Diskussionen öppnas på nationell nivå: Hur främja hälsovårdens miljöansvar?

Man har räknat ut att hälsovårdens andel av koldioxidavtrycket i Finland är 4,5 procent. De höga hygienkraven inom hälsovården gör att hälsovården konsumerar ansenliga mängder materiel och att avfallsmängderna blir stora. Det är ofrånkomligt att enbart konsumtionen av engångshandskar och näs-munskydd blir hög. Dessutom leder en hög konsumtion av vatten och energi till betydande miljöeffekter.

Ett seminarium ordandes i mitten av oktober kring hälsovårdsbranschens miljöansvar. Seminariet var startskottet för diskussionen på nationell nivå gällande frågor om vad hälsovården kan och vad den borde göra för att skydda miljön. Detta torde ha varit den första gången då experterna inom området samlades i stor omfattning kring detta ämne.

Nästan 40 centrala aktörer inom hälso- och miljövård deltog i diskussionen på webinariet. Diskussionsmötet ordnades av Institutet för hälsa och välfärd THL, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Föreningen för Finlands sjukhusteknik (Suomen Sairaalatekniikan yhdistys) och lockade experter bl.a. från sjukhusdistrikten, ministerier och en del kommuner.

Föredragen behandlade frågan hur utveckla miljöansvaret och frågade bl.a. om det överhuvudtaget är möjligt att uppställa mål för koldioxidneuralitet för den offentliga hälsovården på nationell nivå.

Det förefaller som om de professionella aktörerna som är insatta i dessa frågor hade en gemensam uppfattning att hälsovården har ett särskilt ansvar för vår miljö och för den pågående klimatförändringen. På seminariet konstaterades att social- och hälsovårdssektorn själv kunde stävja miljöskador och klimatuppvärmningen. Detta skulle dock förutsätta inte endast att alla organisationer väljer och satsar på sådana alternativ som främjar en hållbar utveckling, utan också att man i samarbete och på nationell nivå kommer överens om verksamhetsramarna.

Välfärdsområdena visar vägen mot hållbar utveckling

Om ett drygt år, d.v.s. från och med början av år 2023, inleder välfärdsområdena sitt arbete och välfärdsområdenas ekonomi kommer att utgöra en signifikativ del av den offentliga ekonomin. Givetvis rådde det rådde höga förväntningar på att välfärdsområdena arbetar med samhällsansvar och främjar en hållbar utveckling. Webinariet kom till att de blivande välfärdsområdena kunde ha bättre möjligheter att svara på de miljömässiga målsättningarna för social- och hälsovårdssektorn än vad som är fallet för den nuvarande förvaltningsmodellen.

Vem ska styra arbetet i stort?

För närvarande finns ingen nationell styrning för utvecklingen av social- och hälsovårdssektorns miljöansvar. Långsiktiga målsättning för koldioxidneutralitet har uppställts på nationell nivå och delvis också regionalt, men något åtgärdsprogram som skulle gälla hälsovården har inte tillsvidare uppgjorts.

Detta arbete ligger på lokalt ansvar och därför varierar praxisen. En enkät som gjordes på hösten 2020 bland ledningen för sjukvårdsdistrikten och social- och hälsovårdsförvaltningen i våra större stöder visade att intresset för miljöansvarsfrågor varierar kraftigt. På grund av vardagsbrådskan med kundarbete har de olika aktörerna rätt varierande förutsättningar att utföra praktiskt miljöansvarsarbete och uppgöra utvecklingsplaner. Seminariet i oktober uttryckte en önskan att ministerierna tog en styrande roll i att befrämja miljöansvaret inom hälsovården.

Experterna som deltog i diskussionen framhävde alldeles särskilt att processerna ska utvecklas uttryckligen i samarbete. För att nå ett allt miljövänligare sätt att agera bör ett miljöansvarigt tänkesätt fås att gro på många håll samtidigt: Man kunde börja med satsningar på utbildning och med att uppmärksamma läget i vardagens arbetsmiljö – har exempelvis återvinning omfattats inte endast mentalt utan har det också gjorts möjligt i praktiken? Målsättningarna för miljöansvarsfrågorna bör förankras i målsättningar som fastställts av organisationen och i målsättningar som arbetsteamen omfattar i sitt vardagliga värv.

Experterna konstaterade att främjandet av miljöansvarsfrågor måste grunda sig på faktabaserade beslut. Utredningar har i viss grad publicerats, men en helhetsbild saknas. Dessutom konstaterade man att ökat utvecklingsarbete och samarbete förutsätter finansiella lösningar.

Väl genomtänkta processer och anskaffningar gynnar miljön

Ett centralt sätt att stävja negativa miljöeffekter är att utveckla serviceprocesserna inom hälsovården i en mer effektiv och verkningsfull riktning. Förebyggande av sjukdomar är också en sorts miljöarbete. Detta gäller såväl självproducerade tjänster som köptjänster. Också en så hög utnyttjandegrad av utrymmen och apparater som möjligt, långa livscykler och återvinning är funktioner som främjar social- och hälsovårdens miljöansvar.

Anskaffningar som planerats ansvarigt kan minska t.ex. mängden emballage, svinn och engångsmaterial. I längden inverkar detta på hela branschen. Det är alltså ingalunda oviktigt hurdana anskaffning de stora aktörerna gör. 

Följande experter talade vid webinaret Hur utveckla miljöansvar och koldioxidneuralitet inom hälsovården i Finland (15.10.2021): 

• Jaana Halonen, direktör för forskningsprogram 4 vid Institutet för hälsa och välfärd THL och Päivi Meriläinen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd THL
  
• Jani Valkama, specialplanerare, HUS Miljöcentral, representant utför miljösektionen vid Föreningen för Finlands sjukhusteknik
  
• Leena Setälä, direktör för hållbar utveckling, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
  
• Tuija Stambej, specialplanerare, HUS Miljöcentral
  
• Jenni Rovio, sakkunnig i hållbara och innovativa anskaffningar, Motiva
  
• Heikki Sorasahi, specialsakkunnig, Miljöministeriet