledning och vård eller annan service av rätt sort i rättan tid är det befogat att anta att hen åldras i ett bättre funktionellt tillstånd och kan leva ett mera fullvärdigt liv.

– Slutligen förenklas också servicestrukturen för de nödvändiga seniortjänsterna, något som ju är en målsättning inom landskapet, tillägger Kiviniemi.

Initialt sätter vi i gång med de medel som vi har tillgång till nu, men förhoppningen är att Vägkartan för distanstjänster, som är ett av de digitala projekten inom social- och hälsovårdsreformen, kunde komma med draghjälp – exempelvis behövs en lämplig elektronisk metod för aktivering av primärvården direkt från jourenheterna.

– Då detta förverkligas går det inte tid åt för berörda vårdare att söka reda på varandra per telefon; den äldres servicekedja skulle fortsätta friktionsfritt från akuten till primärservicen. Numera är ju risken för kommunikationsbrott allt större och de äldre kan kanske inte själva sörja för sin egen servicehelhet eller koordinera den, påpekar Susanna Laivoranta-Nyman.

– Det aktuella pilotprojektet innebär ett steg framåt på vägen mot smidiga och friktionsfria servicekedjor. Det har varit en sann glädje att märka hur en fruktbar dialog mellan olika involverade parter fört oss närmare ett gemensamt språk och gemensam förståelse både vad gäller nuläget och framtidens målsättningar.

Efter pilotprojektet som ska köras vid Åucs Akuten förväntar sig gruppen att handlingsförfarandet blir sådant att samma modell kunde tillämpas, åtminstone delvis, också på andra akut- och jourenheter inom Egentliga Finland.