Aboensisk förmaksflimmersforskning på internationell toppnivå

Förmaksflimmer hör till de stora temana inom kardiologin. Den aboensiska forskningen och kunnandet i frågor kring förmaksflimmer omspänner Åbo universitet, Åucs Hjärtcenter, det riksomfattande PET-centret och alla sjukhus inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. En av frukterna av utvecklingsarbetet är en metod för identifiering av förmaksflimmer som nu omarbetats till en mobilapplikation som vem som helst att ha med sig i fickan. Och mera är på kommande. I denna teknik ligger Åbo på världstoppen.

Den kardiologiska forskningen hör till de mest omfattande forskningsområdena inom Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus, säger emeritusprofessor Juhani Airaksinen vid Åucs Hjärtcenter.

– Vår forskning har lett till nydaningar inom hälsoteknologin som tillämpas vid patientarbete och sjukdomsdiagnostik.

– En av trenderna inom kardiologin är förmaksflimmer som också står i centrum för många delforskningsområden i Åbo. De mest brännande frågorna gäller identifikation av förmaksflimmer i rättan tid och på ett pålitligt sätt, tillägger Tuomas Kiviniemi, ingreppskardiolog vid Åucs Hjärtcenter.

Mycket av forskningen riktar sig in på mobila applikationer. Förmaksflimmerapplikationen baserar sig på accelerationssensorteknik vilket är en särskild forskningslinje, där Åbo intar globalt en ledande position. De flesta andra metoder bygger på mobiltelefonens kamera och ljus.

Hjärtforskningen söker nya tekniska tillämpningar. Forskningen behöver såväl universitetet som sjukhuset. Professorn i kardiovaskulärmedicin Antti Saraste berättar att den kliniska forskning som sker på universitetssjukhuset i samarbete med universitetet står på hög nivå i nordisk jämförelse. Ett centralt element för forskningssamarbetet är att Åbo universitetscentralsjukhus är uttryckligen ett undervisningssjukhus. Detta betyder nämligen forskarutbildning på doktorandnivå, fortsättningsstudier och avhandlingar.

Forskningsnätverket är som ett hjärta som pumpar livsviktig information och forskningsknow-how mellan olika organisationer. Forskningen kring hjärtmarkörer är aktuell i samarbetet mellan Åbo Hjärtcentrum och biotekniska avdelningen vid Åbo universitet.

Således har man bland annat kunnat utreda hur hjärtmarkörsvärdena stiger hos löpare som deltagit i Paavo Nurmi maratonloppet. Bildundersökningar som gjorts vid PET-centret har dessutom visat hur man särskiljer oskyldig höjning av hjärtmarkörsvärden från hjärtinfarktrelaterad ökning av värdena. Man hoppas få nya resultat om användningen av hjärtmarkörer för infarktdiagnostik ännu i år.

– Om metoden som vi utvecklat visar sig vara pålitlig, kommer vi att ha ett snabbtest vilket är en stor och viktig sak inom infarktdiagnostiken, säger professor Airaksinen.

Forskning kräver kombinerat tålamod och know-how

Arbetet som gjorts av Åucs Hjärtcentrum och institutionen för framtida teknologier vid Åbo universitet har resulterat i mobilapplikationer som gäller förmaksflimmer. Men know-how uppstår inte ur intet. Airaksinen beskriver hur han år 2011 tillsammans med institutionen för framtida teknologier funderade på att utnyttja accelerationssensorer och rörelsesensorer som en metod att forska i förmaksflimmer.

Den nya hälsoteknologin kräver dock att man kombinerar olika former av kunnande, alltifrån grundforskning, innan en ny teknik kan tas i bruk. De första genombrottspublikationer utkom år 2017. På basis av innovationen som beskrevs där grundades företaget Pecordior Ab vars applikation CardioSignal finns tillgänglig för envar som vill uppfölja sin egen hjärtfunktion och kanske också förmaksflimmer med hjälp av en medhavd smarttelefon.

– Nya projekt är på kommande där vi utvecklar bland annat diagnostiken av hjärtinfarkt, berättar professor Airaksinen.

En person kan ha symtomfri kranskärlssjukdom som akut försvåras. Detta kan leda till en ödesdiger hjärtinfarkt – om detta händer hemma avvaktar den drabbade ofta situationen hemma. Men nu utvecklas applikationer som ska registrera observationer som talar för hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Om sjukvården får ett "fingeravtryck" av patientens hjärtsituation då allt är bra, kan man sedan jämföra denna situation med förändringar som kunde tyda på hjärtinfarkt eller försvårad hjärtsvikt.

– Om det fanns en applikation som fick att patienten att ringa snabbt nödcentralen då infarktsymtom framkommer, skulle detta vara ett enormt framsteg. Vi har arbetat med en sådan applikation i ungefär fem år och börjar se ljus i ändan av tunneln. Tiden utvisar om applikationen är tillräckligt träffsäker, säger professor Airaksinen.

Trumfkortet i ärmen: PET-centret

Åbo har PET-centret som erbjuder exklusiva bilddiagnostiska möjligheter. Vi har använt PET också för att testa funktionen av förmaksflimmerapplikationen.

– PET i kombination med flersiktstomografi ger en detaljerad bild av kranskärlens struktur och hur strukturella avvikelser inverkar på hjärtats blodflöde. Denna information kan användas för diagnostik, utveckling av behandlingarna och utredning av sjukdomsmekanismer, berättar Saraste.

Olika bildmetoder har använts för att utreda om mobilsignalen är tillräcklig för att identifiera de patienter som har avvikelser i kranskärlen eller hjärtfunktionen. I bästa fall fås information som berättar om nya mobilapplikationer kan användas för att särskilja om en patient har t.ex. hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

Målsättningen: individuellt anpassade behandlingar för hjärtpatienter

En av dagens megatrender är individinriktad medicin och hjärtforskningen utgör inget undantag. MediCity är ett av forskningslaboratorierna vid Åbo universitet och kardiologerna utför translationell forskning tillsammans med detta laboratorium – där förenas biovetenskaplig och naturvetenskaplig forskning med kliniskt-medicinsk know-how.

– Som bäst pågår ett samarbetsprojekt mellan MediCity och Harvard Medical School i Boston, USA, där målet är att avläsa och typbestämma generna i hjärtmuskelprovbitar av patienter med hjärtsjukdom och att koppla resultaten till klinisk forskning. Också detta hör samman med förmaksflimmerforskningen och utgör ett exempel på sådan forskning som med tiden kommer att leda till mycket mer skräddarsydda lösningar än idag, berättar Kiviniemi.

Dr. Saraste anser att det egentliga målet också då patienterna bildundersöks är individuell medicin. PET-centret har utvecklat nya bildmetoder för undersökning av kranskärlssjukdom som baserar sig på mätning av inflammationsaktiviteten och inflammationsförändringar kranskärlen. På detta sätt kunde man med hjälp av en lämplig bildundersökning identifiera personer med hög risk – de som utgör bara några procent av människorna men som utsätts för merparten av hjärthändelserna.

Text: Sini Silván

Bilder: Veli-Matti Väärä