ÅUCS-ledd APPAC-flercenterstudie visar: Tusentals patienter med blindtarmsinflammation kunde årligen behandlas med antibiotika i stället för operation i Finland

​ÅUCS-ledd APPAC-flercenterstudie visar:

I över ett århundrade har standardbehandlingen av blindtarmsinflammation varit blindtarmsoperation, eftersom man ansett att en inflammerad blindtarm alltid förr eller senare spricker. En finländsk studie ledd från Åbo visar att upp till cirka 3000 patienter med blindtarmsinflammation kunde årligen tryggt lämnas utan operation och i stället behandlas med antibiotika.

Dessa internationellt banbrytande forskningsresultat har rapporterats i det nyaste numret av den ansedda medicinska tidskiften JAMA (Journal of the American Medical Association) som utkom den 16 juni 2015.

Patienter med blindtarmsinflammation (appendicit) måste ingalunda alltid opereras brådskande. Det finns två typer av appendicit. Dels finns det komplicerad appendicit som är en svårare form och leder till att blindtarmen p.g.a. inflammationen spricker och som därför alltid måste opereras. Dels finns det okomplicerad appendicit som är en lindrig form av sjukdomen och som ofta kunde behandlas med antibiotika. Merparten av blindtarmsinflammationerna (upp till 80 procent) är okomplicerade, medan andelen komplicerade inflammationer som kräver omedelbar operation uppgår till cirka 20 procent. Trots att blindtarmsoperationen i allmänhet är en lätt operation, är det i alla fall frågan om ett kirurgiskt ingrepp som kan ge problem såväl under operationen som efter den. 

–Vår forskningshypotes var att en stor del av patienterna med okomplicerad blindtarmsinflammation kan behandlas med antibiotika, utan operation. Om så vore, skulle onödiga blindtarmsoperationer och operationsrelaterad sjuklighet undvikas. Samtidigt kunde de ekonomiska inbesparingarna uppgå till ansenliga belopp, berättar ledaren för APPAC-studien, docent Paulina Salminen, docent och överläkare för den jourkirurgiska verksamheten vid Åucs.

För APPAC-studien (APPendicitis ACuta) rekryterades totalt 530 patienter under tiden mellan november 2009 och juni 2012. För att inkluderas i studien skulle patienterna ha okomplicerad blindtarmsinflammation enligt datortomografiundersökning, dvs. blindtarmsbihanget skulle vara fritt från fekalit (förkalkat stycke avföring som blockerar öppningen till blindtarmsbihanget), sprickning, böld (abscess) och tumör.

–Under en uppföljningstid på ett år behövde c. 73 % av patienterna som behandlats med antibiotika ingen operation. För en del patienter misslyckades antibiotikabehandlingen och hos en del återkom blindtarmsinflammationen. Det väsentliga fyndet var emellertid att komplikationerna inte ökade bland de antibiotikabehandlade patienterna. Detta betyder att antibiotikabehandling som primärbehandling är en trygg behandling för dessa patienter, sammanfattar doc. Salminen.

Framöver kommer patienter med misstanke om blindtarmsinflammation allt oftare att datortomografiundersökas i syfte att fastställa en exakt diagnos och bedömning av den lämpligaste behandlingen. Datortomografi är en synnerligen pålitlig metod för att fastställa om en patient har blindtarmsinflammation eller inte, och framöver kommer sjukhuset att eftersträva lågdosdatortomografi för att minimera strålbelastningen.

–Vår studie visar att man i Finland kunde årligen undvika upp till 3000 onödiga blindtarmsoperationer. Vi ska uppfölja vilka de exakta ekonomiska konsekvenserna av detta kommer att bli och kommer att rapportera våra fynd i en separat artikel senare, berättar doc. Salminen.

 

APPAC-studien är en nationell randomiserad flercenterstudie där man jämfört antibiotikabehandling av komplicerad blindtarmsinflammation med kirurgisk behandling. Sex sjukhus i Finland deltog i studien: Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs), Uleåborgs universitetssjukhus, Tammerfors universitetssjukhus, S:t Michels centralsjukhus, Mellersta Finlands centralsjukhus i Jyväskylä och Seinäjoki centralsjukhus.

Åucs har understött studien med medel som universitetscentralsjukhuset beviljats av staten.

Publikation:  

JAMA 2015; 313(23):2340-2348. doi:10.1001/jama.2015.6154

Antibiotic Therapy vs Appendectomy for Treatment of Uncomplicated Acute Appendicitis: the APPAC Randomized Clinical Trial.

Paulina Salminen, M.D., Ph.D.,Hannu Paajanen, M.D., Ph.D., Tero Rautio, M.D., Ph.D., Pia Nordström, M.D., Ph.D., Markku Aarnio, M.D., Ph.D., Tuomo Rantanen, M.D., Ph.D., Risto Tuominen, M.P.H., Ph.D, Saija Hurme, M.Sc., Johanna Virtanen, M.D., Jukka-Pekka Mecklin, M.D., Ph.D., Juhani Sand, M.D., Ph.D., Airi Jartti, M.D., Irina Rinta-Kiikka, M.D., Ph.D., and Juha M. Grönroos, M.D., Ph.D.

Den ansvariga forskningsledaren och ledaren för forskningsgruppen är doc. Paulina Salminen vid ÅUCS.  Övriga ansvarspersoner har varit professor, överläkare Juha Grönroos vid ÅUCS och professor Hannu Paajanen vid Östra Finlands universitet.

De övriga medlemmarna i forskningsgruppen har varit: med. dr Tero Rautio (Uleåborg), doc. Pia Nordström (Tammerfors), doc. Markku Aarnio (Jyväskylä), doc. Tuomo Rantanen (Seinäjoki), doc. Juhani Sand (Tammerfors), prof. Jukka-Pekka Mecklin (Jyväskylä), doc.Airi Jartti (Uleåborg), prof. Risto Tuominen (Åbo universitet), biostatistiker Saija Hurme (Åbo universitet), specialistläkare Johanna Virtanen (Åbo) och med. dr Irina Rinta-Kiikka (Tammerfors).

JAMA editorial: Treating Appendicitis Without Surgery

Flera bilder.

fotograf: Henry Suhonen

Närmare upplysningar:

• Doc., överläkaren för den jourkirurgiska verksamheten Paulina Salminen, ÅUCS

Detta meddelande har uppgjorts av Tuula Vainikainen, medicinsk redaktör och vetenskapsredaktör, som bistår Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i ärenden som gäller vetenskapskommunikation. Hon är anträffbar per e-post tuula.vainikainen(a)saunalahti.fi