Den nyaste forskningen anpassas till vården av fästingburna sjukdomar på Åucs

Endast en procent eller under en procent av fästingarna bär viruset fästingburen encefalit. Foto: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, arkiv.

Angående neuroborrelios finns det en aktuell forskning vid Åbo universitet och Åucs där man jämför effekten av intravenös antibiotika med tablettformad antibiotika. Rekryteringen av patienter har avslutats och uppföljningen pågår till slutet av året. I början av nästa år kan man analysera resultaten.

Också på övriga håll i världen, till exempel i Norge, har man forskat i saken och där konstaterades att intravenös och tablettformad antibiotika fungerar lika bra.

– Vi ville ändå göra vår egen forskning här hos oss eftersom neuroborrelios behandlats främst med intravenös antibiotika i Finland hittills. Det vore lättare för både patienten och hälsovården ifall man kunde ersätta den intravenösa antibiotikan med tablettformad antibiotika, säger överläkare Jarmo Oksi, direktör för ansvarsområdet Åucs Infektionssjukdomar.

Det ser ut som att vårdformerna fungerar lika bra men svaret får man först i den slutliga analysen.

God vård mot borrelios

– Ett vaccin mot borrelios vore mycket välkommet, säger överläkare Jarmo Oksi, direktör för ansvarsområdet Åucs Infektionssjukdomar. Foto: Nadine Karell. 

I Finland insjuknar uppskattningsvis 8000 människor per år i borrelios. Till och med 80 eller 90 procent av borreliossjukdomarna är tidiga tecken på huden, alltså en rodnad som så att säga "vandrar" på huden. Dessa konstateras vanligtvis inom öppenhälsovården. Behandlingen påbörjas också där och i dessa fall skickas inte patienten till specialsjukvård.

– Ifall man däremot misstänker spridd borrelios, antingen neuroborrelios eller ledborrelios, skickas patienten vanligtvis för närmare undersökningar till ett centralsjukhus, eller i vårt fall till universitetscentralsjukhusets infektionspoliklinik, där man kan ta fler prov, säger Oksi.

Forskare över hela världen har redan länge sökt ett vaccin mot borrelios. I USA fanns det redan ett vaccin på marknaden, men det drogs tillbaka på grund av misstankar om biverkningar. I den europeiska utvecklingen av ett vaccin har det funnits flera utmaningar och ett sådant är inte på kommande inom den närmaste tiden.

– Ett vaccin mot borrelios vore mycket välkommet av läkare och efterfrågan skulle säkert också vara ganska stor bland befolkningen, tror Oksi.

Prov från ryggmärgsvätskan – viktigt för diagnostiseringen

Ifall man misstänker ledborrelios, tas ett prov från ledvätskan och om man misstänker neuroborrelios, behövs ett prov från ryggmärgsvätskan, för att en klar diagnos ska kunna ställas.

– Majoriteten av fallen spridd borrelios, cirka 80 procent, är typiska neuroborreliosfall, till vilka hör hjärnhinneinflammation med lindriga symtom och utdragen hjärnhinneinflammation till vilken hör inflammation av nervrötterna. Detta förorsakar nervsmärta i armar och ben som mitt i allt kan byta sida eller nivå, till exempel från övre extremitet till nedre extremitet eller tvärtom, förklarar Oksi.

Till hjärnhinneinflammation eller inflammation i nervrötterna kan ibland höra ansiktsförlamning eller annan störning i hjärnnerv.

Åbo universitet har deltagit i utvecklandet av ett nytt snabbtest. Testet togs i bruk på Åucs för cirka en månad sedan.

– Det är ett test som tas från ryggmärgsvätskan och som avsevärt försnabbar den diagnostiska processen av neuroborrelios. Därmed kan man allt snabbare inleda patientens vård.

Symtomen kan pågå länge

Antibiotikabehandlingen mot spridd borrelios är cirka 3–4 veckor lång. Det finns ingen bevisad nytta av längre antibiotikabehandlingar.

Jarmo Oksi betonar att symtomen ofta fortsätter en tid fastän bakterierna är utplånade.

– Människans immunologiska system är såpass komplicerat att organsystemet kan ha symtom också efter infektionen.

Vanligtvis har cirka 20 procent av patienterna symtom som kommer och går i vågor efter antibiotikabehandlingen. Dessa lugnar oftast ner sig inom cirka två månader. Cirka en procent av patienterna får trots allt mycket långvariga symtom.

Effektivt vaccin mot TBE

Mot TBE eller fästingburen encefalit finns ett vaccin och finländarna har börjat ta det allt flitigare, frivilligt och på egen bekostnad, under de senaste åren. Därtill har områdena där invånarna får gratis TBE-vaccin ökat. De nyaste områdena är Kemis södra stadsdelar, Kotka skärgård, vissa stadsdelar i Villmanstrand och inloppet till Brahestad. För två år sedan slöt sig Pargas stad och Simo till dessa områden.

Endast en procent eller under en procent av fästingarna bär viruset fästingburen encefalit.

Det finns ingen egentlig behandling som biter på viruset. Fästingburen encefalit behandlas oftast på sjukhus genom att hålla patientens vitala funktioner under uppsikt och hålla patientens vätskenivå i balans.

– Vi kommer knappast att under den närmaste framtiden hitta en specifik behandling mot viruset eller mot den immunologiska reaktion som viruset utlöser. Men i princip kan en sådan behandling någon gång bli verklighet. Det finns en stor del av virussjukdomar mot vilka det tills vidare inte finns någon specifik behandling, säger Oksi.

Fästingburen encefalit är trots allt ganska ovanlig: i Finland har 40–80 människor per år insjuknat i virussjukdomen under de senaste åren, alltså är den hundra gånger mer ovanlig än till exempel borrelios.

Text: Nadine Karell