Coronaviruspandemins första veckor har medfört en resultatavvikelse på 130 miljoner euro för universitetssjukvårdsdistrikten

Coronakrisen och ‑beredskapen samt tilläggsskyldigheterna och ‑ansvaren som de rådande exceptionella omständigheterna, införandet av beredskapslagen och de allmänna begränsningarna inom samhället har orsakat och orsakar fortfarande, har inneburit betydande minskningar i intäkterna för rikets fem universitetssjukvårdsdistrikt, samtidigt som kostnaderna stigit eller stiger. Intäkterna för rikets fem universitetssjukvårdsdistrikt under det första kvartalet i år är cirka 120 miljoner euro mindre än budgeterat, trots att koronapandemin inte hade några effekter ännu i januari-februari.

De exceptionella omständigheterna på grund av coronaviruspandemin och ‑beredskapen har lett till ett helhetsinkomstbortfall på 20 miljoner euro per vecka för universitetssjukvårdsdistrikten under de första veckorna av pandemin. Intäktsglappet från januari till april för våra universitetssjukvårdsdistrikt ligger redan kring sju procent jämfört med årets budget, då beredskapen för koronapandemin upprätthållits. Resultatet för januari till april för universitetssjukvårdsdistrikten uppvisar en avvikelse på 130 miljoner euro i förhållande till budgeten för år 2020.

Universitetssjukvårdsdistriktens ekonomiska situation måste ses som mycket allvarlig. De ekonomiska förlusterna är en följd av att man måst avbryta behandlingar för att bereda plats för coronapatienterna. Dessutom har patienter själva avbokat redan schemalagda undersöknings- och behandlingsbesök, förmodligen på grund av rädsla för coronapandemin. Organisationerna har inte kunnat reagera och förbereda sig på alla avbokningar som patienterna gjort tillräckligt snabbt, trots aktiva åtgärder att informera mera och trots personliga kallelser och påminnelser till patienterna.

Undantagsförhållandena fortsätter, och varje vecka ökar inkomstbortfallet för sjukvårdsdistrikten samtidigt som den ekonomiska ångesten stiger. Den negativa inverkan på ekonomin inom universitetssjukvårdsdistrikten som den gällande situationen redan har haft är enorm – den går inte att kompensera ens med drastiska nedskärningar utan att detta skulle äventyra efterlevnaden av lagstiftningen. Universitetssjukvårdsdistrikten behöver absolut direkt ekonomiskt stöd från staten för att täcka kostnaderna som undantagsförhållandena föranlett.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, verkställande direktör Juha Tuominen,

Birkalands sjukvårdsdistrikt, verkställande direktör Tarmo Martikainen,

Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, verkställande direktör Ilkka Luoma,

Norra Savolax sjukvårdsdistrikt, direktör Risto Miettunen och

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, direktör Matti Bergendahl.