Barnpsykiatrin forskar i tidigt ingripande

Inom barnpsykiatrin i Åbo ser man hur barnens mentala välbefinnande inte är separat från det övriga samhället. Coronapandemin, krig och flyktingskap lämnar sina spår i barnens och ungdomarnas psyke.  I Åbo arbetar man med spetsforskning inom detta område och skapar metoder som gynnar det psykiska välbefinnandet tidigt i barnens liv, med början i rådgivningarna.

– Psykosociala frågor och frågor om den mentala hälsan blir alltmer aktuella hela tiden.  Något måste göras så tidigt som möjligt och då behövs lämpliga verktyg, säger professor André Sourander (på bilden).

Inom den epidemiologiska barnpsykiatriska forskningen har man studerat faktorer som ökar riskerna för den mentala hälsan och faktorer som skyddar den.  Enligt Sourander är graviditetstiden och inverkan av olika biologiska omständigheter under graviditeten aktuella teman för forskningen kring barnets utveckling.  Inverkan av olika riskfaktorer sträcker sig inte endast till den mentala hälsan utan till barnets hela framtid – utbildning, marginalisering, självdestruktivitet och missbruksproblematik.  

Forskningscentralen för barnpsykiatri verkar som en specialenhet inom Åbo universitet.  Sourander är den verklige primus motorn för forskningscentralen – tack vare hans vetenskapliga arbete och USA-kontakter har en internationell forskningsenhet skapats.  Detta bevittnas bl.a. av att Europeiska forskningsrådet ERC beviljat kännbar finansiering för forskning kring mentalvårdstjänster för barn.   Projektet forskar i frågor om personalisering, genetik och hur bäst etablera digitalt assisterad föräldrahandledning.

Å andra sidan är psykiatrin vid ÅUCS det största verksamhetsområdet inom ÅUCS med sina drygt 1000 anställda.  Tillgången på service har, som känt, sina utmaningar, och trots detta åstadkommer ansvarsområdet barn- och ungdomspsykiatri mycket gott.  Forskningen och patientvården fungerar parallellt, sida vid sida. Överläkare Taina Juven har arbetat för utvecklingen av nya vård- och bedömningsmetoder.  Specialister på barnpsykiatri har utbildats under en tid då volymen av forskningsbaserad information vuxit explosionsartat och växer fortfarande.  

– Inom forskningen har man kommit till att det ofta räcker med mindre tungrodd hjälp förutsatt att hjälpinsatserna ges i tid.  Forskningscentralen för barnpyskiatri är ute i värdefullt ärende – enheten har utvecklat utomordentliga metoder för både barn och ungdomar, säger Jyrki Heikkilä som är ledare för verksamhetsområdet ÅUCS psykiatri.

Programmet Voimaperheet körs i var tredje rådgivning

Terja Ristkari är doktorand och forskningskoordinator. Hon forskar i digitala tjänster och interventioner vid forskningscentralen för barnpsykiatri.

– Vägen för barn och familjer till specialvården på "ÅUCS-backen" är lång.  Det finns mycket man hinner och bör göra innan, säger Ristkari.

I Åbo har man funnit att föräldrahandledningsprogrammet Voimaperheet fungerar mycket väl.  Programmet körs redan i en tredjedel av alla rådgivningar i Finland. Metoden har utvecklats i samarbete med ett forskarteam i Kanada.  Bakgrunden till metoden ligger i de vetenskapligt belagda fakta att prognosen för beteendestörningar som inte behandlas är dålig och att tidig intervention är av stor betydelse.  

Enligt Voimaperheet-modellen ankommer det på rådgivningen att identifiera familjerna i farozonen.  Det finns också vetenskapligt epidemiologiskt belägg för hur familjerna kan identifieras.  Precis som man sållar fram problem med barnens syn, hörsel, längdtillväxt och viktförändringar, sållar man fram problem inom det psykosociala välbefinnandet.   När problem identifieras, kan familjen få hjälp inom tre veckor i form av digital föräldrahandledning i kombination med regelbunden handledning per telefon.   Enligt Sourander är det egentligen revolutionärt att hjälp finns att uppbringa så fort och att forskningsbaserad vård har kunnat överföras till primärvården.   Analogt med detta har forskarteamet påbörjat utvecklingen av ett digitalt assisterat program för barn i skolåldern; en publikation om denna omfattande forskning är förestående.  

–  Ute i världen har man redan länge vetat att föräldrahandledning är den mest effektiva metoden.  Målsättningen är att handleda föräldraskickligheten i positiv riktning som stöder barnet, beskriver Ristkari.

På bilden Marjo Kurki. Bild: Tilda Hopia

Enkla saker är avgörande: föräldrarna handleds bl.a. att fokusera på det goda som barnet besitter. Specialforskaren Marjo Kurki vid Självständighetsjubiléets barnstiftelse ITLA har arbetat med att sprida denna föräldrahandledingsmodell ut i det praktiska livet, ut till regionerna och rådgivningarna.  Enligt henne är det anmärkningsvärt att den effektivitetsundersökning som gjorts gällande Voimaperheet-modellen har gett starka bevis för att barnens symtom lindras. Dessutom har forskarteamet skapat ett strukturerat och enhetligt sätt att genomföra handledningen, vilket sker med stöd av en skriftlig instruktion, ett manuskript.

En av barn- och ungdomspsykiatrins stora principer har varit att stöd behövs både för barn och för vuxna i olika skeden av livscykeln.  Ångest är det största mentalvårdsproblemet för barn i skolåldern.  Andra riskperioder i livet utgörs av uppbrott under ungdomsåren och tidig vuxenålder.

–  Forskningen inom den barnpsykiatriska enheten i Åbo är systematisk och av exceptionellt hög nivå, både ur finländskt och internationellt perspektiv.  Den banbrytande lärdom som kan utvinnas borde utnyttjas nationellt.  Det är nämligen inte alls givet att resultaten kommer att befästas i vårdstrukturerna och förankras i praktiken, säger Kurri.

Tydligare och mera enhetlig service

Jyrki Heikkilä (på bilden), ledare för verksamhetsområdet ÅUCS psykiatri, berättar att den nya triangelmodellen för beteendestörningar som omspänner lynnesstörningar, psykoser och substansberoende har lett till nya behandlingsmetoder, också inom barnpsykiatrin.

Universitetssjukhusen har numera också som uppgift att utveckla och uppfölja regionalt bl.a. kvaliteten av de psykosociala metoderna som används.  ÅUCS koordinerar sammanjämkningen av detta arbete med primärvårdsservicen inom sjukvårdsdistrikten Egentliga Finland, Satakunta och Vasa.  Projektet Framtidens social- och hälsocentral har finansierat detta arbete med nästan 1,8 miljoner euro.  

För närvarande pressas specialsjukvården enligt Heikkilä särskilt hårt, då vården inom primärvården är bristfällig.  De psykiatriska behandlingarna och hela den psykiatriska vården är splittrad och avsikten är nu att förenhetliga den, d.v.s. att skapa enhetliga vårdmodeller och att stöda utbildning och arbetshandledning. Inom ramen för detta projekt väljs vissa vårdformer som enligt forskningsresultaten är effektiva och personalen utbildas i tillämpningen av dessa.  

En vårdpraxis som är effektiv för unga och som hör till Heikkiläs starka områden är IPC (interpersonell kognitiv psykoterapi).  Grundidén är att förena element från den psykodynamiska och den kognitiva terapin, alltså från modeller som är särskilt effektiva för behandling av depression.  

– Terapeuten hjälper patienten att ändra sina interaktionsmönster precis i sådana avseenden som är problematiska, beskriver Heikkilä.  

– Ett specifikt ämne ställs i fokus, t.ex. en interaktionskonflikt med modern, fadern eller en vän, och denna behandlas ingående.  Vad sade hen? Hur kändes det för dig? Kunde det ha gått bättre och i så fall hur? Terapin inkluderar bl.a. rollspel och patienten kan genomföra vissa uppgifter i sitt eget liv.  Detta är förvånansvärt effektivt, om den mentala störningen inte är väldigt grav.

Målsättningen är att fokusera på den unga och den ungas behov.  Hen kan ändra sin interaktion med andra människor på ett sådant sätt att detta stöder återhämtningen från depressionen.  

Forskningscentralen för barnpsykiatri styr ett konsortium finansierat av Finlands Akademi och delprojekt i många konsortier vilka finansieras av Finlands Akademi och National Institutes of Health i USA.  Forskningscentralen deltar i INVEST-flaggskeppsprojektet ojämlikhet, interventioner och välfärdsstaten.  Centralen är också ett av kompetenscentren inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

INFO

Ett bra exempel på snabb och väl tillgänglig digital service är våra internetsidor för föräldrar med barn som utvecklat symtom på ångest eller rädsla under coronapandemin.   Forskningscentralen för barnpsykiatri forskar i barnens och ungdomarnas psykiatriska symtom före och efter coronapandemin. 

Text: Sini Silvàn

Åbo universitetscentralsjukhus och medicinska fakulteten vid Åbo universitet (sidor på finska) jämte campusområdet omkring är ett koncentrat av spetskunnande, där forskning och forskningsbaserad sjukvård är av hög kvalitet och bildar en friktionsfri helhet. Inom dessa organisationer pågår för närvarande mer än ett tusen forskningsprojekt som sysselsätter c. 1 500 forskare. Ungefär 200 000 patienter får vård på ÅUCS varje år.  Antalet årliga öppenvårdsbesök uppgår till drygt 1,2 miljoner och antalet vårdavdelningsdygn till knappt 300 000.  Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt hör till nätverket Hälsocampus Åbo som dessutom omfattar Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Ab.

Text: Sini Silvàn