ÅUCS Covidstorm-läkemedelsforskning visar: biologisk medicin förkortar coronapatienters sjukhusvistelse och försnabbar tillfrisknandet

På ÅUCS har gjorts en randomiserad studie om användningen av tocilizumab i vården av allvarlig coronainfektion som publicerats i nättidskriften Clinical Microbiology and Infection. Forskningsresultatet visar att sjukhusvistelsen blir kortare och patienten återhämtar sig snabbare till sitt normaltillstånd efter en månad ifall medicinen används enligt vissa kriterier.

Covidstorm – cytokinstorm

– För en del av coronapatienterna ökar inflammationsreaktionen och blir överdrivet stor. Att släcka den sågs redan under den första coronavåren 2020 som aktuellt och viktigt men då hade vi inte ännu kunskap ifall man till exempel vågar använda kortisonbehandlingar på ett tryggt sätt för att behärska inflammationsreaktioner utan att virusmängden börjar öka igen, säger överläkare Jarmo Oksi vid ÅUCS infektionsavdelning.

På sommaren 2020 fick man reda på att kortisonbehandling ger nytta i sjukhusskedet men det var inte en tillräcklig behandling för alla patienter.

– För vissa patienter fortsatte cytokinstormen ändå. Förutom kortisonbehandlingen behövdes något annat och därför kom användningen av tocilizumab med i bilden.

Forskningen utfördes från augusti 2020 till juni 2021. Forskningens namn "Covidstorm" kommer från ordet cytokinstorm.

Uppe från vänster: Päivi Jalava-Karvinen, Tiina Hirvioja, Taru Finnilä, Tytti Vuorinen och Ulla Hohenthal. Nere från vänster: Thijs Feuth, Niklas Broman, Jarmo Oksi och Harri Marttila.

Frivilligt att delta

I forskningen sållades 263 coronapatienter enligt inklusionskriterierna. Ett av kriterierna för att tas med i forskningen var att patienten verkligen var villig att delta i en läkemedelsforskning. Under forskningens gång fick 18 patienter intensivvård i något skede av vårdperioden.

– Eftersom vi behövde skriftligt medgivande av patienterna hann vi inte rekrytera sådana som var kritiskt sjuka och kom till sjukhuset via jouren och fördes snabbt till intensivvård, säger forskningsläkaren Niklas Broman.

Det fanns särskilda kriterier för att ge läkemedlet, till exempel nedsatt syrsättningsförmåga samt fyra olika biomarkörer, som mättes via blodprov. 86 patienter godkändes till den slutliga analysen. Patienterna kom via jouren för vård till ÅUCS antingen till infektions- eller lungavdelningen och vissa direkt till intensivvårdsavdelningen.

– Då man randomiserar patienter till att få medicin eller inte, så ser man läkemedlets verkliga effekt. Då vi inledde vår studie fanns det ingen liknande forskning publicerad i hela världen. Nu finns flera sådana, både i Europa och i USA men vår unika forskning ser uttryckligen på användningen av biomarkörer som antagningskriterier, säger läkaren Thijs Feuth från ÅUCS lungavdelning.

Goda resultat

I den slutliga analysen hörde 57 patienter till läkemedelsgruppen och 29 patienter till icke-läkemedelsgruppen. Det fanns tydliga skillnader mellan gruppernas resultat. Efter fyra veckor ringde man till patienterna och största delen av de i läkemedelsgruppen upplevde att de hade återhämtat sig till sitt vanliga mående och att coronasjukdomen inte längre begränsade deras vardag.

– I den andra, icke-läkemedelsgruppen, hade största delen av patienterna nog hemskrivits men de tyckte inte ännu att de mådde som normalt eftersom coronan fortfarande begränsade deras vardagssysslor, säger Jarmo Oksi.

Av de patienter som fick läkemedel upplevde 47 procent att de fullständigt återhämtat sig. Motsvarande tal för icke-läkemedelsgruppen var endast 24 procent.

Ett annat betydelsefullt resultat var att de som fick läkemedlet hemskrevs i genomsnitt tre dagar tidigare än de som inte fick läkemedlet. 

Studiens resultat presenterades denna vecka vid den största infektionskongressen i Europa som en session dit man valt de bästa publikationerna från Clinical Microbiology and Infection-tidsskriften, som är ECCMID-mötets arrangörs, ESCMID:s publikationsserie. 

Tocilizumab hör till gruppen biologiska läkemedel. Tocilizumab är en antikropp, som binder till interleukin-6-receptorer (IL-6). IL-6 är ett cytokin som förorsakar reumatisk inflammation. Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler, och de har hittats i samband med immunologiskt forskningsarbete.

Länk till artikeln: https://bit.ly/3iy7FnW 

Artikelns författare är: Niklas Broman, Thijs Feuth, Tytti Vuorinen, Mika Valtonen, Ulla Hohenthal, Eliisa Löyttyniemi, Tiina Hirvioja, Päivi Jalava-Karvinen, Harri Marttila, Marika Nordberg och Jarmo Oksi. 

Text: Nadine Karell

Foto: Mikael Soininen